Amazonpapegojor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Amazonpapegojor
Amazona oratrix -Vancouver Aquarium-8b.jpg
Gulhuvad amazon (Amazona oratrix)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Papegojfåglar
Psittaciformes
Familj Afrikanska och amerikanska papegojor
Psittacidae
Släkte Amazonpapegojor
Amazona
Vetenskapligt namn
§ Amazona
Auktor Lesson, 1830
Arter
Se text
Synonymer
  • Amazoner
  • Amasoner
Hitta fler artiklar om fåglar med

Amazonpapegojor(Amazona) är ett släkte med ett 30-tal papegojfåglar som förekommer i Central- och Sydamerika.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Amazonpapegojornas fjäderdräkt är oftast grön i olika nyanser, med fläckar i annan färg. Stjärten är kort. Störst är kejsaramazonen (Amazona imperialis) och minst är vitpannad amazon (Amazona albifrons).

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Föda i naturen är bland annat nötter och frukter. De är mycket fingerfärdiga med sina fötter.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Artlistan nedan följer International Ornithological Congress från 2016,[1] medan de svenska namnen följer Birdlife Sveriges officiella lista, även den från 2016.[2]

Birdlife International erkänner även de båda utdöda arterna "martiniqueamazon" och "guadeloupeamazon", medan de flesta auktoriteter betraktar det som osäkert om de någonsin existerat.

Tidigare fördes även gulmaskad papegoja till släktet, men den är mer avlägset släkt och placeras numera som ensam art i Alipiopsitta.

Amazonpapegojor och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

En stor andel av arterna i släktet är numera hotade, vissa akut.

Som burfåglar[redigera | redigera wikitext]

Amazonpapegojor är oftast rätt lugna, men kan vara väldigt skrikiga. De skriker högt, helst morgon till kväll, men det varierar mellan arter och individer. De kan vara mycket trevliga som sällskapsfåglar. Vissa arter är duktiga på att lära sig härma, men det skiljer sig kraftigt mellan individer. De kan under goda förutsättningar bli 60 - 70 år gamla även i fångenskap.

Handeln med vilda papegojor för burfågelindustrin utgör ett stort hot mot flera arter.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi :  10.14344/IOC.ML.6.4.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-11-10
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Guzman, Juan Carlos Cantu; Sanchez, Saldana Maria Elena; Grosselet, Manuel; Gamez, Jesus Siliva (2007) The Illegal Parrot Trade in Mexico (PDF) (Report). Mexico: Defenders of Wildlife.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom