Hoppa till innehållet

Anouk Vergé-Dépré

Från Wikipedia
Anouk Vergé-Dépré
Redigera
Födelsedatum11 februari 1992[1]Redigera (32 år)
FödelseplatsBern, Schweiz
Längd185 cm[2]Redigera
Sportbeachvolleyboll[3]Redigera, volleybollRedigera
Beachvolleyboll
Resultat
TävlingGuldSilverBrons
EM1--
U21-VM1--
U22-EM1--
Schweiziska mästerskapet3--
OS--1
Detaljerade resultat
Pos.TävlingÅr
Tillsammans med Schweiz Nina Brunner
1U21-VMRedigera2012
Tillsammans med Schweiz Isabelle Forrer
1Schweiziska mästerskapetRedigera2012
5EM[4]Redigera2013
Tillsammans med Schweiz Nina Brunner
1U22-EMRedigera2013
Tillsammans med Schweiz Isabelle Forrer
1Schweiziska mästerskapetRedigera2015
1Schweiziska mästerskapetRedigera2016
9OS[5]Redigera2016
Tillsammans med Schweiz Joana Heidrich
1EM[6]Redigera2020
3OS[5]Redigera2020
Volleyboll
Klubb som aktiv idrottare
ÅrKlubb
–2010Volley KönizRedigera
2010–2011Sm'Aesch PfeffingenRedigera
Resultat
Detaljerade resultat
Pos.TävlingÅr
Schweiz Volley Köniz
Nationalliga ARedigera2009/2010
Schweiz Sm'Aesch Pfeffingen
Nationalliga ARedigera2010/2011
 
Uppgifterna senast kontrollerade[7]23 juli 2024
Redigera uppgifter i faktarutan

Anouk Vergé-Dépré, född 11 februari 1992 i Bern, Schweiz, är en beachvolleyspelare (och tidigare volleybollspelare). Hon blev europamästerare 2020 och tog brons vid OS 2021.

Vergé-Dépré kommer från en volleybollfamilj. Både hennes far Jean-Charles Vergé-Dépré (ursprungligen från Guadeloupe) och hennes mor Sandra Bratschi (från Berner Oberland i Schweiz), spelade volleyboll i den högsta schweiziska ligan.[8] Anouks syster Zoé Vergé-Dépré är även hon beachvolleyproffs.[9]

Vergé-Dépré började spela volleyboll inomhus vid tio års ålder. Hon spelade med Volley Köniz. Bland andra tränarna Bernhard Steiner och Olga Schkurnowa påverkade henne i början. Hon spelade även i inomhusjuniorlandslaget under ledning av Florian Steingruber.[10]

Med Volley Köniz, där hennes pappa också arbetade som tränare, gick hon upp i Nationalliga A (högsta serien) 2009. Hon gick efter en säsong över till ligakonkurrenten Sm'Aesch Pfeffingen. Med denna klubb blev hon schweizisk tvåa och supercupfinalist 2010. Ett år senare fick hon volleybollförbundets utmärkelse som årets yngling 2011.[11]

Samtidigt vann hon schweiziska U15- och U18-mästerskapet tre gånger som beachvolleybollspelare på sommaren med Kim Spring och Joana Heidrich. Tillsammans med Joana Winter tog hon en femteplats vid U19-VM 2009. Hon blev schweisisk U21-mästare 2010. Då Sarah Schmocker var skadad ersatte Vergé-Dépré henne henne som partner till Isabelle Forrer vid schweiziska mästerskapet där de tog brons, hennes första medalj på seniornivå.

Samarbetet med Forrer permanentades 2011, då Vergé-Dépré även avslutade sin inomhuskarriär och gick över till att bara spela beach. De bägge deltog i (kvalspel till) FIVB Beach Volleyball World Tour 2012. 2012 vann de Masters-turneringen i Baden. Vid EM 2012 åkte de ut i åttondelsfinalen. De kom även nia vid Grand Slam i Berlin och Klagenfurt och vid Masters i Varna.

