Alain Topor

Från Wikipedia
Alain Topor
Född1952
Utbildad vidStockholms universitet[1]
SysselsättningForskare
ArbetsgivareStockholms universitet (2001–)[2]
Universitetet i Agder (2013–2023)[2]
Redigera Wikidata

Alain Topor, född 1952 i Paris, är en psykolog och docent i socialt arbete på Socialhögskolan vid Stockholms universitet samt professor vid Agders universitet i Norge.[3][4][5] Topors forskning handlar om sociala faktorers och relationers betydelse vid återhämtning från psykisk ohälsa eller sjukdom.[6]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Alain Topor föddes och växte upp i Paris och kom till Sverige som 13-åring 1965. Topor jobbade länge inom psykiatrin men valde att lämna den 1976 och startade istället kultur- och reportagetidningen Partisano, senare ETC, tillsammans med Johan Ehrenberg, Timo Sundberg och Micke Jaresand. Alain Topor är idag bosatt på Södermalm i Stockholm, han är därtill gift och har två barn.[4][5]

Den biomedicinska psykiatrins kris och den sociala processen[redigera | redigera wikitext]

En återkommande kritik som Topor riktar mot den moderna psykiatrin är att individens situation tolkas utifrån diagnossystem. Problemet med detta enligt Topor är dels att biomedicinska orsaker till psykiska problem inte kan påvisas, samt att bedömningarna inte är objektiva då psykiatrin kan ställa olika diagnoser för samma symtom. Därtill har regler och dokumentationskrav försvårat möjligheterna för socialt arbete liksom medmänsklig vård. Topor menar istället att det är med fördel att psykisk ohälsa förstås utifrån sociala faktorer, en så kallad social process. I en social process ingår basala materiella behov som boende, sysselsättning och trygg ekonomi, men också viktiga sociala sociala band såsom närstående i form av familj och vänner.[7] Således menar Topor att exempelvis kommunala sociala satsningar kan vara effektiva för att motverka psykisk ohälsa.[8] Ett återkomman ord som Topor lägger stor tonvikt vid gällande återhämtning är hopp. Att få en patient att inte känna hopplöshet över sin situation har påvisat sig vara en betydande anledning till att patienter får förbättrad hälsa även vid placeboeffekt.[9] Således menar Topor att psykiska sjukdomar inte kan ses eller behandlas på samma sätt som fysiska sjukdomar.[9]

Ekonomi och psykisk ohälsa[redigera | redigera wikitext]

Topors forskning gällande sambandet mellan ekonomi och psykisk ohälsa har kunnat påvisa stora skillnader i välmående vid ökad inkomst. Förbättrad ekonomi kan påverka fysisk hälsa men också symtom som uppstår vid depression och ångest. Forskningen påvisar också att förbättrad ekonomi kan förkorta tiden för en patient i sluten psykiatrisk vård.[10] Detta är något som i sin tur blir problematiskt för de personer som inte klarar av att ha ett heltidsarbete på grund av exempelvis psykisk ohälsa, de kan då inte arbeta sig ur fattigdomen som bidrar till ohälsan.[11][9]

Publikationer i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Supporting recovery in social work with persons having co-occurring problems – clients’ and professionals’ perceptions (2020)
  • Recovery and economy; salary and allowances (2019)
  • Institutional recovery (2018)
  • Money, Social Relationships and the Sense of Self (2017)
  • Money and Mental Illness (2016)
  • Social relationships as a decisive factor in recovering from severe mental illness (2009) [12]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • Bengt Börjesons-pris (2017)[4]
  • God Socialpsykiatri (2013)[13]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ORCID Public Data File 2020, 13 oktober 2020, 10.23640/07243.13066970.V1, läs onlineläs online, läst: 10 januari 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Alain Topor | Hem”. www.gleerups.se. https://www.gleerups.se/forfattare/alain-topor-a11251. Läst 25 januari 2022. 
  4. ^ [a b c] ”DN gratulerar: Alain Topor, psykolog och forskare”. DN.SE. 27 november 2017. https://www.dn.se/familj/dn-gratulerar-alain-topor/. Läst 25 januari 2022. 
  5. ^ [a b] ”Alain Pierre Topor”. Arkiverad från originalet den 25 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220125194014/https://mrkoll.se/person/pa-vaningarna-i-porten/kyqRaQcYfrpuhQkyqRaQulaTpuhQbTAQmcYfrkyqRaQpuhQmUxauerA. Läst 25 januari 2022. 
  6. ^ ”Alain Pierre Topor - Stockholms universitet”. www.su.se. https://www.su.se/profiles/atopo-1.182813?open-collapse-boxes=body-research. Läst 25 januari 2022. 
  7. ^ ”Den sociala modellen – Intervju med Alain Topor – Tamira”. https://tamira.se/den-sociala-modellen-intervju-med-alain-topor/. Läst 25 januari 2022. 
  8. ^ ”Vägar till läkning”. Svenska Dagbladet. 16 september 2004. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/vagar-till-lakning. Läst 25 januari 2022. 
  9. ^ [a b c] ”Alain Topor - psykiatrin kan inte lösa samhällsproblem”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/equalsthlm/videos/alain-topor-psykiatrin-kan-inte-loesa-samhaellsproblem-38869. Läst 25 januari 2022. 
  10. ^ Gyllin, Rebecka (5 mars 2015). ”Psykiskt sjuka i studie om pengar eller piller”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6108701. Läst 25 januari 2022. 
  11. ^ ”Pengar påverkar psykisk sjukdom”. Forte. https://forte.se/artikel/pengar-paverkar-psykisk-sjukdom/. Läst 25 januari 2022. 
  12. ^ ”Alain Pierre Topor - Stockholms universitet”. www.su.se. https://www.su.se/profiles/atopo-1.182813?open-collapse-boxes=body-research,research-publications. Läst 25 januari 2022. 
  13. ^ ”Pris till Alain Topor”. http://psykologtidningen.se/pdf/2013/PT2013-05.pdf. Läst 25 januari 2022.