Arbetslöshetskassa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En arbetslöshetskassa, a-kassa, har som främsta uppgift att administrera och betala ut arbetslöshetsersättning till personer som är arbetslösa.

Arbetslöshetskassor i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Arbetslöshetsförsäkringen regleras i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, och i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring. Försäkringen administreras av 28 arbetslöshetskassor. Arbetslöshetskassornas verksamhet regleras, förutom i kassornas egna stadgar, i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor och i förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, som är arbetslöshetskassornas tillsynsmyndighet, har viss föreskriftsrätt i förhållande till den aktuella lagstiftningen.[1]

En erkänd arbetslöshetskassa är en särskild organisationsform, med den ekonomiska föreningen som förebild[2]. Handlingar rörande arbetslöshetsersättning och avgift till arbetslöshetskassa omfattas av den grundlagfästa offentlighetsprincipen[3]

En arbetslöshetskassas verksamhetsområde omfattar en viss yrkeskategori eller bransch eller vissa närbesläktade sådana. Många arbetslöshetskassor har kopplingar till fackliga organisationer (se även det så kallade Gentsystemet). Ett medlemskap i en arbetslöshetskassa förutsätter inte ett medlemskap i ett fackförbund, eller vice versa. Därutöver finns en kompletterande arbetslöshetskassa, Alfa-kassan (Arbetslöshetskassan Alfa).[4]

Arbetslöshetskassans styrelse ansvarar för kassans organisation och förvaltningen av dess angelägenheter[5], och tillsätts vid en föreningsstämma, som är kassans högsta beslutande organ[6]. Styrelsens beslut verkställs genom en kassaföreståndare, som svarar för kassans löpande förvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.[7]

Arbetslöshetsersättning[8][redigera | redigera wikitext]

A-kassan har två delar; grundförsäkringen och den frivilliga delen. Grundförsäkringen har alla som har arbetat i minst tolv månader rätt till medan den frivilliga delen därutöver förutsätter ett medlemskap i en arbetslöshetskassa.

Genom grundförsäkringen kan den sökande få 365 kr per arbetsdag, oavsett om han eller hon är medlem i en arbetslöshetskassa eller inte. Ersättningen betalas ut av Alfa-kassan.

Genom att vara medlem i en arbetslöshetskassa kan den som blir arbetslös få upp till 80 % av sin lön i form av arbetslöshetsersättning, upp till ett tak på 910 kr per arbetsdag. Ersättningen betalas ut för 22 arbetsdagar per månad för en heltidsarbetslös.

Ersättningen storlek beräknas som ett genomsnitt av den inkomst som den arbetslöse haft de senaste tolv månaderna (den så kallade ramtiden). Om den arbetslöse har varit sjuk eller föräldraledig kan man dock vid beräkningen bortse från denna tid.

Historik[9][redigera | redigera wikitext]

Den svenska statsmakten har historiskt betraktat arbetslöshetsrisken som oförsäkringsbar, varför fackförbunden i Sverige fann det nödvändigt att utöva viss understödsverksamhet för sina arbetslösa medlemmar. Först ut, år 1857, var Machinist-Föreningen i Stockholm. Denna verksamhet upphörde emellertid redan efter tre år.

I stället kom Svenska typografförbundet att bli det första fackförbund som, år 1893, bildade en arbetslöshetskassa. Verksamhetsområdet omfattas idag av GS arbetslöshetskassa. Detta exempel följdes av ytterligare några förbund, bland andra Bleck- och plåtslagareförbundet, Svenska Måleriarbetareförbundet och Svenska elektriska arbetareförbundet.

Motioner om införandet av en arbetslöshetsförsäkring har förekommit i riksdagen sedan 1908. Denna första motion avslogs dock, liksom de följande motionerna med liknande innehåll, 1909 och 1910. År 1915 uppdrogs åt en socialförsäkringskommitté att utreda förutsättningarna för att via det allmänna försäkra arbetares arbetslöshet. Det förslag kommittén framförde genomfördes aldrig, men efterföljdes av ytterligare utredningar och motioner med samma tema. Inte förrän en utredning på socialdepartementet år 1932, som ledde till en proposition till riksdagen 1934, kom en frivillig statsunderstödd arbetslöshetsförsäkring att införas, med verkan från den 1 januari 1935.

