Amalia Eriksson
| Amalia Eriksson | |
 Lena Lervik: Amalia Eriksson - polkagrisens moder (1997), brons, Södra Parken i Gränna | |
| Född | 18 november 1824 Jönköping,  Sverige |
|---|---|
| Död | 25 januari 1923 (98 år) Gränna, Sverige |
| Nationalitet | Svensk |
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Amalia Eriksson, född 18 november 1824 i Jönköping, död 25 januari 1923 i Gränna, var en svensk företagare och polkagristillverkare.
Biografi
Amalia Eriksson föddes som dotter till hovslagare Jonas Lundström och Katarina Hagen Andersdotter i Jönköping. Föräldrarna och syskonen dog i en koleraepidemi när hon var tio år. Vid 31 års ålder flyttade hon, tillsammans med familjen där hon tjänade som piga, till Gränna och gifte sig två år senare med skräddaren Anders Eriksson. Maken dog dock redan 1858, bara en vecka efter att Amalia fött paret en dotter.[1] Amalia Eriksson ligger begravd på Gränna kyrkogård. I samma grav vilar dottern Ida.
Polkagristillverkning
Vid mitten på 1800-talet var kvinnor fortfarande utestängda från många typer av näringsverksamhet, men kunde av sociala hänsyn få tillstånd att driva egen näring. Amalia Eriksson fick därför efter makens död 1859 tillstånd av magistraten i Gränna att bedriva sockerbageri och börja tillverka karameller.[1][2] Hon blev den första som tillverkade polkagrisar. Tillverkningen skedde i ett tidigare tullhus vid dåvarande södra infarten till Gränna och utvecklades bra och Amalia Eriksson fick därför så småningom flera efterföljare med polkagristillverkning i staden.[1] Huset står kvar och används sedan år 2003 som hotell.
Efter Amalia Erikssons död övertogs polkagrisföretaget av dottern Ida, som drev det fram till sin död 1945.[2]
Fotnoter
- ^ [a b c] Alexandra Selivanova. ”Amalia Eriksson”. Uppfinningar & kreativitet; Svenska uppfinnare. Tekniska Museet. http://www.tekniskamuseet.se/1/1909.html. Läst 15 juli 2014.