Anders Lindquist

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Anders Lindquist, född 1942, är en svensk ingenjör och tillämpad matematiker.

Lindquist studerade vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) där han 1967 tog civilingenjörsexamen i teknisk fysik, 1968 blev teknologie licentiat i optimeringslära och systemteori, och 1972 teknologie doktor och docent i samma ämne.[1][2] Hans handledare var Lars Erik Zachrisson.[3] Han var anställd vid Försvarets forskningsanstalt 1967-1968 och vid KTH 1968-1972. Han var verksam vid University of Florida som postdoc hos Rudolf E. Kalman. Efter att under höstterminen 1973 ha varit biträdande professor vid Brown University var han 1974-1984 verksam vid University of Kentucky, från 1974 som biträdande professor och från 1980 som professor. Sedan 1982 har han varit verksam som professor i optimeringslära och systemteori vid KTH, som efterträdare till Lars Erik Zachrisson på professuren.[4] 2000-2009 var han prefekt vid KTH:s matematikinstitution och sedan 2006 föreståndare för KTH:s Strategic Research Center for Industrial and Applied Mathematics (CIAM). Från 1989 har han också varit affilierad professor vid Washington University.

Lindquist invaldes 1989 som fellow av Institute of Electrical and Electronics Engineers och 1996 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ KTH: Anders Lindquists CV, läst 1 maj 2010
  2. ^ Lindquist, Anders (1972) (på eng). Optimal estimation and control of hereditary linear stochastic systems.. Stockholm. Libris 38339 
  3. ^ The Mathematics Genealogy Project: Anders Lindquist
  4. ^ KTH: En kort historik över professorer vid Institutionen för Matematik, läst 1 maj 2010