Cancer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cancer
När normala celler skadas bortom räddning elimineras de genom apoptos. Cancerceller undviker apoptos och fortsätter att föröka sig genom okontrollerad celldelning.
Klassifikation och externa resurser
DiseasesDB 28843
MedlinePlus 001289
MeSH svensk engelsk

Cancer, (förr även stavat kancer), även kräfta, "celldelning utan kontroll" eller elakartad tumör eller malign neoplasm, är en grupp sjukdomar som omfattar onormal celltillväxt med potential att tränga in i vävnad eller sprida sig till andra delar av kroppen.[1][2] Inte alla tumörer är karcinomer. Det finns även godartade tumörer som inte sprider sig till andra delar av kroppen.[2] Möjliga tecken och symptom kan till exempel vara en ny knöl, onormal blödning, långvarig hosta, oförklarlig viktnedgång eller förändrat tarmmönster.[3] Även om de här symptomen kan tyda på cancer kan de också ha andra orsaker.[3] Det finns över 100 kända typer av cancer hos människan.[2]

Tobaksanvändning orsakar ca 22 % av alla dödsfall i cancer.[1] 10 % orsakas av fetma, dålig kostbrist på motion och fysisk aktivitet och intag av alkohol.[1] Andra faktorer är vissa infektioner, exponering för joniserande strålning och miljöföroreningar.[4] I utvecklingsländer orsakas nära 20 % av cancerfallen av infektioner som hepatit Bhepatit C och humant papillomvirus.[1] Dessa faktorer agerar åtminstone delvis genom att orsaka förändringar i cellernas gener.[5] Vanligtvis krävs många sådana genförändringar innan en cancer utvecklas.[5] Omkring 5–10 % av alla cancerformer orsakas av ärftliga genetiska defekter.[6] Cancer kan upptäckas med hjälp av vissa tecken och symptom eller genom screeningundersökningar.[1] Sjukdomen vidareutreds vanligtvis med medicinsk avbildning och bekräftas med biopsi.[7]

Många cancerformer kan förebyggas genom att man avstår från rökning, håller normal vikt, dricker måttligt med alkohol, äter mycket grönsaker, frukt och fullkorn, vaccinerar sig mot vissa infektionssjukdomar och undviker större mängder rött kött och för mycket solexponering.[8][9] Tidig upptäckt via screening är fördelaktigt vid livmoder-, tjocktarms- och ändtarmscancer.[10] Fördelarna med mammografi är kontroversiella.[10][11] Cancer behandlas ofta med en kombination av strålbehandlingkirurgicytostatika och målsökande läkemedel.[1][12] Smärtlindring och symptombehandling är en viktig del av cancervården. Palliativ vård är särskilt viktigt för patienter med långt framskriden sjukdom.[1] Chansen för överlevnad beror på typen av cancer och sjukdomens omfattning när behandlingen påbörjas.[5] Hos barn som är under 15 år vid diagnosen är prognosen för fem års överlevnad i industriländer i genomsnitt 80 %.[13] För cancer i USA är den genomsnittliga prognosen för fem års överlevnad 66 %.[14]

År 2012 upptäcktes omkring 14,1 miljon nya cancerfall över hela världen.[5] Omkring 8,2 miljoner dödsfall eller 14,6 % av alla mänskliga dödsfall orsakades av cancer. [5][15] De vanligaste typerna av cancer hos män är lungcancerprostatacancertarmcancer och magcancer, och hos kvinnor är de vanligaste typerna bröstcancer, tarmcancer, lungcancer och livmodercancer.[5] Hudcancer av annan typ än melanom ingår inte i denna statistik, och skulle om den gjorde det utgöra minst 40 % av fallen.[16][17] Hos barn är akut lymfatisk leukemi och hjärntumörer de vanligaste typerna förutom i Afrika där non-Hodgkins lymfom uppträder oftare.[13] År 2012 fick omkring 165 000 barn under 15 år diagnosen cancer. Risken för cancer ökar betydligt med åldern och många typer av cancer är vanligare i industriländer.[5] Siffrorna ökar i och med att fler människor lever längre och att livsstilsförändringar sker i utvecklingsländer.[18] Den ekonomiska kostnaden för cancer uppskattades år 2010 till 1,16 triljoner USD US-dollar per år.[19] Processen enligt vilken cancer utvecklas heter carcinogenes.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Cancer är latinets ord för krabba/kräfta, vilket även är det gamla svenska namnet på sjukdomen som ofta syns som dödsorsak i kyrkböcker. Namnet kommer från att den bild som uppkommer vid bröstcancer genom ådrornas ansvällning har en viss likhet med en krabba.

