Gränna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Gränna (olika betydelser).
Gränna
Tätort
Utsikt över Gränna åt väster
Utsikt över Gränna åt väster
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Jönköpings län
Kommun Jönköpings kommun
Distrikt Gränna distrikt
Koordinater 58°1′21″N 14°27′56″Ö / 58.02250°N 14.46556°Ö / 58.02250; 14.46556
Area 177 hektar (2018)[2]
Folkmängd 2 713 (2020)[1]
Befolkningstäthet 15,328 inv./hektar
Grundad 1652
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Gränna
Postnummer 563 XX
Riktnummer 0390
Tätortskod T1500[3]
GeoNames 2711174
Ortens läge i Jönköpings län
Red pog.svg
Ortens läge i Jönköpings län
Wikimedia Commons: Gränna
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Gränna uttal är en tätort i norra delen av Jönköpings kommun i Jönköpings län, belägen vid Vätterns östra strand, mittemot Visingsö.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Gränna grundades 1652 som "Brahe-Grenna" av greve Per Brahe den yngre, med grevliga snarare än kungliga stadsprivilegier. Något söder om Gränna utanför tullarna låg avrättningsplatsen "Galgen". Gränna var en av de städer i Sverige som tidigt befolkades av romer, då de fick borgerskap där under 1660-talet.[4]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Gränna var före 1652 kyrkby i Gränna socken. År 1652 bildades Gränna stad genom en utbrytning ur socknen. Vid kommunreformen 1862 blev staden en stadskommun med delar av bebyggelsen i Gränna socken/landskommun. År 1952 uppgick Gränna socken/landskommun i stadskommunen, varefter bebyggelsen endast upptog en mindre del av stadskommunens yta. År 1971 uppgick Gränna stad i Jönköpings kommun.[5]

Orten hörde före 1652 till Gränna församling och därefter till Gränna stadsförsamling, som 1963 inkorporerade Gränna landsförsamling och åter fick namnet Gränna församling.[6][6]

Gränna ingick till 1936 i domkretsen för Gränna rådhusrätt, för att därefter till 1971 ingå i Tveta, Vista och Mo tingslag. Sedan 1971 ingår Gränna i Jönköpings tingsrätts domsaga.[7]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Gränna 1960–2015[8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 702
1965
  
1 874
1970
  
2 052
1975
  
2 144
1980
  
2 301
1990
  
2 538 152
1995
  
2 558 152
2000
  
2 574 153
2005
  
2 578 153
2010
  
2 553 152
2015
  
2 716 187

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Gränna omkring 1900
Grännaskolan
Den gamla färjan M/S Christina BraheVisingsöleden under insegling mot Gränna hamn
Den nya färjan M/S Braheborg.

Gränna är känt för sina fruktodlingar och sin polkagristillverkning. Härifrån utgår också färjetrafiken till Visingsö, vilket sammantaget gör Gränna till en livligt frekventerad turiststad sommartid. Bebyggelsen i de centrala delarna utgörs mest av äldre trävillor, inte sällan med trädgårdar som drar fördel av ortens goda klimat.

Brahegatan, som fram till 1970-talet var riksväg 1 mellan Helsingborg och Stockholm, kantas av kulturhistoriskt intressant träbebyggelse. Den är tämligen smal och har mycket trafik under sommaren, då Grännas belägenhet – i princip klättrande på bergets sluttning mot Vättern – tvingar all genomgångstrafik att utnyttja den. I Gränna ligger Grennaskolan, som var en av Sveriges tre riksinternatskolor.

Gränna hamn har byggts ut med en badlagun och ett antal sommarrestauranger och en campinganläggning med cirka 400 bil- och tältplatser och 27 stugor för uthyrning. I hamnen utspelar sig varje år sedan 2007 allsångsevenemanget Allsång i Gränna hamn. Strax söder om Gränna ligger Röttle by och, vid gamla E4, Gränna Glasbruk.

