Andrej Bogoljubskij

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Andrej Bogoljubskij
Князь Андрей Боголюбский.jpg
Född1111[1][2][3]
RostovRyssland
Död1174[1][2][3]
Bogolyubsky Monastery, Ryssland
BegravdMarie himmelsfärdskatedralen, Vladimir
NationalitetVladimir-Suzdal, Principality of Ryazan, Principality of Dorogobuzh och Principality of Vyshgorod
SysselsättningRegent
ReligionOrtodox kristendom
BarnYury Bogolyubsky
Mstislav Andreyevich
Izyaslav Andreevich (f. 1148)[4][5]
Ростислава Андреевна (f. 1150)
Gleb Vladimirskiy (f. 1155)
FöräldrarJurij Dolgorukij[1][2][3]
SläktingarMikael I av Kiev (syskon)
Gleb av Kiev (syskon)
Vsevolod III av Kiev (syskon)
Redigera Wikidata

Andrej Jurjevitj Bogoljubskij (ryska: Андре́й Ю́рьевич Боголю́бский) (död 29 juni 1174) – furste av Vysjgorod (1149, 1155), Dorogobuzj (1150-1151), Rjazan (1153) och storfurste av Vladimir (1157-1174). Son till Jurij Dolgorukij och polovetskhanens dotter.

Under Andrej Bogoljubskijs ledning fick furstendömet Vladimir-Suzdal en betydande maktställning, och blev det starkaste furstendömet i Rus, och utgjorde senare kärnan i det blivande Ryska riket.

Tillnamnet Bogoljubskij fick han efter borgen Bogoljubovo vid Vladimir, hans första residens.

Födelse och uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Enda uppgiften om hans födelse (omkring år 1111) finns i Vasilij Tatisjtjevs ”Historia”, skriven 600 år senare. Hans ungdomsår finns nästan inte omnämnda i källorna. År 1146 jagade han tillsammans med sin äldre bror Rostislav bort Izijaslav Mstislavitjs bundsförvant Rostislav Jaroslavitj från Rjazan, varvid denne flydde till polovtserna. År 1149, efter att Jurij Dolgorukij hade intagit Kiev, fick Andrej Vysjgorod av fadern, och deltog i fälttåget mot Iziaslav Mstislavitj i Volynien och uppvisade beundransvärt hjältemod vid stormningen av Lutsk, där Iziaslavs bror Vladimir satt belägrad. Därefter innehade Andrej för en tid Dorogobuzj i Volynien. År 1153 fick Andrej furstendömet Rjazan, men Rostislav Jaroslavitj, som återvände från stäppen med polovtserna, fördrev honom.

Furste och Storfurste[redigera | redigera wikitext]

Efter faderns död år 1157 blev Andrej furste av Vladimir, Rostov och Suzdal. Han blev då ”enväldig över hela Suzdal med omnejd” och flyttade huvudstaden till Vladimir.

Under åren 1158-1164 lät han där bygga en fästning med två porttorn av vit sten. Idag återstår endast en av borgens fem yttre portar – den gyllene porten, som var beslagen med förgylld koppar. Den praktfulla Marie Himmelsfärdskatedralen eller Uspenskijkatedralen byggdes då, liksom andra kyrkor och kloster.

Under samma tid uppfördes det befästa furstepalatset Bogoljubovo, Andrej Bogoljubskijs huvudsakliga residens, som han fick sitt tillnamn efter.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ [a b c] Konstantin Bestuzjev-Rjumin, Андрей Юрьевич Боголюбский, Russian Biographical Dictionary, Volume 2
  2. ^ [a b c] unknown value, Андрей Юрьевич Боголюбский, Brockhaus and Efron Encyclopedic Dictionary. Volume Iа, 1890
  3. ^ [a b c] Андрей Боголюбский, Военная энциклопедия. Том 2, 1911
  4. ^ unknown value, Изяслав Андреевич, Russian Biographical Dictionary, Volume 8
  5. ^ unknown value, Изяслав Андреевич, Brockhaus and Efron Encyclopedic Dictionary. Volume XIIа, 1894