Det var nu upp till löntagarna själva att bilda erkända arbetslöshetskassor, som för att tillerkännas statsbidrag skulle ha stadgar i överensstämmelse med arbetslöshetskasseförordningen och dessutom vara registrerade vid tillsynsmyndigheten, Socialstyrelsen.

Inledningsvis var fackföreningsrörelsen skeptisk till bildandet av erkända arbetslöshetskassor, beroende på den detaljerade lagstiftningen och det statliga inflytandet över kassornas verksamhet. Under det första året med arbetslöshetsförsäkringen, 1935, bildades fem erkända arbetslöshetskassor, varav Beklädnadsarbetarnas var den första, vars verksamhetsområde idag omfattas av Industrifacket Metalls arbetslöshetskassa. Industriarbetargrupperna började bilda erkända arbetslöshetskassor först under 1940-talet.

Som mest har 69 erkända arbetslöshetskassor registrerats; nr 69 var Arbetslöshetskassan Alfa. Av dessa är endast 28 idag verksamma, huvudsakligen på grund av fusioner och sammanslagningar.

Sveriges arbetslöshetskassor[10][redigera | redigera wikitext]

Arbetslöshetskassornas organisationsgrad[redigera | redigera wikitext]

År 2006 tillhörde 83 procent av arbetskraften en arbetslöshetskassa och två år senare 70 procent.[11] Raset förorsakades av de kraftigt höjda avgifter som alliansregeringen införde 1 januari 2007. Från 2014 återställde samma regering avgifterna till ungefär samma nivå som före 2007. År 2015 var a-kassornas organisationsgrad 71 procent. De fackliga a-kassornas organisationsgrad var samma år 73 procent.

A-kassornas samorganisation[redigera | redigera wikitext]

Arbetslöshetskassorna samverkar genom Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO). SO har till uppgift att ge ut tillämpningsrekommendationer som syftar till att de enskilda kassorna ska tolka och tillämpa arbetslöshetsförsäkringens regler enhetligt. Genom samorganisationen kan kassorna agera gemensamt, bland annat som remissinstans. SO ansvarar även för utveckling av kassornas datoriserade system för utbetalning av arbetslöshetsersättning till medlemmarna.[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.iaf.se/Om-IAF/
  2. ^ Lagrådsremiss, "Effektivare regler och bättre beslutsunderlag", s. 13. 2009-06-04
  3. ^ http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20090400.htm Bilaga till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
  4. ^ 1 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, LAK
  5. ^ 23 § LAK
  6. ^ 50 § LAK
  7. ^ 21 och 23 §§ LAK
  8. ^ ”A-kassa (arbetslöshetskassa) - Vilka alternativ finns? - KonsumentIQ.se” (på en). www.konsumentiq.se. https://www.konsumentiq.se/a-kassa. Läst 30 juni 2017. 
  9. ^ ”Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 1935-1980”, Erici och Roth. Tiba Tryck AB, Stockholm. 1981.
  10. ^ http://www.iaf.se/Fakta/Forteckning-over-arbetsloshetskassor/
  11. ^ Anders Kjellberg och Christian Lyhne Ibsen "Attacks on union organizing: Reversible and irreversible changes to the Ghent-systems in Sweden and Denmark", i Trine Pernille Larsen och Anna Ilsøe (eds.)(2016) Den Danske Model set udefra - komparative perspektiver på dansk arbejdsmarkedsregulering, Köpenhamn: Jurist- og Økonomforbundets Forlag, sid. 287
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811004305/http://www.samorg.org/so/Index.aspx?id=117. Läst 10 augusti 2011.  Om SO

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]