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Ett mammogram med en cancertumör (vid pilen).

Olika cancerformer har olika förekomst i befolkningsgrupper runt om i världen. I Nordeuropa och USA dominerar hudcancer, prostatacancer, lungcancer och bröstcancer. I Japan däremot är både prostatacancer och bröstcancer ovanligt, och istället är magsäckscancer en mycket vanlig cancerform. I många utvecklingsländer är västerländska cancerformer ovanliga, vilket dock kan bero på låg medellivslängd och bristfällig sjukvård vilket gör att få diagnoser ställs. Av demografiska undersökningar och genetiska studier är det fastställt att runt 5 % av alla cancerformer är ärftliga medan den stora majoriteten är orsakade av miljöfaktorer.

I Sverige upptäcks 50 000 nya cancerfall varje år, varav 7 000 är bröstcancer och 10 000 är prostatacancer.

Symptom och diagnos[redigera | redigera wikitext]

Symptomen på en cancersjukdom varierar väldigt mycket med vilken cancersjukdom det rör sig om. Många gånger kan diffusa, ospecifika symptom som trötthet, förändrade blodprovsvärden (till exempel blodbrist eller förhöjd sänka) eller viktnedgång vara första symptomet. I vissa fall är första symptomet en kännbar knöl. Vissa tumörer kan ge symptom genom att mekaniskt komprimera andra vävnader eller organ. Hjärntumörer kan till exempel ge symptom genom att komprimera omkringliggande, frisk hjärnvävnad och leda till bortfall av olika hjärnfunktioner, epileptiska anfall eller ökat tryck i kraniet. Tumörer i matstrupen eller som komprimerar matstrupen kan ge sväljningssvårigheter och tumörer i gallgången kan ge gulsot. En del cancerformer ger symptom genom att bilda hormoner eller genom att på något annat sätt påverka organismens grundläggande, allmänna funktioner. Det finns ett antal så kallade paraneoplastiska syndrom där en cancer ger symptom från andra organ eller organsystem som inte omedelbart låter sig förklaras av cancerns läge. Tumörer kan också ge mer akuta symptom genom att till exempel börja blöda. Om en cancersjukdom gör ont eller inte i initialskedet beror på var den sitter. Tumörer i smärtkänslig vävnad tenderar att göra ont tidigare än tumörer i mindre smärtkänslig vävnad. Hjärntumörer kan dock börja med huvudvärk även om hjärnan själv inte är smärtkänslig, beroende på det ökade trycket i kraniet och smärtreceptorer kringliggande vävnad.

Cancersjukdomar brukade förr innebära en säker död, men tack vare bättre behandlingsmetoder tillfrisknar idag många statistiskt sett. Idag finns effektiva screeningsmetoder för att hitta många cancrar innan sjukdomen bryter ut på allvar, dessa inkluderar mammografi för att hitta bröstcancer, cellprov PAP-smear för att hitta cervixcancer. Det finns även en rad definierade tumörmarkörer varigenom förekomsten av en tumör kan påvisas genom ett enkelt blodprov, exempelvis PSA (prostataspecifikt antigen) för prostatacancer.

Behandling av cancer[redigera | redigera wikitext]

De viktigaste behandlingsmetoderna är värmebehandling, kirurgi, strålbehandling och kemoterapi med cytostatika (cellgift) varav kirurgin är den viktigaste för enskilda solida tumörer medan kemoterapi är effektivast för leukemi och spridd (metastaserande) cancer. Det är som regel viktigt att sjukdomen upptäcks tidigt. En cancer som utvecklats så långt att den utvecklat metastaser i andra organ än den ursprungliga tumören är svår att bota.

