Cancer

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Cancer
Synonymer: kräfta, malign tumör, malign neoplasi
Datortomografi som visar malignt mesoteliom
Teckenförklaring: → tumör ←, ✱ pleurautgjutning
1 & 3 lungor, 2 ryggrad, 4 revben, 5 aorta, 6 mjälte, 7 & 8 njurar, 9 lever
Klassifikation och externa resurser
DiseasesDB28843
Medlineplus001289
Uppkomsten av cancerceller sker av en rad mutationer i gener som har till uppgift att förhindra onormal celldelning. I cancerceller slås dessa skyddande mekanismer ut. Bildens text är på engelska.

Cancer[a] är en grupp sjukdomar som omfattar onormal celldelning som får förmåga att tränga in i vävnad eller sprida sig till andra delar av kroppen.[1][2] De vanligaste cancertumörerna är av typen carcinom. Det finns även cancertyper som inte ger upphov till någon fast tumör, exempelvis leukemier. Alla tumörer är inte cancer, det finns även godartade tumörer som inte sprider sig till andra delar av kroppen. Sådana kan fortfarande vara farliga om de blir tillräckligt stora eller sitter olägligt, som exempelvis meningeom.

Möjliga symptom kan vara en knöl, onormal blödning, långvarig hosta, oförklarlig viktnedgång eller förändrade tarmvanor.[3] Även om de här symptomen kan tyda på cancer kan de också ha andra orsaker.[3] Det finns över 100 kända cancertyper hos människan.[2]

Cancer är en vanlig dödsorsak, men ungefär hälften av alla diagnostiserade överlever sjukdomen. När cancer dödar beror det ofta på att ursprungstumören bildat metastaser (dottertumörer) i livsviktiga organ vilkas funktion då kan svikta. Andra dödsorsaker av cancer kan vara att cancern leder till utsöndring av hormoner, mineraler eller andra substanser, eller att den nedsätter immunförsvaret.[4]

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

Olika cancerformer har olika förekomst i befolkningsgrupper runt om i världen. I Nordeuropa och Nordamerika dominerar hudcancer, prostatacancer, lungcancer och bröstcancer.[5] I Östasien däremot är lungcancer, magsäckscancer, levercancer och matstrupscancer vanliga cancerformer.[5] I många utvecklingsländer är västerländska cancerformer ovanliga, vilket dock kan bero på låg medellivslängd och bristfällig sjukvård vilket gör att få diagnoser ställs.

År 2012 upptäcktes omkring 14,1 miljon nya cancerfall över hela världen.[6] Omkring 9,6 miljoner dödsfall eller var sjätte av samtliga mänskliga dödsfall orsakades år 2018 av cancer.[1] De vanligaste typerna av cancer hos män är lungcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer, tunntarmscancer och magcancer, och hos kvinnor är de vanligaste typerna bröstcancer, tarmcancer, lungcancer och livmodercancer.[6] Hudcancer av annan typ än melanom ingår inte i denna statistik, och skulle om den gjorde det utgöra minst 40 procent av fallen.[7][8]

Hos barn är akut lymfatisk leukemi och hjärntumörer de vanligaste typerna förutom i Afrika där non-Hodgkins lymfom uppträder oftare.[9] År 2012 fick omkring 165 000 barn under 15 år diagnosen cancer.[6] Risken för cancer ökar betydligt med åldern och många typer av cancer är vanligare i industriländer.[6] Siffrorna ökar i och med att fler människor lever längre och att livsstilsförändringar sker i utvecklingsländer.[10] Den ekonomiska kostnaden för cancer uppskattades år 2010 till 1,16 biljoner dollar per år.[11]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige upptäcks omkring 60 000 nya cancerfall varje år. År 2017 upptäcktes totalt 67 000 cancertumörer hos 61 000 personer.[12] De överlägset vanligaste cancerformerna för män respektive kvinnor i Sverige är prostatacancer respektive bröstcancer.[12] År 2017 drabbades i Sverige drygt 10 000 män av prostatacancer och knappt 8 000 kvinnor av bröstcancer.[12]

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Tobaksanvändning orsakar cirka 22 procent av alla dödsfall i cancer.[1] Tio procent orsakas av fetma, dålig kost, brist på motion och fysisk aktivitet och intag av alkohol.[1] Andra faktorer är vissa infektioner, exponering för joniserande strålning och miljöföroreningar,[13] samt alkoholkonsumtion.[14] I utvecklingsländer orsakas upp till 25 procent av cancerfallen av infektioner som hepatit B, hepatit C, humant papillomvirus, Helicobacter pylori och Epstein–Barr-virus.[1]

Dessa cancerogena faktorer agerar åtminstone delvis genom att orsaka förändringar i cellernas gener.[6][15] Vanligtvis krävs många sådana genförändringar innan en cancer utvecklas.[6][15] Processen enligt vilken cancer utvecklas heter carcinogenes.