Vergé-Depré vann U21-VM tillsammans med Nina Betschart 2012.[12] Tillsammans med Forrer blev hon schweizisk mästare för första gången.[13] Vid VM gick de vidare från första gruppspelet, men åkte sedan ur. Vid EM 2013 gick de till kvartsfinalen. Tillsammans med Beschart vann hon U22-EM 2013.[14] I oktober slutade hon femma med Forrer på Grand Slam i São Paulo. Forrer/Vergé-Dépré tog andraplatsen vid schweiziska mästerskapet. Vid EM 2014 åkte de bägge ut i åttondelsfinalen. De tog sig till finalen på CEV Masters i Biel/Bienne. Några dagar senare nådde de finalen i schweiziska mästerskapet.

2015 hade duon Forrer/Vergé-Dépré en svag start på säsongen innan de slutade femma vid Grand Slam-tävlingen i Sankt Petersburg. Vid VM tog de sig vidare från gruppen, men åkte sedan ur, och vid EM åkte de ur i åttondelsfinalen. En vecka efter EM nådde Forrer/Vergé-Dépré finalen i Masters-turneringen i Biel/Bienne för andra gången i rad. Det blev också två niondeplatser vid Grand Slam-turneringarna i Long Beach och Olsztyn. De vann schweiziska mästerskapet för andra gången genom seger över Goricanec/Hüberli i finalen. De tog sina första medaljer på världstouren i Sochi.[15]

I början av säsongen 2016 spelade Forrer/Vergé-Dépré tre turneringar i Brasilien, där de kom fyra på Grand Slam i Rio och nia vid Maceió och Vitória Open. De vann sedan finalen i Xiamen Open mot österrikarna Stefanie Schwaiger och Barbara Hansel, vilket var deras första seger på världstouren.[16] I EM åkte de ur i åttondelsfinalen. De kvalificerade sig för de olympiska spelen i Rio de Janeiro. Där åkte de ur i åttondelsfinalen mot de blivande olympiska mästarna Ludwig/Walkenhorst. Vid tourfinalen kom paret trea.[17]

Då Forrer avslutade sin karriär 2016 spelar Vergé-Dépré sedan 2017 Joana Heidrich (vars tidigare partner Nadine Zumkehr också hade avslutat sin karriär).[18] Detta innebar en stor förändring då Vergé-Dépré gick från att vara blockspelare till att vara försvarsspelare och även bytte sida från höger till vänster.[19][20] De gick till kvartsfinal i tourfinalen. De blev schweiziska mästare genom att besegra Betschart / Hüberli och nådde en sjundeplats på världsrankingen, det dittills bästa för ett schweiziskt lag.

Heidrich/Vergé-Dépré kom 2018 tvåa i den fyrstjärniga turneringen i Itapema.[21] Därefter tog lagets säsong tillsammans slut då Heidrich drabbades av diskbråck och behövde opereras.[22] Därför spelade Anouk tillsammans med sin yngre syster Zoé Vergé-Dépré vid EM, där de nådde åttondelsfinal. För att inte tappa några FIVB-poäng avslutade hon därefter själv sitt spel på världstouren. Hon åkte över till USA där hon tränade tillsammans med trefaldige olympiska mästaren Kerri Walsh Jennings.[23]

Under 2019 startade de säsongen svagt. Vid VM gick de till åttondelsfinal. Vid EM kom de fyra.[24] Veckan därpå vann de sin första tourseger tillsammans när de vann den 4-stjärniga turneringen mot den brasilianska duon Talita/Lima och firade därmed sin första World Tour-seger i den nya konstellationen.[25] Vid de schweiziska mästerskapen kom de tvåa. Då kom fyra vid världstourfinalen i Rom. Efter säsongen var de tolva på den olympiska rankingen och elva på världsrankingen.

