Volleyboll

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Volleyboll
Volleybollmatch vid Military World Games 2003 i Italien.
Volleybollmatch vid Military World Games 2003 i Italien.
Högsta förbundFIVB
Först utövad1895, Holyoke, Massachusetts, USA
Egenskaper
KontaktsportIngen kontakt
Lagmedlemmar6
KategoriseringLagsport, bollsport, inomhus, utomhus, gräs
OS1964

Volleyboll är en lagsport där syftet är att slå en boll till marken på motståndarnas planhalva eller få motståndarna att tappa bollen utanför plan. Det uppfanns i USA 1895, under namnet mintonette, och spreds internationellt under första halvan av 1900-talet. Sporten finns sedan 1964 på det sommarolympiska programmet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sporten uppfanns 9 februari 1895 av KFUM-läraren William G Morgan i Holyoke i Massachusetts. Volleyboll kallades ursprungligen mintonette,[1] men sporten fick snart beteckningen volleyboll eftersom bollen alltid slås på volley.[2] Syftet med sporten var att skapa en inomhussport för den kalla årstiden. Den skulle, i likhet med basket som skapades där något tidigare, vara idrottsligt ganska krävande, men utan våld så att risken för att bli skadad var liten. Avsikten var även att den skulle vara intressant för åskådare. Morgan inspirerades av tennis, baseboll, handboll och basket, och ville skapa ett spel med flexibelt antal spelare och med mindre kroppskontakt än basket. Fistboll, som brukar spelas på gräs, har många likheter med volleyboll och var känt i Europa redan på 1500-talet; denna relaterade idrott dock introducerades i USA först 1911.

Volleyboll spreds snabbt över USA med KFUM, och redan år 1900 kom spelet till Kanada.[3] Sporten spreds även över världen, inte minst i Asien, och spelstil och regler utvecklades under 1900-talets början. Volleyboll kom till Sverige i olika omgångar, bland annat genom organisationerna 4H, KFUM och Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund som lärde sig sporten på internationella läger och senast av estländare som flydde hit i samband med andra världskriget[1].

Det internationella förbundet, Fédération Internationale de Volleyball (FIVB), skapades 1947 och organiserar 35 miljoner spelare i 220 (år 2013[1]) länder. FIVB uppger på sin hemsida att volleyboll är en av världens största lagidrotter räknat i antal länder där det utövas.[4] Enligt en uppskattning har volleyboll närmare 200 miljoner utövare.[2]

Svenska Volleybollförbundet bildades 1961,[1] och Sverige deltog första gången i volleyboll-EM 1967.

De första världsmästerskapen för herrar hölls 1949 och för damer 1952.[1] 1924 gjordes en volleybolluppvisning under Olympiska spelen och sporten kom med som officiell gren i OS 1964. Beachvolleyboll blev en av FIVB stödd variant 1986 och kom med på det olympiska programmet 1996. Volleyboll är även en gren i Paralympics sedan 1980.

Spelets regler[redigera | redigera wikitext]

Spelplanen[redigera | redigera wikitext]

Spelplanen.

Spelplanen är på 18x9 meter, indelat i två lika stora delar, avskilda av ett nät. Näthöjden är 2,43 meter för män och 2,24 meter för kvinnor, i ungdomsturneringar lägre. 3 meter från nätet finns en linje som markerar anfallszonen. För att en baklinjespelare ska få slå över bollen när den är ovanför näthöjd krävs att spelaren hoppat upp bakom linjen (en smash gjord av en baklinjespelare kallas för backspike). Omkring planen finns sidolinjerna, och i dess ändar, baslinjerna. Alla linjer ingår i ytan som de avgränsar, så mittlinjen får beträdas men inte överskridas helt.

