Arbetslöshetskassa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En arbetslöshetskassa, a-kassa, har som främsta uppgift att administrera och betala ut arbetslöshetsersättning till personer som är arbetslösa.

Arbetslöshetskassor i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Arbetslöshetsförsäkringen regleras i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, och i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring. Försäkringen administreras av 27 arbetslöshetskassor. Arbetslöshetskassornas verksamhet regleras, förutom i kassornas egna stadgar, i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor och i förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, som är arbetslöshetskassornas tillsynsmyndighet, har viss föreskriftsrätt i förhållande till den aktuella lagstiftningen.[1]

En erkänd arbetslöshetskassa är en särskild organisationsform, med den ekonomiska föreningen som förebild[2]. Handlingar rörande arbetslöshetsersättning och avgift till arbetslöshetskassa omfattas av den grundlagfästa offentlighetsprincipen[3]

En arbetslöshetskassas verksamhetsområde omfattar en viss yrkeskategori eller bransch eller vissa närbesläktade sådana. Många arbetslöshetskassor har kopplingar till fackliga organisationer (se även det så kallade Gentsystemet). Ett medlemskap i en arbetslöshetskassa förutsätter inte ett medlemskap i ett fackförbund, eller vice versa. Därutöver finns en kompletterande arbetslöshetskassa, Alfa-kassan (Arbetslöshetskassan Alfa).[4]

Arbetslöshetskassans styrelse ansvarar för kassans organisation och förvaltningen av dess angelägenheter[5], och tillsätts vid en föreningsstämma, som är kassans högsta beslutande organ[6]. Styrelsens beslut verkställs genom en kassaföreståndare, som svarar för kassans löpande förvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.[7]

Arbetslöshetsersättning[8][redigera | redigera wikitext]

A-kassan har två delar; grundförsäkringen[9] och den frivilliga inkomstbaserade försäkringen[10]. Grundförsäkringen har alla som har uppfyller arbetsvillkoret rätt till. Den frivilliga delen därutöver förutsätter medlemskap i en arbetslöshetskassa i minst 12 månader, samt att arbetsvillkoret uppfylls inom medlemstiden[10].

Genom grundförsäkringen kan den sökande få 365 kr per arbetsdag, oavsett om han eller hon är medlem i en arbetslöshetskassa eller inte. Ersättningen betalas ut av Alfa-kassan om sökanden inte är medlem i någon arbetslöshetskassa. Om sökanden är medlem i en arbetslöshetskassa men ännu inte varit medlem där i 12 månader är det istället den kassan som betalar ut ersättningen.

Genom att vara medlem i en arbetslöshetskassa kan den som blir arbetslös få upp till 80 % av sin lön i form av arbetslöshetsersättning, upp till ett tak på 910 kr per arbetsdag. Ersättningen betalas ut för i snitt 22 arbetsdagar per månad för en heltidsarbetslös.

Grundvillkoret[redigera | redigera wikitext]

För rätt till ersättning ska den sökande uppfylla grundvillkoret. Notera att grundvillkoret måste uppfyllas varje dag som sökanden gör anspråk på ersättning. Förutom att den sökande faktiskt måste vara arbetslös krävs att sökanden

  1. är arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan,
  2. är anmäld som arbetslös arbetssökande på Arbetsförmedlingen, och
  3. även i övrigt står till arbetsmarknadens förfogande.[11]

Punkten (1) ovan innebär till exempel att en person som är 3/4 sjukskriven inte kan få arbetslöshetsersättning för resterande 25% av sin arbetslösa tid. Däremot kan en person som är halvt sjukskriven och halvt arbetslös i regel få halv arbetslöshetsersättning. Punkten (2) innebär att sökanden måste vara registrerad som arbetslös arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Därför skriver sökanden lämpligen in sig sin första arbetslösa dag. Punkten (3) är en uppsamlingsbestämmelse för övriga situationer som leder till att en sökande inte är tillgänglig att ta arbeten på arbetsmarknaden.

Arbetsvillkoret[redigera | redigera wikitext]

En grundläggande förutsättning för rätt till arbetslöshetsersättning är att den sökande uppfyller arbetsvillkoret. Det innebär att sökanden under ramtiden har arbetat antingen

  • minst 80 timmar per månad i sex månader (som inte behöver hänga samman), eller
  • minst 50 timmar per månad i sex sammanhängande månader samt att de arbetade timmarna under dessa sex månader sammanräknade blir minst 480 timmar.[12]

Ramtid[redigera | redigera wikitext]

Ramtiden styr vilka månader det ska prövas om den arbetslöse uppfyller arbetsvillkoret, men även vilka månader som ersättningsnivån beräknas på. Ramtiden är i regel de 12 månader som föregår den månad då sökanden anmält sig som arbetslös på Arbetsförmedlingen, såvida inte sökanden arbetat så pass mycket under månaden som denne anmäler sig arbetslös att denna månad är tillgodoräkningsbar.[13] Det innebär att en sökande som t.ex. anmäler sig som arbetslös den 2 januari 2018 kommer få sin ramtid fastställd till 1 januari till och med 31 december 2017.

Vid fastställandet av ramtid kan vissa månader hoppas över. Exempel på s.k. överhoppningsbar tid är tid med styrkt sjukdom[14] och föräldraledig tid[15]. Månader som innehåller till minst hälften överhoppningsbar tid kan hoppas över. Reglerna finns för att beräkningen av arbetsvillkor och ersättning ska göras på månader som innehåller så mycket arbete som möjligt, vilket blir förmånligare för den sökande. Som längst fem år kan hoppas över[16].