Vätterleden, en del av motorvägen E4, byggdes i etapper 1960–1974 längs höjdområdet ovanför Gränna. Vid motorvägen, cirka 2,5 km norr om Gränna, ligger slottsruinen Brahehus med sin rastplats. Rakt ovanför Gränna finns Grännaberget med Grännabergets Friluftsmuseum, som bland annat är startpunkt för vandringslederna John Bauerleden till Huskvarna och Holavedsleden till Tranås. Vid utfarten söderut ligger det rikskända Gyllene Uttern.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

År 1942 grundades RIFA (Radioindustrins fabrikaktiebolag) på orten av bland andra Asea för att säkra tillverkningen av kondensatorer i Sverige under andra världskriget. År 1947 köpte Ericsson företaget, och det var en del av Ericsson till 1988, då det ombildades till Evox Rifa AB.

Bankväsende[redigera | redigera wikitext]

Gränna sparbank grundades 1852 och blev Gränna-Visingsö sparbank år 1964. Denna bank uppgick 1973 i Jönköpings läns sparbank som senare blev en del av Swedbank.

Smålands enskilda bank hade ett kontor i Gränna åtminstone från 1860-talet.[9] Östergötlands enskilda bank hade ett kontor i Gränna under en kort tid,[10] men det drogs in på 1880-talet.[11] År 1885 bildades Grenna folkbank.[12] År 1903 bytte folkbanken namn till Grenna kreditbolag.[13] Gränna kreditbolag övertogs av Göteborgs handelsbank på 1910-talet.[14] I början av 1926 tog Smålandsbanken över Göteborgs handelsbanks kontor på orten.[15] Smålandsbanken hade fortsatt kontor i Gränna i flera decennier därefter, men det drogs senare in.

Swedbank stängde kontoret i Gränna den 18 april 2018, varefter orten inte längre hade några bankkontor.[16] Det sista bankkontoret låg på Brahegatan 51, där Jordbrukskassan tidigare haft sin lokal.[17]

Gränna i populärkultur[redigera | redigera wikitext]

  • I Ingmar Bergmans film Smultronstället från 1957 besöker Dr Borg med sällskap Gränna och värdshuset Gyllene Uttern. Mackägare Åkerman (Max von Sydow) fäller kommentaren "Vi kan va rätt spanska, fast vi bor i Gränna".
  • I ett avsnitt av 1969 års adventskalender, Herkules Jonssons storverk, är Herkules och hans far på resande fot och när de passerar Gränna stannar de och går till tandläkaren i ett litet rosa hus på Bergsgatan.
  • Niklas Strömstedt skrev texter på svenska till musikalen Mamma Mia! ersattes Glasgow med Gränna som den ort som sångaren telefonerar från i sångtexten till sången "Super Trouper".

Kända personer från Gränna[redigera | redigera wikitext]

Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Stig Norstedt och Brita Hallén (redaktörer): Gretas Gränns, baserad på bandinspelningra av syskonparet Greta och Thorild Knutson, GML förlag 2011, (ISBN 9789186215712).<

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 17 september 2013.[källa från Wikidata]
  4. ^ https://www.minoritet.se/romer/historia?lattlast=true
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Jönköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  9. ^ 1861-1865 Jönköpings län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 2. Åren 1861-1865. Jönköpings län, s. 13
  10. ^ 1881-1885 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 6. Åren 1881-1885. Jönköpings län, s. 23
  11. ^ 1886-1890 Jönköpings län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 7. Åren 1886-1890. Jönköpings län, s. 21
  12. ^ 1881-1885 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 6. Åren 1881-1885. Jönköpings län, s. 25
  13. ^ 1901-1905 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Jönköpings län, s. 45
  14. ^ Nordiska Handelsbanken i Projekt Runeberg
  15. ^ "Kontorsbyten mellan Göteborgs handelsbank och Smålands enskilda", Dagens Nyheter, 29 december 1925
  16. ^ Swedbank stänger kontoren i Gränna och Habo, SVT Jönköping, 25 februari 2018
  17. ^ Facebookpost från Grenna Museum

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]