Amoxicillin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Strukturformel för amoxicillin.

Amoxicillin är ett betalaktamantibiotikum som används då penicillin V inte hjälper, till exempel vid öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation.Den kan också användas tillsammans med andra antibiotika T.ex Klaritromycin och Metronidazol för behandling av magsår orsakade av bakterien Helicobacter pylori. Inom tandvården används Amoxicillin som antibiotikaprofylax för att förebygga komplikationer till följd av bakteriemi samt postoperativ sårinfektion samt behandla aggressiv parodontit.

Dess kemiska namn är (2S,5R,6R)-6-[(R)-2-Amino-2-(4-hydroxifenyl)acetamido]-3,3-dimetyl-7-oxo-4-tia-1-azabicyklo[3.2.0]heptan-2-karboxylsyra.[1]

Genom att kombineras med betalaktamashämmaren klavulansyra kan ett bredare spektrum uppnås (handelsnamn Spektramox[2]).

Verkningsmekanism[redigera | redigera wikitext]

Amoxicillin fungerar genom att det hindrar uppbyggnaden av en normal bakteriecellvägg vilket resulterar i att bakterierna dör. Det verksamma ämnet tas upp i blodet och sprids genom kroppen inom tre timmar efter att man tagit medicinen. Vanliga handelsnamn är Amimox och Imacillin.

Referenser[redigera | redigera wikitext]