Altranstädtkonventionen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För fredsfördraget 1706 mellan Karl XII av Sverige och August den starke av Polen, se Freden i Altranstädt.

Altranstädtkonventionen var ett fördrag mellan Sverige under Karl XII och Tysk-romerska riket under kejsar Josef I, undertecknat 1 september 1707 (Nya stilen) i Liebertwolkwitz utanför nuvarande Leipzig. Genom konventionen försäkrade kejsaren att protestanter i Schlesien skulle garanteras religionsfrihet, och 120 kyrkor återlämnades till protestantiska församlingar. Nya kyrkor för protestantiska församlingar tilläts uppföras i Sagan, Freystadt, Hirschberg, Landeshut, Militsch och Teschen, samtidigt som de befintliga fredskyrkorna i Glogau, Jauer och Schweidnitz nu tilläts uppföra klocktorn.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Under åren 1706 till 1707 hade Karl XII sitt högkvarter på slottet i Altranstädt nära Leipzig, där också freden i Altranstädt undertecknades 1706 och August den starke tvingades avsäga sig den polska kronan. När Karl XII krävde att den ryska hjälpkår som stått under August den starkes befäl skulle utlämnas, valde denne istället att ställa dem under den tysk-romerske kejsarens beskydd. Detta ledde till diplomatiska slitningar mellan Sverige och Tysk-romerska riket, och Karl XII utövade i denna situation diplomatiska påtryckningar på kejsaren för att hindra denne från att ingripa i det Stora nordiska kriget. Från den kejserliga sidan ville man samtidigt förhindra att Sverige å sin sida ingrep på Frankrikes sida i Spanska tronföljdskriget mot kejsaren, som pågått sedan 1701 och betydde att huvuddelen av den kejserliga armén var uppbunden i södra och västra Europa, med små möjligheter att försvara Schlesien.

Sverige var enligt Westfaliska freden garant för de religiösa eftergifter åt protestanterna i det kejserliga Schlesien som kejsaren gjort, med rätt att uppföra de så kallade fredskyrkorna. Medan den kejserliga linjen var att kejsaren ägde rätt att ensidigt återkalla de eftergifter som gjorts, i egenskap av enväldig suverän över Schlesien, såg den protestantiska sidan de eftergifter som gjorts i Westfaliska freden som en garanti för friheten att utöva protestantismen inom de givna ramarna.

Följder[redigera | redigera wikitext]

Genom Altranstädtkonventionen kom religionsfriheten för protestanter i Schlesien att garanteras, till skillnad från i de flesta andra kejserliga territorier. Bestämmelserna i Altranstädtkonventionen kom att gälla fram till Fredrik II av Preussens ockupation av Schlesien under första schlesiska kriget och Schlesiens införlivande med det protestantiska Preussen 1742.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Altranstäder Konvention