Arkitekturskolans byggnad, Östermalmsgatan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den nuvarande Arkitekturskolan: se Arkitekturskolans byggnad.
Arkitekturskolans byggnad 2006, östra fasaden mot Danderydsplan.

Arkitekturskolans byggnadÖstermalmsgatan vid Danderydsplan i Stockholms innerstad är en brutalistisk betongbyggnad uppförd 1967-1969 för Arkitekturskolan KTH efter ritningar av sedermera stadsarkitekten i Stockholm Gunnar Henriksson i nära samarbete med den konstnärliga medarbetaren John Olsson (arkitekt)[1]. På tomten fanns tidigare Östermalmsfängelset. Byggnaden drabbades av en stor brand den 4 maj 2011 som bland annat förstörde skolans aula och verkstäder. Akademiska Hus, som äger fastigheten, har i januari 2015 beslutat att bevara byggnaden och omvandla den till en kreativ mötesplats, med restauranger, innovationsföretag och möten mellan näringsliv och akademi [2]. Samma år flyttade skolan till den nya Arkitekturskolans byggnad på KTH:s institutionsområde vid Valhallavägen.

Byggnad[redigera | redigera wikitext]

Fasad mot Karlavägen, 2009.

Huset bärs upp av betongskivor där mellanrummen är uppförda med betonghålsten. Det är också det som skall synas i fasad. Gunnar Henrikssons byggnad återspeglar en reducerad arkitektur i brutalismens tecken. Fasaden mot norr är öppen och utförd i koppar, glas och trä. Mot tre sidor omslutar en högdel skolans ateljéer och ritsalar som är inrymda i lågdelen mot Engelbrektskyrkan. Ritsalarna fungerar även som korridorer. Enligt arkitekturhistorikern Olof Hultin är interiören och studiemiljön "asketisk, för att inte säga torftig".[3]

Byggnaden har kritiserats hårt, och valdes 2008 med stor majoritet till Stockholms fulaste hus[4]. Dåvarande stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund ville 2007 se byggnaden riven.[5] Andra röster har lyft fram byggnadens stora kvaliteter och nödvändigheten av dess bevarande[1].

I slutrapporten[6] från Mejan Arc/Restaurerings konst, Kungliga Konsthögskolan 2013 presenteras Arkitekturskolan som ett av tidens mest genomarbetade byggnadsverk, konsekvent utfört enligt sin tids arkitektoniska ideal med en självklar plats i den svenska arkitekturhistorien. Byggnaden sägs även ha ett stort samhällshistoriskt värde då den återspeglar det rådande samhällsklimatet vid tiden, såsom arkitektutbildningens förändrade fokus från empiriska studier till sociala frågor och idéerna om en demokratisk och ickehierarkisk skola.

Det har föreslagits att byggnaden ska omvandlas till ett nytt Arkitekturmuseum [7].

Akademiska Hus, som äger fastigheten, beslöt i januari 2015 att byggnaden ska bevaras. Huset ska bli en kreativ mötesplats, med restauranger, innovationsföretag och möten mellan näringsliv och akademi. ”En unik förutsättning ligger i byggnadens gestaltnings- och imagemässiga kvaliteter. Den brutalistiska och råa betongarkitekturen, som går igen även interiört, gör att man associerar till en industriell miljö som är en naturlig referens för motsvarande framgångsrika miljöer på andra håll i världen”, skriver Akademiska hus i ett pressmeddelande [2].

Branden 2011[redigera | redigera wikitext]

Lågdelen före branden i januari 2010
Lågdelen efter branden i maj 2011
Lågdelen efter branden i december 2014

På morgonen den 4 maj 2011 utbröt en stor brand i byggnadens lågdel mot Uggelviksgatan. Bland annat aulan totalförstördes.[8]

Det rörde sig om en av de största bränderna i Stockholm på många år. Branden var svårsläckt på grund av de stora utrymmen och att det saknades naturliga brandväggar. Även beklädnaden av kopparplåt på väggar och tak gjorde det svårare att släcka.[9]

