Arvsrätt
Arvsrätt är en samlande beteckningen på de bestämmelser som reglerar hur kvarlåtenskapen efter en person som avlidit, ska fördelas. Arvsrätten kan fördelas med testamente, enligt den avlidnes vilja, men regleras också i lag.
Som regel har barn och deras efterkommande arvsrätt, liksom föräldrar om de överlever sitt barn. Arvsrätten kan också utvidgas till släktingar i sidoled, till syskon, syskonbarn, kusiner osv. En hustrus eventuella arvsrätt efter sin make har reglerats olika i olika samhällen och tider, jämför bl.a. manus (romersk rätt).
Arvsordning
Arvingar har en efter i lag fastslagen arvsordning, arvsrätt. Denna arvsordning kan förklaras utifrån parentel (släktskap). I första parentelet finns arvlåtarens barn och deras eventuella barn. I andra parentelet finns arvlåtarens föräldrar och deras barn (arvlåtarens syskon).[1]
Arvsrätten kan vara oinskränkt, vilket innebär att närmaste släkting ärver, hur avlägset släkt de än må vara. Arvsrätten kan också vara inskränkt till ett visst parentel, så avskaffades t.ex. kusinrätten i Sverige 1928.[2]
Svensk arvsrätt
Rätten till arv regleras i svensk rätt i ärvdabalken.[3]
Makar ärver varandra med fri förfoganderätt enligt 3 kap ärvdabalken.[4]
Har den avlidne barn inom äktenskapet får dessa därför vänta med att få ut sina arvslotter. Har den avlidne särkullbarn, det vill säga barn i tidigare äktenskap eller utom äktenskapet, har dessa rätt att få ut sina arvslotter direkt.
Arvsrätten kan inskränkas genom testamente. Bröstarvingar har alltid rätt att erhålla sin laglott som är hälften av arvslotten.
Arvsrätten sträcker sig inte till kusiner vars arvsrätt togs bort genom lagändring 1928. Finns inga arvsberättigade arvingar och inget testamente ärver Allmänna arvsfonden.
Någon liknande arvsrätt enligt lag finns inte för sambor. Dessa måste upprätta ett testamente för att ärva varandra.
Genom förmånstagarförordnande skapas arvsrätt till försäkring.