Antipatros

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Antipatros (grekiska Αντίπατρος, latin Antipater), född cirka 397 f.Kr., död 319 f.Kr., var en makedonisk fältherre, en av Filip II:s och Alexander den stores skickligaste. Då Alexander tågade mot Asien år 334 f.Kr. fick Antipatros i uppdrag att föra regeringen i Makedonien samt övervaka ordningen i de europeiska lydländerna. Han kuvade ett uppror som utbröt i Thrakien, och vid Megalopolis slog han år 330 f.Kr. lakedaimonierna, som revolterade mot det makedoniska väldet. Efter hand inträdde dock en förstämning i förhållandet mellan konungen och Antipatros, vartill Alexanders moder Olympias icke oväsentligt torde ha bidragit. Med anledning därav kallades Antipatros över till Asien. Men då Alexander kort därefter avled (323), stannade han kvar i Europa och slog vid Lamia de förenade grekerna, som vid underrättelsen om konungens död ånyo gripit till vapen. Efter Perdikkas död (321) övertog Antipatros ställningen såsom riksföreståndare, men avled kort därpå, 319. Med förbigående av sin egen son Kassandros satte han till sin efterträdare en av Alexanders gamla fältherrar, Polysperchon.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]


Camera-photo.svg Bust of Julius Caesar from History of the World (1902).png Denna biografiska artikel om en historisk person behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.