På grund av Covid-19-pandemin var 2020 ett år med sparsamt tävlande, den när paret tävlade gick det bra. I juli 2020 vann Heidrich/Vergé-Dépré den första turneringen i den tyska Comdirect Beach Tour 2020 i Düsseldorf. De vann EM i september genom att besegra Kim Behrens och Cinja Tillmann i finalen.

De följande året deltog paret i OS, där de tog brons.[26][27] Tillsammans med tyska Laura Ludwig vann Vergé-Dépré den internationella turneringen King of the Court i Hamburg i augusti. Vid världstoursfinalen kom Heidrich/Vergé-Dépré sjua.

På den nyskapade FIVB World Beach Pro Tour 2022 hade de idel topp 10-placeringar fram till VM. Där gick laget till semifinal, men i matchen om tredjepriset skadade Heidrich sin axel så illa att de inte kunde fortsätta spela. Vid EM spelade Vergé-Dépré tillsammans med Menia Bentele och nådde kvartsfinal. Sedan april 2023 har Vergé-Dépré spelat på World Beach Pro Tour med den återställda Joana Heidrich, som efter giftermål bytt namn till Joana Mäder. Vid EM tog Vergé-Dépré/Mäder brons. Vid VM klarade de sig vidare från gruppspelet, men åkte sedan ur.

Förutom att spela på touren har Vergé-Dépré tillsammans med Madelein Meppelink skapat spelarfacket International Beach Volleyball Players Association (IBVPA).

