August Nilsson
- För andra betydelser, se August Nilsson (olika betydelser).
| August Nilsson | |
_2.jpg) | |
| Född | 26 mars 1867[1][2] Åhus församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 20 december 1952[1][2] (85 år) Lunds domkyrkoförsamling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Tidningsman[1][3], politiker[1][2][3], fruktodlare |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot, Malmö kommuns valkrets (1906–1911)[2][3] Andrakammarledamot, Malmöhus läns mellersta valkrets (1912–1919)[2] Förstakammarledamot, Malmöhus läns valkrets (1919–1936)[1][2] Andre vice talman i första kammaren (1921–1928)[4][5][2] Förste vice talman i första kammaren (1929–1930)[6][2] | |
| Arbetsgivare | Arbetet (1890–1908)[3] |
| Politiskt parti | |
| Socialdemokraterna[2] | |
| Namnteckning | |
.jpg) | |
| Redigera Wikidata | |
Nils August Nilsson, Nilsson i Kabbarp, född 26 mars 1867 i Åhus, död 20 december 1952 i Tottarps församling, Staffanstorp[7], var en svensk socialdemokratisk politiker, författare och tidningsman.
Nilsson studerade i Lund 1886–1889 och inträdde 1890 i redaktionen för tidningen Arbetet som han även var chefredaktör för mellan 1900 och 1908. Han var även chefredaktör för Arbetets lördagsbilaga "Framtiden" från 1904 och tidningen "Lantarbetarebladet" från 1908. Under senare delen av sitt liv var han till yrket trädgårdsodlare.
Nilsson var riksdagsledamot mellan åren 1906 och 1936. Först som ledamot i andra kammaren 1906–1914 och 1915–1919 och därefter ledamot i första kammaren 1919–1936 där han var 2:e vice talman 1921–1929 och 1:e vice talman 1929–1931. Han var medlem av konstitutionsutskottet 1910–1912 och av jordbruksutskottet 1913. Han var 1912–1923 ledamot av löneregleringskommittén.
Som politiker hörde Nilsson länge till socialdemokraternas mer uppmärksammade representanter. Orädd och självständig drev han sina egna ganska odogmatiska linje. Hans kommittéarbete var omfattande, särskilt i löneregleringsfrågor, Nilsson verkade även som skönlitterär författare och utgav bland annat Soliga Kabbarp (1916), I lustgården (1918), skådespelet Skåningar (uppfört 1919) och Olympen på sommarnöje (1923).[8]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Nilsson, Nils August i Bernhard Lundstedt, Svenskt porträttgalleri (1910), volym XVI. Tidningsmän
- Nilsson, Nils August i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g] N August Nilsson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 244, Nilsson i Malmö senare Kabbarp, N August, läst: 3 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Nordisk familjebok : Mykenai - Norrpada, vol. 19, 1913, s. 1035, Nilsson, Nils August, riksdagsman, tidningsman, f. 26 mars 1867, läs onlineläs online, läst: 17 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Vem var det?, 1944, s. 239, läs onlineläs online, läst: 4 februari 2022, ”RIKSDAGENS FÖRSTA KAMMARE... Andre vice talmän.Nilsson, August (Kabbarp) 1921-28”.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 12, Nils August Nilsson (S), läs onlineläs online, läst: 22 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Vem var det?, 1944, s. 239, läs onlineläs online, läst: 4 februari 2022, ”RIKSDAGENS FÖRSTA KAMMARE... Förste vice talmän. Nilsson, August (Kabbarp) 1929-30”.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1169
| Företrädare: Gustaf Rudolf Wretman |
Ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen 1901–1905 |
Efterträdare: Per Nilsson Bosson |
| Företrädare: Första ämbetsinnehavaren |
Första kammarens andre vice talman 1921–1928 |
Efterträdare: Petrus Nilsson i Gränebo |
| Företrädare: Herman Lamm |
Första kammarens förste vice talman 1929–1931 |
Efterträdare: Olof Olsson i Göteborg |
|