Speluppställning[redigera | redigera wikitext]

Samtliga spelare roterar så fort laget har tagit över rätten att serva från det andra laget. Liberon som sätts in tillfälligt istället för en annan spelare får dock endast spela i baklinjen. Det finns sex spelplatser, tre fram och tre bak. I serveögonblicket måste varje baklinjespelare stå bakom motsvarande framlinjespelare. Den spelare som enligt rotationsschemat står i mitten i höger-vänsterled (gäller både fram- och baklinjespelare) måste även stå i mitten vid serveögonblicket. Rotationen sker medurs, det vill säga vid rotationen flyttar framlinjespelarna åt höger och baklinjespelarna åt vänster. Den baklinjespelare som står längst till vänster kliver framåt, och den framlinjespelare som står längst till höger kliver bakåt. Den senast inbytta spelaren enligt rotationsordningen skall lägga serven, och göra det tills poängen går till motståndarlaget. När man vinner tillbaka serven roterar man.

I spelarformation 4-2 står alltid två anfallsspecialister fram och två bak, och en spelfördelande passare fram resp. bak. I 5-1 tar en ensam passare hand om andra passningen och försöker lägga upp till anfall var som helst på planen.

Grundslagen[redigera | redigera wikitext]

En match mellan Bulgarien och Serbien år 2012.

I volleyboll används främst följande slag:

  • Serve: starta bollduell, görs bakom baslinjen. Den kan utföras som överhands- eller underhandsserve, det vill säga med handen över eller under midjehöjd vid slaget.
Volleybollspelare som gör sig beredd att utföra ett baggerslag.
  • Baggerslag utförs med sammansatta händer, med bollkontakt mot underarmen.[1] Ordet bagger härstammar från tyskans ord för grävmaskin[källa behövs].
  • Fingerslag: ett slag (oftast som passning[1]) med båda händernas fingerspetsar över huvudet, med mera precision än bagger.
  • Smash (engelska: spike): anfallsslag, görs hårt med en hand och kan, ifall bollen är över näthöjd, få bollen att flyga snabbt mot golvet. Istället för ren smash kan man finta och göra ett annat slag till exempel tippa bollen över blockerarna.

Felaktigt slag, till exempel fösning eller greppande av bollen, leder till poäng för motståndarlaget. Alla kroppsdelar får användas för att ta emot och passa bollen.

För att skydda sig mot smash, brukar försvarare hoppa samtidigt med anfallande spelare och blockera bollen med utsträckta händer. Om händerna då är riktade framåt (så kallat "roof"), kan effekten nås att bollen istället kommer ner mot anfallande lags egen sida. Typisk slagföljd i en bollduell på hög nivå är: serve, mottagning, passning, smash, block.

Poäng[redigera | redigera wikitext]

När ett lag spelar bollen felaktigt, eller bryter mot reglerna på annat sätt, blåser en av domarna av spelet. Motståndarna till det felande laget får en poäng och serverätten, oavsett vem som servat. Det lag som först får 25 poäng, med två poängs marginal, vinner setet. Det lag som först tagit tre set har vunnit matchen. Vid 2-2 i set spelas ett femte set, skiljeset, till 15 poäng. Det förekommer även 2-setsmatcher, med möjligt tredje set.

Bollhanteringsregler[redigera | redigera wikitext]

Bollen får endast röras tre gånger inom laget, och inte två gånger i följd av samma person, utom vid block som inte inräknas. Om bollen berör egen planhalva eller slås ut, tar i tak etc förloras poäng. Spelare får ej påverka spelet på motståndarens planhalva. Nätet får aldrig beröras. Serven får inte blockas eller smashas på i anfallszon ifall bollen är helt över nätet. Bollen måste fås över till motståndarsidan över nätet mellan sidolinjerna/antennerna.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

För ungdomar under 15 år finns en variant av spelet som går under namnet Volley 2000, där en studs tillåts, 3-4 spelare på plan och näthöjd poå 2 meter. För detta arrangeras nationella och internationella turneringar.

För de yngsta spelarna, 6-9 år, finns även "Kidsvolley" där det är tillåtet att fånga och kasta bollen.

Det finns ytterligare många andra varianter, där beachvolleyboll torde vara den alternativa volleybollform som fått störst spridning.