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ https://www.rio2016.com/en/athlete/anouk-verge-depre
  2. ^ ”Olympedia”. https://www.olympedia.org/athletes/131731. 
  3. ^ ”Beach Volleyball Database-ID”. http://www.bvbinfo.com/player.asp?ID=10813. Läst 29 april 2022. 
  4. ^ [a b] ”2013 CEV Beach Volleyball European Championship Final” (på engelska). Confédération Européenne de Volleyball. https://www-old.cev.eu/BeachVolley-Area/BeachVolley_2BOX.aspx?ID=634&mID=504&sID=&pID=0&chID=0&phaseID=0&champID=0&Mod=. Läst 12 juli 2024. 
  5. ^ [a b c d] ”Olympedia person-ID” (på engelska). https://www.olympedia.org/athletes/131731. Läst 2 september 2021. 
  6. ^ [a b] ”Women - EuroBeachVolley 2020 - Final ranking” (på engelska). Confédération Européenne de Volleyball. https://eurobeachvolley.cev.eu/en/history/2020/women/. Läst 6 juni 2024. 
  7. ^ Senaste tillfället då någon kontrollerade att de inmatade tabelluppgifterna stämmer. Uppgifter kan ha matats in senare utan att kontrolleras av någon annan
  8. ^ ”Der Traum vom olympischen Sand Volleyball:... | Basler Zeitung” (på tyska). https://www.genios.de/presse-archiv/artikel/BAZ/20101106/der-traum-vom-olympischen-sand-voll/2010110624359920384.html. Läst 22 mars 2020. 
  9. ^ ”Swiss Volley: We are family – Anouk und Zoé Vergé-Dépré” (på tyska). https://www.volleyball.ch/beachvolleyball/nationalteams/portraits/we-are-family-anouk-und-zoe-verge-depre/. Läst 22 mars 2020. 
  10. ^ ”Anouk Vergé-Dépré – der Schlüssel zum Erfolg” (på tyska). https://www.thunertagblatt.ch/region/anouk-vergedepre---der-schluessel-zum-erfolg/story/11022185. Läst 22 mars 2020. 
  11. ^ ”Swiss Volley: Swiss Volley Indoor Awards 2011 sponsored by MIKASA, SEAT and SUVA” (på tyska). https://www.volleyball.ch/volleyball/meisterschaften/swiss-volley-indoor-awards/archiv/swiss-volley-indoor-awards-2011-sponsored-by-mikasa-seat-and-suva/. Läst 22 mars 2020. 
  12. ^ (på tyska) Erfolgreiche Berner Beachvolleyballer. Berner Zeitung. Läst 22 mars 2020 
  13. ^ ”– Panasonic Blog News MagazinExperience>” (på tyska). https://www.experience.panasonic.ch/de/sponsoring/anouk-verge-depre-beach-volleyball. Läst 22 mars 2020. 
  14. ^ ”Swiss Volley: Home” (på tyska). https://www.volleyball.ch/. Läst 22 mars 2020. 
  15. ^ ”News - First World Tour final for Forrer and Vergé-Dépré in Sochi - Sochi Open” (på tyska). http://worldtour.2018.fivb.com/en/240/news/first-world-tour-final-for-forrer-and?id=57216. Läst 22 mars 2020. 
  16. ^ ”Beachvolleyball - Turniersieg für Forrer/Vergé-Dépré in Xiamen” (på tyska). 17 april 2016. https://www.srf.ch/sport/mehr-sport/beachvolleyball/turniersieg-fuer-forrer-verge-depre-in-xiamen. Läst 22 mars 2020. 
  17. ^ ”News - Swiss net second SWATCH FIVB World Tour Finals medal” (på tyska). https://www.fivb.com/en/about/news/swiss-net-second-swatch-fivb-world-tour?id=65000. Läst 22 mars 2020. 
  18. ^ (på tyska) Neues Top-Team bei den Frauen | NZZ. Neue Zürcher Zeitung. Läst 22 mars 2020 
  19. ^ ”Beachvolleyball - Heidrich/Vergé-Dépré: Fernziel Olympia-Medaille” (på tyska). 7 november 2016. https://www.srf.ch/sport/mehr-sport/beachvolleyball/heidrich-verge-depre-fernziel-olympia-medaille. Läst 22 mars 2020. 
  20. ^ (på tyska) Anouk Vergé-Dépré, le talent à l’épreuve du changement. Le Temps. Läst 22 mars 2020 
  21. ^ ”Heidrich/Vergé-Dépré erst im Final gestoppt” (på schweizisk högtyska). https://www.aargauerzeitung.ch/sport/weitere/heidrichverg-dpr-erst-im-final-gestoppt-132590747. Läst 22 mars 2020. 
  22. ^ ”Wegen Bandscheibenvorfall - Keine EM und mehrmonatige Pause für Heidrich” (på tyska). 15 juli 2018. https://www.srf.ch/sport/mehr-sport/beachvolleyball/wegen-bandscheibenvorfall-keine-em-und-mehrmonatige-pause-fuer-heidrich. Läst 22 mars 2020. 
  23. ^ Nicole Vandenbrouck (25 september 2018). ”Anouk Vergé-Dépré trainiert und spielt mit Kerri Walsh” (på tyska). https://www.blick.ch/sport/beachvolley/anouk-verge-depre-trifft-kerri-walsh-beachen-und-wellnessen-mit-dem-jugend-idol-id8899325.html. Läst 22 mars 2020. 
  24. ^ ”Nach Krimi im 3. Satz - Heidrich/Vergé-Dépré verpassen in Moskau EM-Bronze” (på tyska). 10 augusti 2019. https://www.srf.ch/sport/mehr-sport/beachvolleyball/nach-krimi-im-3-satz-heidrich-verge-depre-verpassen-in-moskau-em-bronze. Läst 22 mars 2020. 
  25. ^ ”Sieg über Brasilianerinnen - Heidrich/Vergé-Dépré holen in Moskau den Titel” (på tyska). 18 augusti 2019. https://www.srf.ch/sport/mehr-sport/beachvolleyball/sieg-ueber-brasilianerinnen-heidrich-verge-depre-holen-in-moskau-den-titel. Läst 22 mars 2020. 
  26. ^ Vergé-Dépré/Heidrich jubeln über Olympia-Bronze. In: SRF.ch, 6. August 2021.
  27. ^ Simon Häring: Joana Heidrich und Anouk Vergé-Dépré gewinnen Olympia-Bronze: «Wir sagten uns: ‹Aufstehen und Krone richten›». In: St. Galler Tagblatt, 6. August 2021.