Asbestcement

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hus med tak och fasad klädda med asbestcementplattor av olika slag
Hus med takplattor av eternit, utformade för att likna skifferplattor, Tjeckien
Omålade eternitplattor på husvägg

Asbestcement kallas ofta vid det mest kända produktnamnet, Eternit. Asbestcement består av asbest som krossas och sedan blandas ihop med cement.

Asbestcement har fördelen att det är tåligt oavsett temperatur och väderlek och har bland annat använts som väggbeklädnad till hus. Materialet är också brandtåligt eftersom det innehåller asbest. Asbestcement är samtidigt hälsovådligt om man arbetar med materialet då asbestfibrer kan tränga in i andningsorganen och orsaka asbestos. Det har också förmodats vara cancerframkallande. Det anses däremot inte farligt om man inte skadar det.[1] Asbestcement är inte tillåtet att tillverka eller sälja i bland annat Sverige.


Historia[redigera | redigera wikitext]

Eternitplattan föddes i slutet av 1800-talet i Österrike. Ludvig Hatschek tillverkade en konstgjord stenplatta som kunde ersätta skiffer för taktäckning. Han gjorde en vattenblandning på 90 procent cement och 10 procent asbest. Massan hälldes i en pappers- och pappmaskin och ut kom tunna plattor. Produktens namn och firmanamnet blev Eternit efter latinets "aeternitas" som betyder evighet. [2]


Asbestcementplattor[redigera | redigera wikitext]

Ett vanligt användningsområde har varit asbestcement som fasadtäckande plattor under bland annat 1940- och 1950-talet. Dessa plattor, som finns kvar på många byggnader ännu på 2010-talet, fick flera smeknamn som till exempel torparkex och fattiglappar. Sidiplattan, en liten eternitplatta i formatet 400 x 200 mm började tillverkas 1950[3] för gör-det-självaren. Den såldes i en förpackning om tio plattor som passade pakethållaren på en cykel.[2]

De nedlåtande uttrycken "norskt tegel", "torparkex" och "fattiglappar" syftar på asbestcementskivor, särskilt då de används som fasadbeklädnad.[4]

Asbestcement i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Eternit började tillverkas i Sverige på licens 1907 men först 1930 i samband med Stockholmsutställningen och funktionalismen fick eterniten sitt genombrott. Efter andra världskriget ökade efterfrågan starkt.

Asbestcement tillverkades i stor skala av Skandinaviska Eternit AB i den så kallade Eternitfabriken i Lomma sedan 1906. Under 1970-talet blev det en stor skandal kring denna fabrik, eftersom de anställda blev sjuka i cancer och även en del dödsfall inträffade. Skandalen blev ännu större när det blev känt att fabrikens chefer hade känt till att asbest var farligt men hållit detta hemligt i flera år innan detta blev känt bland allmänheten. Skandalen är inte helt uppklarad och det finns fortfarande en rad frågor som inte är besvarade. Eternitplattor innehållande asbest är sedan 1977 förbjudna i Sverige.

Eternitfasader finns bland annat i Torslanda flygtorn i Göteborg, som är Q-märkt vilket innebär "att byggnaden inte får rivas och att fasadens karaktär inte får ändras" därför att "tornet är ett karaktärsfullt landmärke".[2] En annan byggnadsminnesmärkt byggnad, med olikfärgade eternitplattor i rutmönster, är Villa Italienborg i Mölle.[källa behövs]

I Sverige beräknades 1989 totalt över 400 000 ton asbest vara inbyggd i byggnader.[källa behövs]

Eternit som varumärke[redigera | redigera wikitext]

I Sverige och Norge är eternit synonymt med asbestcementplattor, men i Danmark och övriga Europa kallas även de nyare asbestfria fibercementskivorna eternit, eftersom det är ett nederländskt varumärke tillhörigt Etex Group (till 1995 Eternit Group) sedan 1905.[5]

Produktnamn[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Byggahus.se: Eternit - byta ut eller bevara
  2. ^ [a b c d e f g h i] Göteborgs-Posten: Byggmaterial: eternit
  3. ^ O. Schlyter (2006). Eterniten på väg ut ur skamvrån? Ur Byggnadskultur nr 3/2006
  4. ^ Bergström, N. (2012) Vår missförstådda eternit. I Gård&Torp - tidningen med inspiration, tips och idéer för dig som älskar gamla hus. Publicerad 2012-01-25
  5. ^ Etex History

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]