Andamankricka

Från Wikipedia
Andamankricka
Status i världen: Sårbar[1]
Andamankricka (vänster) och sundakricka (höger)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläkteAnas
ArtAndamankricka
A. albogularis
Vetenskapligt namn
§ Anas albogularis
AuktorHume, 1873

Andamankricka[2] (Anas albogularis) är sydasiatisk fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar.[3]

Utseende

Andamankrickan är en relativt liten brun and. Huvudet är brunsvart med tydliga vita fält på hakan och runt ögat. Vita spetsar på de yttre armpennorna formar en vit kant nedanför vingspegeln. Den liknande sundakrickan saknar det vita både på huvudet och vingspegeln, men har en uppsvullen panna, vilket andamankrickan aldrig visar.

Fågeln är endemisk för Andamanöarna öster om Bengaliska viken.

Utbredning och levnadssätt

Andamankricka förekommer endast i Bengaliska viken i den indiska ögruppen Andamanöarna samt på Great Coco Island som tillhör Burma.[3] Den är nära släkt med sundakricka (Anas gibberifrons) och gråkricka (Anas gracilis). Tidigare behandlades de som samma art, Anas gibberifrons, och vissa gör det fortfarande.[4] Även madagaskarkrickan (Anas bernieri) tros vara nära släkt.

Ekologi

Fågeln bebor åar, dammar, laguner, risfält samt både sötvattens- och bräckvattensträsk.[5][6] Den lever nomadiskt och ses även ute till havs.[6] Oftast uppträder andamankrickan i flockar om 20-30 individer och födosöker nattetid; dagtid vilar den i mangroveträd eller på klippor exponerade under lågt tidvatten.

Arten häckar från juli till oktober och har sina bon i vassfält. I boet som är gjort av gräs läggs nio ägg.[7] Tidigare trodde man att den häckade i trädhål, men sentida studier hittade inga tecken på detta. De lever huvudsakligen av mollusker och leddjur.

Status och hot

Världspopulationen tros vara över 1.000 individer, medan antalet vuxna individer antas vara under 1000.[1] Den visar inga tecken på att minska i antal, snarare tvärtom. Med tanke på den begränsade populationen kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN den som sårbar, men noterar att med ny data kan den komma att flyttas till en lägre hotkategori.[1] Möjliga hot är mänsklig påverkan genom bland annat fiske och jakt.[6] Väldigt lite av dess levnadsmiljö är skyddad och de största flockarna har setts i de områden som är minst påverkade av människan.[1]

Noter

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2014 Anas albogularis Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2014) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., <www.sofnet.org Arkiverad 26 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.>, läst 2014-09-01
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  5. ^ Kear, J. 2005. Ducks, geese and swans volume 2: species accounts (Cairina to Mergus). Oxford University Press, Oxford, U.K.
  6. ^ [a b c] Rahmani, A. R.; Zafur-ul Islam, M. 2008. Ducks, geese and swans of India: their status and distribution. Bombay Natural History Society, Mumbai.
  7. ^ Kulkarni, S.; Chandi, M. (2003). ”Note on breeding of Andaman Teal Anas gibberifrons in south Andaman Islands, India”. Journal of the Bombay Natural History Society 100 (1): sid. 112–113. https://www.biodiversitylibrary.org/page/48602686#page/122/mode/1up. 

Externa länkar