Lista över volleybolltermer[redigera | redigera wikitext]

  • Dig (amerikanskt ord) avser att spelaren gör en försvarsräddning.
  • Backspike avser att baklinjespelare anfaller genom att hoppa upp bakom 3-meterslinjen och smasha bollen över nät.[2]
  • Pancake avser att en spelare kastar sig och lägger en hand mellan boll och golv och låter bollen studsa på handen.[2]

Internationella mästerskap[redigera | redigera wikitext]

Volleyboll har varit en olympisk idrott sedan 1964. VM-turneringar har arrangerats sedan 1949 – från och med 1962 på jämna år utan sommar-OS. Mest framgångsrika landslag genom åren har varit Sovjetunionen (4 OS-guld för damer och 3 för herrar, 4 VM-guld för damer och 6 för herrar), Brasilien (2 OS-guld för damer och 3 för herrar, 3 VM-guld för herrar), Japan (2 OS-guld för damer och 1 för herrar, 3 VM-guld för damer), Kuba (3 OS-guld för damer, 3 VM-guld för damer), USA (3 OS-guld för herrar, 1 VM-guld för damer och 1 för herrar) och Kina (3 OS-guld för damer, 2 VM-guld för damer). Även Tjeckoslovakien, Ryssland och Italien är flerfaldiga olympiska och/eller världsmästare.

Olympiska mästare[5][redigera | redigera wikitext]

OS Damer Herrar
1964   Japan Japan Sovjetunionen Sovjetunionen
1968 Sovjetunionen Sovjetunionen Sovjetunionen Sovjetunionen
1972 Sovjetunionen Sovjetunionen Japan Japan
1976 Japan Japan Polen Polen
1980 Sovjetunionen Sovjetunionen Sovjetunionen Sovjetunionen
1984 Kina Kina USA USA
1988 Sovjetunionen Sovjetunionen USA USA
1992 Kuba Kuba Brasilien Brasilien
1996 Kuba Kuba Nederländerna Nederländerna
2000 Kuba Kuba Socialistiska federativa republiken Jugoslavien Jugoslavien
2004 Kina Kina Brasilien Brasilien
2008 Brasilien Brasilien USA USA
2012 Brasilien Brasilien Ryssland Ryssland
2016 Kina Kina Brasilien Brasilien

Världsmästare[1][redigera | redigera wikitext]

VM Damer Herrar
1949   Sovjetunionen Sovjetunionen
1952 Sovjetunionen Sovjetunionen Sovjetunionen Sovjetunionen
1956 Sovjetunionen Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
1960 Sovjetunionen Sovjetunionen Sovjetunionen Sovjetunionen
1962 Japan Japan Sovjetunionen Sovjetunionen
1966 Japan Japan Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
1970 Sovjetunionen Sovjetunionen Östtyskland Östtyskland
1974 Japan Japan Polen Polen
1978 Kuba Kuba Sovjetunionen Sovjetunionen
1982 Kina Kina Sovjetunionen Sovjetunionen
1986 Kina Kina USA USA
1990 Sovjetunionen Sovjetunionen Italien Italien
1994 Kuba Kuba Italien Italien
1998 Kuba Kuba Italien Italien
2002 Italien Italien Brasilien Brasilien
2006 Ryssland Ryssland Brasilien Brasilien
2010 Ryssland Ryssland Brasilien Brasilien
2014 USA USA Polen Polen

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] ”volleyboll”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/volleyboll. Läst 16 april 2018. 
  2. ^ [a b c d] Petersson, Linus (29 november 2014). ””Inte som att slå en bredsida i fotboll””. Värnamo Nyheter. https://www.vn.se/article/inte-som-att-sla-en-bredsida-i-fotboll/. Läst 16 april 2018. 
  3. ^ ”History of Volleyball”. Volleyball World Wide. http://volleyball.org/history.html. Läst 21 september 2007. 
  4. ^ ”VOLLEYBALL HISTORY”. fivb.org. http://www.fivb.org/en/volleyball/History.asp. Läst 14 mars 2014. 
  5. ^ ”volleyboll”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/volleyboll. Läst 16 april 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]