Arbetsmarknad

Arbetsmarknad, den abstrakta marknad där arbetsgivare (köpare av arbetskraft) och arbetstagare (säljare av arbetskraft) möts, och erbjuder anställning eller arbetskraft.^[1]

Man kan mäta arbetsmarknadens effektivitet genom att bedöma huruvida arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens och sluta anställningsavtal eller uppdragsavtal. Arbetsgivarens grundläggande intresse är att till lägsta möjliga pris få så mycket arbete som möjligt utfört, medan arbetstagarens grundläggande intresse är det rakt motsatta.

Arbetsmarknaden i Sverige

Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, vilka utgör arbetsmarknadens parter, regleras i en omfattande arbetsmarknadslagstiftning och i de flesta fall även kollektivavtal som är en frivillig del för arbetsgivaren att ansluta sig till. Fackföreningar vill dock alltid sluta kollektivavtal för att förhandla med arbetsgivaren. Kollektivavtal är förenade med kostnader för arbetsgivaren att ansluta sig till eftersom de innehåller trygghetsförsäkringar och pensionsåtaganden som man måste betala utöver lagstadgade arbetsgivaravgifter, vilka betalas till Skatteverket. År 2015 omfattades cirka 90 procent av alla löntagare i Sverige av kollektivavtal.^[2] Inom privat sektor var andelen 85 procent.

I motsats till den gängse tron svarar de svenska fackföreningarna snabbt på kriser i arbetsmarknaden och har ett flexibelt förhållningssätt till lönesättning under dessa perioder. Det finns dock frågor på den svenska arbetsmarknaden som skulle kunna påverka ekonomin negativt. Bland annat karakteriseras Sverige av fler visstidsanställda än många andra länder, något som skulle kunna minska arbetsgivarnas villighet att investera i arbetstagarna. Gruppen visstidsanställda har också en låg skyddsnivå. Samtidigt har fastanställda starka skydd rörande till exempel uppsägningstid och semester. Något som riskerar att skapa en tudelad arbetsmarknad.^[3]

Arbetsmarknadsstatistik

Statistiska centralbyrån framställer statistik som beskriver den svenska arbetsmarknaden. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) är en undersökning som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15-74 år. Det är den enda källan med kontinuerliga uppgifter om den totala arbetslösheten och står för det officiella arbetslöshetstalet. Arbetskraftsundersökningen tar fram månatlig, kvartalsvis och årlig statistik med tonvikt på såväl antal som andel sysselsatta respektive arbetslösa.^[4]

Arbetsmarknadens efterfrågan

En Manpower-undersökning visade vilka yrken i Sverige det råder efterfrågan på:^[5]

Utbildade hantverkare
Yrkesförare
Säljare
Ingenjörer
Tekniker
Lärare (ny)
Sekreterare och administrativ personal (ny)
Projektledare (ny)
IT-personal (ny)
Kockar (ny)

En undersökningen visade vilka yrken globalt det råder efterfrågan på:^[5]

Utbildade hantverkare
Säljare
Tekniker
Ingenjörer
Ekonomer
Processoperatörer
Sekreterare och administrativ personal
Chefer
Yrkesförare
Industriarbetare

Tillväxtmarknader

Korea, Taiwan, Kina, Brasilien och Ryssland är exempel på tillväxtmarknader.^[6]

Se även

Källor

^ Karlsson, Lars-Olof (2015). Arena123 Samhällskunskap för gymnasiet. Läst 4 augusti 2024
^ Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2017:1
^ http://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2014/11/SEFR2014_webb.pdf
^ ”Arbetskraftsundersökningarna (AKU) - Statistiska centralbyrån”. http://www.scb.se/aku/. Läst 8 april 2015.
^ [a b] ”Arbetsmarknaden i Sverige och övriga världen”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100819140109/http://www.rekryteringskanalen.se/Jobbnyheter/arbetsmarkanden-sverige-ovriga-varlden.html. Läst 15 juni 2011.
^ ”Exponering mot tillväxtmarknader med bland annat Kina, Brasilien, Ryssland, Indien & Sydafrika”. Arkiverad från originalet den 2 november 2011. https://web.archive.org/web/20111102100658/http://www.hq.se/upload/Strukturerade%20Produkter/saljmaterial/prospekt/h%26q/4201103_H%26Q_Tillvaxt8_Broschyr_FINAL.pdf. Läst 15 juni 2011.

Externa länkar

Denna artikel rörande arbetsliv saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att lägga till den.

[1] Karlsson, Lars-Olof (2015). Arena123 Samhällskunskap för gymnasiet. Läst 4 augusti 2024

[2] Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2017:1

[3] ttp://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2014/11/SEFR2014_webb.pdf

[4] ”Arbetskraftsundersökningarna (AKU) - Statistiska centralbyrån”. http://www.scb.se/aku/. Läst 8 april 2015.

[rekryteringskanalen-5] [a b] ”Arbetsmarknaden i Sverige och övriga världen”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100819140109/http://www.rekryteringskanalen.se/Jobbnyheter/arbetsmarkanden-sverige-ovriga-varlden.html. Läst 15 juni 2011.

[6] ”Exponering mot tillväxtmarknader med bland annat Kina, Brasilien, Ryssland, Indien & Sydafrika”. Arkiverad från originalet den 2 november 2011. https://web.archive.org/web/20111102100658/http://www.hq.se/upload/Strukturerade%20Produkter/saljmaterial/prospekt/h%26q/4201103_H%26Q_Tillvaxt8_Broschyr_FINAL.pdf. Läst 15 juni 2011.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]