Historik[17][redigera | redigera wikitext]

Den svenska statsmakten har historiskt betraktat arbetslöshetsrisken som oförsäkringsbar, varför fackförbunden i Sverige fann det nödvändigt att utöva viss understödsverksamhet för sina arbetslösa medlemmar. Först ut, år 1857, var Machinist-Föreningen i Stockholm. Denna verksamhet upphörde emellertid redan efter tre år.

I stället kom Svenska typografförbundet att bli det första fackförbund som, år 1893, bildade en arbetslöshetskassa. Verksamhetsområdet omfattas idag av GS arbetslöshetskassa. Detta exempel följdes av ytterligare några förbund, bland andra Bleck- och plåtslagareförbundet, Svenska Måleriarbetareförbundet och Svenska elektriska arbetareförbundet.

Motioner om införandet av en arbetslöshetsförsäkring har förekommit i riksdagen sedan 1908. Denna första motion avslogs dock, liksom de följande motionerna med liknande innehåll, 1909 och 1910. År 1915 uppdrogs åt en socialförsäkringskommitté att utreda förutsättningarna för att via det allmänna försäkra arbetares arbetslöshet. Det förslag kommittén framförde genomfördes aldrig, men efterföljdes av ytterligare utredningar och motioner med samma tema. Inte förrän en utredning på socialdepartementet år 1932, som ledde till en proposition till riksdagen 1934, kom en frivillig statsunderstödd arbetslöshetsförsäkring att införas, med verkan från den 1 januari 1935.

Det var nu upp till löntagarna själva att bilda erkända arbetslöshetskassor, som för att tillerkännas statsbidrag skulle ha stadgar i överensstämmelse med arbetslöshetskasseförordningen och dessutom vara registrerade vid tillsynsmyndigheten, Socialstyrelsen.

Inledningsvis var fackföreningsrörelsen skeptisk till bildandet av erkända arbetslöshetskassor, beroende på den detaljerade lagstiftningen och det statliga inflytandet över kassornas verksamhet. Under det första året med arbetslöshetsförsäkringen, 1935, bildades fem erkända arbetslöshetskassor, varav Beklädnadsarbetarnas var den första, vars verksamhetsområde idag omfattas av Industrifacket Metalls arbetslöshetskassa. Industriarbetargrupperna började bilda erkända arbetslöshetskassor först under 1940-talet.

Som mest har 69 erkända arbetslöshetskassor registrerats; nr 69 var Arbetslöshetskassan Alfa. Av dessa är endast 27 idag verksamma, huvudsakligen på grund av fusioner och sammanslagningar.

Sveriges arbetslöshetskassor[18][redigera | redigera wikitext]

Arbetslöshetskassornas organisationsgrad[redigera | redigera wikitext]

År 2006 tillhörde 83 procent av arbetskraften en arbetslöshetskassa och två år senare 70 procent.[19] Raset förorsakades av de kraftigt höjda avgifter som alliansregeringen införde 1 januari 2007. Från 2014 återställde samma regering avgifterna till ungefär samma nivå som före 2007. År 2015 var a-kassornas organisationsgrad 71 procent. De fackliga a-kassornas organisationsgrad var samma år 73 procent.

A-kassornas samorganisation[redigera | redigera wikitext]

Arbetslöshetskassorna samverkar genom Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO). SO har till uppgift att ge ut tillämpningsrekommendationer som syftar till att de enskilda kassorna ska tolka och tillämpa arbetslöshetsförsäkringens regler enhetligt. Genom samorganisationen kan kassorna agera gemensamt, bland annat som remissinstans. SO ansvarar även för utveckling av kassornas datoriserade system för utbetalning av arbetslöshetsersättning till medlemmarna.[20]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.iaf.se/Om-IAF/
  2. ^ Lagrådsremiss, "Effektivare regler och bättre beslutsunderlag", s. 13. 2009-06-04
  3. ^ http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20090400.htm Bilaga till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
  4. ^ 1 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, LAK
  5. ^ 23 § LAK
  6. ^ 50 § LAK
  7. ^ 21 och 23 §§ LAK
  8. ^ ”A-kassa (arbetslöshetskassa) - Vilka alternativ finns? - KonsumentIQ.se” (på en). www.konsumentiq.se. https://www.konsumentiq.se/a-kassa. Läst 30 juni 2017. 
  9. ^ 6 § ALF
  10. ^ [a b] 7 § ALF
  11. ^ 9 § ALF
  12. ^ 12 § ALF
  13. ^ 15 a § ALF
  14. ^ 16 § ALF
  15. ^ 17 § ALF
  16. ^ 17 a § ALF
  17. ^ ”Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 1935-1980”, Erici och Roth. Tiba Tryck AB, Stockholm. 1981.
  18. ^ http://www.iaf.se/Fakta/Forteckning-over-arbetsloshetskassor/
  19. ^ Anders Kjellberg och Christian Lyhne Ibsen "Attacks on union organizing: Reversible and irreversible changes to the Ghent-systems in Sweden and Denmark", i Trine Pernille Larsen och Anna Ilsøe (eds.)(2016) Den Danske Model set udefra - komparative perspektiver på dansk arbejdsmarkedsregulering, Köpenhamn: Jurist- og Økonomforbundets Forlag, sid. 287
  20. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811004305/http://www.samorg.org/so/Index.aspx?id=117. Läst 10 augusti 2011.  Om SO

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]