Andreas Gyldenklou

Från Wikipedia
Version från den 22 november 2017 kl. 21.29 av HSE (Diskussion | Bidrag)
Andreas Gyldenklou
Titlar
Tidsperiod 1654
Företrädare Johan Nilsson Gyllenstierna d.y.
Efterträdare Axel Sparre
Personfakta
Född 20 december 1602
Högby socken, Östergötlands län
Död 10 januari 1665 (62 år)
Skånela socken, Stockholms län
Begravd Jakobs kyrka
Släkt
Frälse- eller adelsätt
Far Måns Persson
Mor Getrud Hansdotter
Familj
Make/maka 1. Maria Rijk
2. Anna Burea
Barn 1. David
1. Magnus
1. Peter
2. Jakob
2. Axel
2. Anna Maria
2. Catharina
2. Christina Beata
2. Gideon

Andreas Gyldenklou, född Gylle 20 december 1602 på Slomarps gård i Östanstång, Östergötland, död 10 januari 1665 på Skånelaholms slott, Skånela socken, var en svensk professor och diplomat.

Andreas Gylle föddes av ofrälse föräldrar. Fadern hette Måns Persson, var kamrerare och modern hette Getrud Hansdotter. Under studierna började han kalla sig Gylle och uppgav att han härstammade från det norska frälset.

Han började studierna vid katedralskolan i Linköping. 1622 inskrevs han vid Uppsala universitet, studerade sedan i Helmstedt och i vid universitetet i Wittenberg där han blev magister 1626, och fortsatte studierna vid universitetet i Rostock.[1] I synnerhet studerade han teologi, vältalighet och poesi. Han blev 1628 historiarum et philosphiæ lector vid Linköpings gymnasium, en tjänst varunder han eventuellt var kommenderad till kriget i Tyskland. Samma år gifte han sig första gången, med änkan Maria Rijk vars far var tullförvaltare i Nylöse. 1631 blev han poeseos professor i Uppsala sedan han återkommit till Sverige med en utnämning till den posten som undertecknats av Gustav II Adolf själv. Konsistoriet hade redan utsett en annan till posten men fick böja sig för kungens vilja, vilket dock inte skedde utan protester av bland andra Johan Skytte. Som professor ägnade han sig framför allt åt Ovidius Metamorfoser.

1635 lämnade han universitetet när han utsågs till sekreterare i hovkansliet, men han fortsatte med utbildningsfrågor politiskt. Av hans hand finns ett förslag på ett sekulariserat gymnasium i Stockholm, och han bidrog till unviersitetskonstitutionerna från 1655. Samma år han lämnade universitetet gifte han sig med Jacobus Johannis Zebrozynthius och Catharina Stjernmans dotter Anna Burea, och blev då släkt med ett stort antal ämbetsmän i Stockholm. Vid hovet handlade hans uppdrag om trettioåriga kriget. Han adlades 1639 och antog namnet Gyldenklou.

Han utnämndes 1645 till statssekretare och kom att tillhöra Axel Oxenstiernas parti emot drottning Kristina och Adler Salvius. 1654 utnämndes han till landshövding i Östergötlands län, 1657 till president i regeringen och hovrätten över Pommern och Rügen samt var därjämte legat vid fredsverket i Elbingen 1659 och freden i Oliwa i Polen 1660 tillsammans med Magnus Gabriel De la Gardie. Gyldenklou tog 1661 avsked och avled 1665.

Han ägde ett betydligt myntkabinett samt har efterlämnat åtskilliga skrifter, såsom orationer, verser, uppsatser i politiska ämnen m. m. En av de politiska skrifterna behandlar Sveriges rätt till Livland. Vid riksdagen 1654 blev han kraftigt kritiserad för att ha krävt oskäliga sportler och att han utnyttjat sin ställning för att på ett ohederligt sätt tillförskaffat sig otaliga gods. Gyldenklous försvarstal är en källa dels till hans diplomatiska uppdrag och dels till tidens sportelsystem. 1647 var han därtill delägare av skeppsbyggningskompaniet. Han erhöll även av drottning Kristina 1645 en tomt på Helgeandsholmen, där han lät uppföra ett palats, som han dock redan 1654 sålde till Per Brahe. Han ägde därtill gods i Hylinge, Hulterstad, i Södermanland, Västsverige och Bremen.

Företrädare:
Johan Nilsson Gyllenstierna d.y. 		Landshövding i Östergötlands län
1654 		Efterträdare:
Axel Carlsson Sparre


Fotnoter

  1. ^ Se registrering av Anders Gyldenklou i Rostocker Matrikelportal

Källor

Vidare läsning

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Andreas_Gyldenklou&oldid=42138638”