Arne Geijer
| Arne Geijer | |
 Arne Geijer år 1958 | |
| Född | 7 maj 1910[1][2][3] Ljusne kapellförsamling[2][3] |
|---|---|
| Död | 27 januari 1979[1][2] (68 år) Bromma församling[1][2], Sverige |
| Begravd | Bromma kyrkogård[4] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[2], förbundsordförande[2] |
| Befattning | |
| Förstakammarledamot, Stockholms läns och Uppsala läns valkrets (1955–1970)[2] Ledamot av Sveriges riksdag 1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1971–1974)[5] Ledamot av Sveriges riksdag 1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1974–1976)[6] | |
| Politiskt parti | |
| Socialdemokraterna[2] | |
| Redigera Wikidata | |
Karl Arne Geijer, född 7 maj 1910 i Söderala i Gävleborgs län, död 27 januari 1979 i Bromma i Stockholm, var en svensk fackföreningsledare och politiker (socialdemokrat). Han var LO:s ordförande 1956–1973 och riksdagsledamot 1955–1976, ordförande i Utrikesutskottet 1967–1976 och ledamot i utrikesnämnden. Geijer var även styrelseordförande för Folksam, PKbanken samt Statsföretag AB (sedermera Procordia). Ordförande i Riksföreningen mot cancer, Cancerfonden. 1978 utnämndes Geijer till medicine hedersdoktor vid Karolinska Institutet.
Geijer arbetade på Nyhammars bruk i Dalarna innan han inledde sin politiska bana. Efter kurser på Brunnsviks folkhögskola blev Geijer aktiv i Metallindustriarbetareförbundet där han var studieombudsman från 1938, förbundssekreterare 1945–1948 och förbundsordförande 1948–1956. Geijer var även ledamot i 1945 års försvarskommission, Arbetarskyddsstyrelsen 1949–1953 och handelskommissionen 1948.
1955 valdes Geijer in i riksdagens första kammare och var bland annat aktiv i frågan om obligatorisk tilläggspension vid folkomröstningen 1957. Geijer hade även ett stort internationellt intresse och var engagerad i Fria fackföreningsinternationalen, som dess ordförande 1957–1965 och vidare i styrelsen till 1972.
Under åren 1977–1979 var han ordförande för Pensionärernas riksorganisation.
Källor
- Kassman, Charles (1989), Arne Geijer och hans tid 1910-1956, Stockholm: Tidens förlag, ISBN 91-550-3452-7
- Kassman, Charles (1991), Arne Geijer och hans tid 1957-1979, Stockholm: Tidens förlag, ISBN 91-550-3624-4
- Geijer, Arne i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
- Geijer, Arne i Vem är det 1977
Noter
- ^ [a b c] Sveriges dödbok, 19100507-0352 Geijer, Karl Arne, läst: 17 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 161, Geijer i Bromma, K Arne, läst: 24 juli 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Ljusne kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010114/C/2 (1904-1915), bildid: 00201529_00115, sida 111, födelse- och dopbok, s. 111, läs onlineläs online, läst: 24 juli 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, Geijer, Karl Arne, läs online, läst: 17 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
Externa länkar
| Företrädare: |
Metallindustriarbetareförbundets ordförande 1948–1956 |
Efterträdare: Åke Nilsson |
| Företrädare: Axel Strand |
LO:s ordförande 1956–1973 |
Efterträdare: Gunnar Nilsson |
| Företrädare: Bengt Elmgren |
Utrikesutskottets ordförande 1967–1976 |
Efterträdare: Allan Hernelius |
| Företrädare: Artur Kajbjer |
PRO:s ordförande 1977–1979 |
Efterträdare: Lars Sandberg |
|