Arbetet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den nuvarande veckotidningen (tidigare LO-Tidningen), se Arbetet (veckotidning).
Arbetet
Publikationstyp Morgontidning
Grundad 1887
Nedlagd 2000
Politisk beteckning Socialdemokratisk
Språk Svenska
Format Helformat, tabloid
ISSN 1400-2345
Arbetets tidigare hus vid Bergsgatan inrymmer nu bland annat Malmö stadsarkiv.

Arbetet (förkortat Arbt) var en morgontidning med säte i Malmö, som startades 1887 och gavs ut fram till år 2000. Ledarsidan var socialdemokratisk. Tidningens västsvenska edition hade flera olika namn med tiden, men kallades från början Arbetet Väst.

I mars 2012 togs namnet Arbetet över av LO-Tidningen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Malmötidningen Arbetet startades år 1887 av Axel Danielsson och var då veckotidning. Från och med 1890 blev den eftermiddagstidning och utkom samtliga vardagar. Lördagstidningen utgavs tillsammans med en söndagsbilaga. 1940 tog redaktören Nils Kjellström initiativet till Bokens dag i tidningens regi. Först 1945 utkom tidningen även på söndagar. År 1962 blev Arbetet åter morgontidning, något som tidningen även var en period mellan 1918 och 1919. Från 1966 gavs en västsvensk edition ut, Arbetet Väst. Tidningens täckningsområde var framförallt Malmö, Lund och Göteborg samt omkretskommunerna närmast Malmö och Lund samt Göteborg. Omkretskommunerna var orter som Trelleborg, Svedala, Kävlinge, Mölndal, Partille och Kungälv. Tidningen hade under större delen av sin existens en mindre upplaga än den borgerliga lokalkonkurrenten Sydsvenska Dagbladet men var tidvis större, särskilt på 1940-talet och i slutet av 1980-talet.

Som socialdemokratisk tidning i en av Sveriges största städer hade Arbetet ett starkt inflytande jämfört med motsvarande lokaltidningar i andra städer. Chefredaktören under 1970-talet, Frans Nilsson, och Olof Palme umgicks flitigt med varandra även privat och många utspel av socialdemokratiska statsråd och politiker publicerades först i Arbetet. År 1978 utdelades det första årliga Låt leva-priset av Arbetets Låt leva-fond.[1]

Tidningen var under slutet av 1980-talet den största skånska lokaltidningen med en upplaga på omkring 116 000 exemplar om dagen och större än lokalkonkurrenterna Sydsvenska Dagbladet och Skånska Dagbladet vilka bägge genomled en ekonomisk kris.

År 1992 gick A-Pressen i konkurs. Detta drabbade även Arbetet, men tidningen räddades av Skånes näringsliv och av lojala prenumeranter. Den drevs vidare av Nya Arbetet AB. Tidningen gjorde dock betydande förluster i upplaga och inte minst annonsintäkter i den då rådande djupa lågkonjunkturen. Eftersom tidningen var andratidning i såväl Malmö som Göteborg (edition Arbetet Väst) fick tidningen två presstöd. Arbetet fick därmed mest presstöd av alla dagstidningar eller ca 90 miljoner SEK om året. År 1994 avpolletterades flertalet personer i ledningsgruppen på initiativ av framförallt styrelseordföranden Göran Eliasson och Lennart Låftman. De genomdrev också tydliga redaktionella förändringar; det lokala nyhetsmaterialet drogs drastiskt ner och ersattes med ekonomi- och aktierelaterat material. För att ytterligare markera förändringen bytte tidningen namn till AN, uttytt som Arbetet Nyheterna. Förändringen uppskattades inte av läsarna och annonsörerna, vilka flydde tidningen. Trots utökat presstöd gick tidningen back med tiotals miljoner om året. Upplagan mer än halverades på några få år.

I ett sista försök att rädda tidningen och vinna tillbaka annonsörerna och läsarna återtogs 1999 det gamla namnet Arbetet och tidningen övergick till tabloidformat. Den 21 augusti 2000 gick tidningen trots detta i konkurs sedan det stod klart att ingen var beredd att täcka upp underskottet som vid detta laget låg på närmare hundra miljoner kronor. Den 30 september 2000 utkom det sista numret av Arbetet, upplagan var då mindre än 40 000 exemplar per dag.

Arbetets arv[redigera | redigera wikitext]

Fotbollspriset Diamantbollen till årets svenska kvinnliga fotbollsspelare instiftades av Arbetet tillsammans med Svenska Fotbollförbundet år 1990. Sedan konkursen 2000 övertog Sydsvenska Dagbladet Arbetets roll.

Den siste chefredaktören Bo Bernhardsson gick vidare till att bli kolumnist för Skånska Dagbladet.

Efter konkursen startade några anställda från Arbetet Tidningsföreningen Efter Arbetet och gav ut tidningen Efter Arbetet, först fyra nummer om året och sedan som veckoslutstidning i samarbete med ETC Förlag. Numera är Efter Arbetet en nättidning med politiska kommentarer och debatt.

Chefredaktörer genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

Axel Danielsson 1887–1899
August Nilsson 1900–1908
Gunnar Löwegren 1908–1918
Arthur Engberg 1918–1924
Allan Vougt 1924–1944
Gösta Netzén 1944–1957
Frans Nilsson 1961–1980
Lars Engqvist 1980–1990
Anders Ferm 1990–1996
Bo Bernhardsson 1996–2000
Mats Ekdahl tills. m. Bo Bernhardsson 1999–2000

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nilsson, Frans (1989). Låt leva. Arbetets Låt leva-fond. ISBN 9179706428