En stor del av cancerforskningen i Sverige finansieras av Cancerfonden.

Alternativmedicin och cancer[redigera | redigera wikitext]

Enligt "lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område" (SFS 1998:531 som ersätter kvacksalverilagen från 1960) är det olagligt för den som inte är läkare att behandla cancer.[20]

Cancerframkallande ämnen[redigera | redigera wikitext]

Cancerframkallande eller carcinogena ämnen kan påskynda eller framkalla cancer hos människor och djur. Många av dessa ämnen finns i cigarettrök, kost, snus men förutom dessa källor kan även vissa typer av strålning och virus orsaka cancer.

Några ämnen som är cancerframkallande

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] ”Cancer  Fact sheet N°297”. February 2014. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs297/en/. Läst 10 June 2014. 
  2. ^ [a b c] ”Defining Cancer”. http://www.cancer.gov/cancertopics/cancerlibrary/what-is-cancer. Läst 10 June 2014. 
  3. ^ [a b] ”Cancer - Signs and symptoms”. http://www.nhs.uk/Conditions/Cancer/Pages/Symptoms.aspx. Läst 10 June 2014. 
  4. ^ . September 2008 . 
  5. ^ [a b c d e f g] World Cancer Report 2014.. World Health Organization. 2014. Sid. Chapter 1.1. ISBN 9283204298. 
  6. ^ Fel: |url= måste specificeras vid användandet av {{cite web}}”. 
  7. ^ ”How is cancer diagnosed?”. 2013-01-29. http://www.cancer.org/treatment/understandingyourdiagnosis/examsandtestdescriptions/testingbiopsyandcytologyspecimensforcancer/testing-biopsy-and-cytology-specimens-for-cancer-how-is-cancer-diagnosed. Läst 10 June 2014. 
  8. ^ Kushi LH, Doyle C, McCullough M, et al.  (2012 ). ”American Cancer Society Guidelines on nutrition and physical activity for cancer prevention: reducing the risk of cancer with healthy food choices and physical activity ”. CA Cancer J Clin  "62 " (1 ): sid. 30–67 . doi:10.3322/caac.20140 . PMID 22237782 . 
  9. ^ Parkin, DM; Boyd, L; Walker, LC (6 December 2011). ”16. The fraction of cancer attributable to lifestyle and environmental factors in the UK in 2010.”. British journal of cancer "105 Suppl 2": sid. S77-81. doi:10.1038/bjc.2011.489. PMID 22158327. 
  10. ^ [a b] World Cancer Report 2014.. World Health Organization. 2014. Sid. Chapter 4.7. ISBN 9283204298. 
  11. ^ . 
  12. ^ ”Targeted Cancer Therapies”. 2014-04-25. http://www.cancer.gov/cancertopics/factsheet/Therapy/targeted. Läst 11 June 2014. 
  13. ^ [a b] World Cancer Report 2014.. World Health Organization. 2014. Sid. Chapter 1.3. ISBN 9283204298. 
  14. ^ ”SEER Stat Fact Sheets: All Cancer Sites”. http://seer.cancer.gov/statfacts/html/all.html. Läst 18 June 2014. 
  15. ^ ”The top 10 causes of death  Fact sheet N°310”. May 2014. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs310/en/. Läst 10 June 2014. 
  16. ^ Dubas, LE; Ingraffea, A (Feb 2013). ”Nonmelanoma skin cancer.”. Facial plastic surgery clinics of North America "21" (1): sid. 43–53. doi:10.1016/j.fsc.2012.10.003. PMID 23369588. 
  17. ^ Cakir, BÖ; Adamson, P; Cingi, C (Nov 2012). ”Epidemiology and economic burden of nonmelanoma skin cancer.”. Facial plastic surgery clinics of North America "20" (4): sid. 419–22. doi:10.1016/j.fsc.2012.07.004. PMID 23084294. 
  18. ^ . February 2011 . 
  19. ^ World Cancer Report 2014.. World Health Organization. 2014. Sid. Chapter 6.7. ISBN 9283204298. 
  20. ^ http://www.notisum.se/rnp/sls/LAG/19980531.htm

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]