Amazonpapegojor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Amazonpapegojor
Amazona oratrix -Vancouver Aquarium-8b.jpg
Gulhuvad amazon (Amazona oratrix)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Papegojfåglar
Psittaciformes
Familj Afrikanska och amerikanska papegojor
Psittacidae
Släkte Amazonpapegojor
Amazona
Vetenskapligt namn
§ Amazona
Auktor Lesson, 1830
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om fåglar med

Amazoner eller amazonpapegojor är ett släkte (Amazona) med ett 30-tal papegojfåglar som förekommer i Centralamerika och Sydamerika.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Fjäderdräkten är oftast grön i olika nyanser, med fläckar i annan färg. Stjärten är kort. Störst är kejsaramazonen (Amazona imperialis) och minst är vitpannad amazon (Amazona albifrons).

Föda och beteende[redigera | redigera wikitext]

Föda i naturen är bland annat nötter och frukter. De är mycket fingerfärdiga med sina fötter. De är mycket skickliga på att härma.

Status[redigera | redigera wikitext]

En stor andel av arterna i släktet är numera hotade, vissa akut.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Artlistan nedan följer International Ornithological Congress från 2016,[1] medan de svenska namnen följer Birdlife Sveriges officiella lista, även den från 2016.[2]

Birdlife International erkänner även de båda utdöda arterna "martiniqueamazon" och "guadeloupeamazon", medan de flesta auktoriteter betraktar det som osäkert om de någonsin existerat.

Tidigare fördes även gulmaskad papegoja till släktet, men den är mer avlägset släkt och placeras numera som ensam art i Alipiopsitta.

Som burfåglar[redigera | redigera wikitext]

De är oftast rätt lugna, men kan vara väldigt skrikiga. De skriker högt och helst morgon till kväll, men det varierar mellan arter och individer. Och de kan vara mycket trevliga som sällskapsfåglar. Vissa arter är också duktiga på att lära sig prata, men det skiljer sig kraftigt från individ till individ.

Amazonpapegojor kan som sagt vara väldigt skrikiga, men det skiljer från art till art och mellan individer. De är väldigt populära som tamfåglar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi :  10.14344/IOC.ML.6.4.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-11-10
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11