Räddningstjänsten lyckades förhindra att branden spred sig till byggnadens högdel, som är intakt, däremot är det möjligt att byggnadens lågdel behöver rivas. Om den skall återställas till ursprungligt skick eller ges en ny form är för närvarande ovisst. I december 2014 var brandplatsen städat och delvis skyddat av ett provisoriskt tak, men den skadade husdelen är inte återuppbyggd. Högdelens plåtfasad var återställd, inga beslut i övrigt är fattade av ägaren Akademiska Hus.[10] Eftersom Arkitekturskolan planerar flytta till nya lokaler till år 2013 har därför frågan om byggnadens framtid påskyndats.[11]

I byggnadens lågdel fanns utöver aulan även verkstäder där modeller byggdes och förvarades, dessa totalförstördes genom branden.

Kulturhistoriskt skydd[redigera | redigera wikitext]

I oktober 2011 har Stockholms stadsmuseum blåmärkt byggnaden, vilket ger den ett starkt skydd[12] mot rivning och förvanskning. Byggnadsantikvariens motiveringar var bland annat: "Eftersom Arkitekturskolan väckt så mycket engagemang och känslor ända sedan den byggdes har huset stort kulturhistoriskt värde." - "Huset är ett uttryck för ett sökande efter ett slags urarkitektur som är äkta utan så mycket färg och påklistrade detaljer."[13]


Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Elizabeth Hatz, Carl- Gustaf Hagander, Ola Andersson, Fredric Bedoire (10 maj 2011). ”Ur eld i aska”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/ur-eld-i-aska-nu-kan-stockholms-mest-hatade-hus-fa-ett-nytt-ansikte. Läst 26 december 2014. 
  2. ^ [a b] Elisabet Andersson (20 januari 2015). ”Brutalism – en missförstådd och förtalad arkitekturstil”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 24 januari 2015. https://archive.is/20150124003019/http://mobil.svd.se/kultur/svep/brutalism-en-missforstadd-och-fortalad-arkitekturstil_svd-4263767/arkitekturskolan-ar-ett_svd-4263777. Läst 23 januari 2015. 
  3. ^ Hultin (2002), sida 96
  4. ^ ”Stockholms fulaste byggnad är utsedd!”. sr.se. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524132102/http://www.sr.se/cgi-bin/stockholm/program/artikel.asp?ProgramID=740&Artikel=2435435. Läst 1 november 2008. ”Radio Stockholms lyssnare har röstat via webben och utsett Arkitekthögskolan till Stockholms fulaste byggnad.” 
  5. ^ Sundström, Anders (22 januari 2007). ”Arkitekter flyttar från utskällt hus”. dn.se. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=608634. Läst 1 november 2008. 
  6. ^ Modernism at risk: restaurering & transformation av det moderna kulturarvet : slutrapport maj 2013. Stockholm: Mejan Arc, Kungl. Konsthögskolan. 2013. Libris 14288287. ISBN 9186016458 
  7. ^ Lars Epstein (23 mars 2011). ”Gör utskällda Arkitekturskolan till nytt Arkitekturmuseum”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 30 december 2014. https://web.archive.org/web/20141230162806/http://blogg.dn.se/epstein/2014/03/23/gor-utskallda-arkitekturskolan-till-nytt-arkitekturmuseum/. Läst 26 december 2014. 
  8. ^ Victor Lindbom, Jenny Stiernstedt, Maria Hedlund, Sujay Dutt (4 maj 2011). ”Arkitekturskolan svårt brandhärjad”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/brand-pa-kth-i-stockholm. Läst 5 maj 2011. 
  9. ^ Svenska Dagbladet, 2011-05-05
  10. ^ Akademiska Hus behåller ”Stockholms fulaste”.
  11. ^ Carp, Ossi (5 maj 2011). ”Arkitekturskolans framtid oviss”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/arkitekturskolans-framtid-oviss. Läst 5 maj 2011. 
  12. ^ ”Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering”. Stockholms stadsmuseum. Arkiverad från originalet den 10 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140310034644/http://www.stadsmuseet.stockholm.se/Om-hus/Klassificering-och-K-markning/Stadsmuseets-kulturhistoriska-klassificering/. Läst 11 mars 2014. 
  13. ^ SVT: Arkitekturskolan rivs inte. Arkiverad 26 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]