Vladimir-Suzdal
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Vladimir-Suzdal | |||
Владимиро-Су́здальское кня́жество Vladimiro-Suzdal'skoye knyazhestvo (Fornöstslaviska) | |||
1157–1331 | |||
![]() | |||
Huvudstad | Vladimir 56°08′00″N 40°25′00″Ö / 56.13333°N 40.41667°Ö | ||
---|---|---|---|
Språk | Fornöstslaviska | ||
Religion | Rysk-ortodox kristendom | ||
Statsskick | Furstendöme | ||
Sista storhertig | Alexander av Suzdal | ||
Bildades | 1157 | ||
– bildades ur | Kievrus | ||
Upphörde | 1331 | ||
– uppgick i | Moskvariket | ||
| |||
Idag del av | ![]() |
Vladimir-Suzdal var ett medeltida östslaviskt furstendöme i området mellan Volga, Oka och Norra Dvina. Det efterträdde Kievriket som den mäktigaste östslaviska staten under slutet av 1100-talet och bestod fram till sent 1300-tal. Riket låg till grund för det senare Storfurstendömet Moskva. Storfurstetiteln inrättades 1168 av Andrej Bogoljubskij, som även intog och plundrade Kiev. Storfurstendömet drabbades hårt av den mongoliska invasionen; Vladimir brändes ner 1238 och riket splittrades i elva mindre furstendömen. Rikets historiska centrum låg i städerna Rostov, Suzdal, Jaroslavl, Belozersk och Vladimir. Grundandet av städerna Pereslavl, Kostroma, Dmitrov, Moskva, Jurijev-Polskij, Uglitj och Tver tillskrivs fursten Jurij Dolgorukij.