Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
Ingenjörsvetenskapsakademiens entré på Grev Turegatan
Förkortning	IVA, ledamot förkortas LIVA
Bildad	24 oktober 1919
Grundare	Gustaf V
Typ	Kungliga akademier
Syfte/fokus	att till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling
Preses	Marcus Wallenberg
VD	Tuula Teeri
Akademisekreterare	Johan Weigelt
Huvudorgan	Presidium
Webbplats	https://www.iva.se

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, förkortad IVA, är en kunglig akademi, grundad 24 oktober 1919 av Gustaf V på initiativ av kommerserådet Axel F. Enström (1875–1948). Den är världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi. Ledamotskap i akademien förkortas LIVA.

Historik

Orsaken till det relativt sena grundandet är att ingenjörsyrket inte började få ett allmänt erkännande förrän i slutet av 1800-talet. Det fanns då ett behov att visa betydelsen av teknisk forskning gentemot den etablerade akademiska forskningen.

Föregångare till IVA var Sveriges Industriförbund (bildat 1910) och Kommerskollegiets industribyrå (som startade sin verksamhet 1912). Men det var först när bränsleproblemen under mitten av första världskriget blev akuta som planerna på en ingenjörsvetenskapsakademi tog fart. Sedan 1919 har akademien sina lokaler i Ingenjörsvetenskapsakademiens byggnad vid Grev Turegatan 12–16.

Utdelade priser och utmärkelser

• Stora guldmedaljen (IVAstGM), sedan 1924
• Guldmedaljen (IVAGM), sedan 1921
• Brinellmedaljen (IVABrinGM), sedan 1936
• Guldplaketten, sedan 1951
• Hedersledamotstecken, sedan 1919
• Tacktecken, sedan 2002
• Axel F. Enströmmedaljen, 1959-1981, för synnerligen framstående livsgärning inom akademiens verksamhetsfält, uppkallad efter akademiens grundare
• Minnesmedaljen/minnesskriften, sedan 1924
• Chester Carlsons forskningspris, sedan 1985
• IVAs pris för vetenskaplighet inom journalistik, sedan 2015
• Hans Werthén Fonden
• Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond

Ledning

Akademien ledes av ett presidium bestående av preses, vicepreses, Näringslivsrådets ordförande och en verkställande direktör, där den sistnämnda är heltid på akademien.

Verkställande direktörer

Följande personer har varit verkställande direktörer för IVA:

• 1919–1940: Axel F. Enström
• 1941–1959: Edy Velander
• 1960–1970: Sven Brohult
• 1971–1982: Gunnar Hambraeus
• 1982–1994: Hans G. Forsberg
• 1995–2000: Kurt Östlund
• 1999–2001: (tillförordnad) Enrico Deiaco
• 2001–2008: Lena Treschow Torell
• 2008–2017: Björn O. Nilsson
• 2017–2023: Tuula Teeri

Preses

Följande personer har varit preses för IVA:

• 1919–1922: Gustaf Ekman
• 1923–1923: Knut Jacob Beskow
• 1923–1925: Henning Pleijel
• 1926–1928: Sven Lübeck
• 1929–1931: Tore Lindmark
• 1932–1934: Gösta Malm
• 1935–1937: Sigfrid Edström
• 1938–1940: Axel Enström
• 1941–1944: Waldemar Borgquist
• 1945–1947: Sigurd Nauckhoff
• 1948–1949: Fredrik Göransson
• 1950–1952: Henning Fransén
• 1953–1953: Helge Ericson
• 1953–1955: Sven Schwartz
• 1956–1959: Karl-Gustaf Ljungdahl
• 1960–1962: Donovan Werner
• 1963–1965: Håkan Sterky
• 1966–1970: Halvard Liander
• 1971–1973: Sven Brohult
• 1974–1976: Arne Lundberg
• 1977–1979: Erland Waldenström
• 1980–1982: Nils Gralén
• 1983–1985: Gunnar Hambraeus
• 1986–1988: Sten Gustafsson
• 1989–1991: Sven Olving
• 1992: Björn Svedberg
• 1993–1995: Stig Hagström
• 1996–1997: Bert-Olof Svanholm
• 1997–2001: Björn Svedberg
• 2002–2004: Arne Wittlöv
• 2005–2008: Hans Dalborg
• 2009–2011: Lena Treschow Torell
• 2012–2017: Leif Johansson
• 2018–2021: Carl-Henric Svanberg
• 2022-2024: Marcus Wallenberg

Avdelningar

IVAs ledamöter som är verksamma i Sverige är indelade i tolv avdelningar. Dessa bevakar och påverkar viktiga frågor inom sitt område bland annat genom att arrangera seminarier kring aktuella frågeställningar.

I Maskinteknik

Maskinteknik, vetenskaper som generar effektiv teknisk framtagning av tekniska produkter och system. Frågor om integration av produktutveckling och tillverkning.

II Elektroteknik

De elektrotekniska, elektroniska och programvarutekniska vetenskaperna samt frågor som rör system, anläggningar, apparater, komponenter och material.

III Samhällsbyggnad

Tekniska frågor gällande byggnader, anläggningar och transporter. Övergripande frågor om gestaltning, planering, processer, projektstyrning samt energi, miljö- och vattenresursfrågor.

IV Kemiteknik

Kemi och kemiteknik.  Analysera  och ta initiativ i frågor där kemibaserad kunskap bidrar till en ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling.

V Bergs- och materialteknik

Bergs- och mineral- och material teknik i alla stadier från uppletning av malmer och mineral, forskning kring nya material till framställning av färdiga material som metaller, keramer och polymerer.

VI Företagande och ledarskap

Företagsekonomi, industriell ekonomi och organisation, teknikhistoria och ekonomisk historia. Frågor kring företagande och ledarskap som kan bidra till utvecklingen av mer effektiva, konkurrenskraftiga och innovativa verksamheter inom näringsliv och förvaltning.

VII Teknikens grunder och gränsområden

De tekniska grundvetenskaperna, teknikens industriella tillämpningar samt teknikens gränsvetenskaper.

VIII - Skogsnäringens teknik

Skogsbruksteknik, processteknik samt system för hantering av råvaror och produkter inom skogsnäringen. Frågor som är väsentliga för skogsbruk och skogsindustrier i bred bemärkelse.

IX Ekonomi

De ekonomiska vetenskaperna med fokus på nationalekonomi och dess koppling till företagsekonomi samt samspelet mellan ekonomi och teknik. Frågor av vikt för Sveriges ekonomi och dess funktionssätt.

X Bioteknik

Bioteknik, livsmedelsteknik, medicinsk teknik, miljöteknik och processteknik samt dess tillämpningar framförallt inom grundläggande forskning, läkemedelsindustri/sjukvård samt jordbruk/livsmedelsindustri. Frågor som kan stimulera utvecklingen inom bioteknik.

XI Utbildning och forskning

Utbildningssystemets innehåll och organisation, ledning av forskning och utveckling inom universitet, högskolor, institut och näringsliv.  Förvaltning av offentliga system och tjänsteföretag, FoU-verksamhetens stödsystem, forskning om forskning och utvecklingsverksamhet samt teknik- och näringslivshistoria.

XII Informationsteknik

Datavetenskap, informationsteknik och telekommunikation samt dessas tillämpningar och betydelse för samhällsutvecklingen.

Se även

• Lista över ledamöter av Ingenjörsvetenskapsakademien
• Lista över svenska akademier

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
  Bilder & media
• Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien
• Utmärkelser som IVA delar ut.