Omkring 5–10 procent av alla cancerfall orsakas av ärftliga genetiska defekter.[13][16]

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Symptomen på en cancersjukdom varierar beroende på vilken cancersjukdom det rör sig om. Det finns inga symptom eller tecken som helt säkert betyder att en person har cancer.[17]

Tecken betecknar vanligen fenomen som inte känns utan som bara kan iakttas.[17] Signalsymptom åsyftar de symptom och tecken som är typiska för en viss sjukdom.[17] Signalsymptom för olika cancertyper är: blödning ur ändtarmen, järnbristanemi och förändrade tarmvanor för cancer i tjock- eller ändtarm; synligt blod i urinen för cancer i urinvägar och njurar; tumörmisstänkt fynd vid ändtarmsundersökning för prostatacancer; blodig upphostning för lungcancer; knöl i bröstet för bröstcancer; sväljningssvårigheter för matstrupscancer; och blödning efter klimakteriet för gynekologisk cancer.[17] Däremot har de personer med signalsymptom för någon cancer vanligen inte cancer vid utredning.[17] Kopplingen mellan signalsymptom och cancer ökar med åldern.[17] Cancer kan också ha mer diffusa symptom som hosta, trötthet, viktnedgång och smärta, det vill säga symptom som är vanliga vid många andra sjukdomar.[17]

Diagnos och förebyggande[redigera | redigera wikitext]

Ett mammogram med en cancertumör (vid pilen i övre vänstra hörnet).

Cancer kan upptäckas med hjälp av vissa tecken och symptom eller genom screeningundersökningar.[1] Allmänläkaren har ofta en central och tidig roll i att upptäcka och vidareremittera misstänkta cancerfall.[17] Sjukdomen vidareutreds vanligtvis med medicinsk avbildning och bekräftas med en biopsi.[18]

Förebyggande åtgärder[redigera | redigera wikitext]

Enligt Världshälsoorganisationen kan 30 till 50 procent av all cancer förebyggas.[19] Många cancerformer kan förebyggas genom att man avstår från rökning; håller normal vikt; dricker måttligt med alkohol; äter tillräckligt med grönsaker, frukt och fullkorn; vaccinerar sig mot specifika infektionssjukdomar samt undviker större mängder rött kött och för mycket solexponering.[20][21]

Screening[redigera | redigera wikitext]

Screening syftar till att upptäcka cancer innan den drabbade upplever symptom. Syftet med tidig upptäckt är att minska dödligheten och andra allvarliga konsekvenser av cancer.[22] I dag finns screeningsmetoder för att hitta cancrar innan de ger symptom, exempelvis mammografi för att hitta bröstcancer och gynekologiskt cellprov för att hitta livmoderhalscancer.[23] Screening med mammografi är kontroversiellt.[22][24] Tumörmarkörer är ämnen som kan påvisa förekomsten av en tumör till exempel genom ett enkelt blodprov, såsom prostataspecifikt antigen (PSA) för prostatacancer.[25] Ingen tumörmarkör har ännu (2019) visats vara helt specifik för någon typ av cancer eller lyckats fånga samtliga cancerfall av någon typ.[25] Flera tumörmarkörer är i klinisk användning för att stärka diagnos för vissa typer av cancer samt används i uppföljning av konstaterad cancer, men ingen tumörmarkör används som screening i Sverige.[25]

Screening av cancer är kontroversiellt då det riskerar att diagnostisera cancerfall som aldrig skulle ha givit symptom under personens liv.[22] Detta innebär att en grupp av dem som screenas kommer att få reda på en cancer som aldrig skulle ha påverkat dem.[22] Detta medför onödiga behandlingar för dessa personer.[22][24] Screening medför onödig oro för många av de personer som efter screening återkallas och efter vidare diagnostik inte visar sig ha någon cancer alls.[24] Det går inte att veta vem som genom screening får en cancerdiagnos som inte skulle ha givit symptom under personens liv, men antalet sådana fall kan uppskattas efter många års uppföljning i jämförande studier.[22]

Världshälsoorganisationen upprättade 1968 ett antal kriterier för vad som är effektiv screening av cancer och andra tillstånd som ibland kallas Wilsons kriterier för screening:[26]

  1. Det sökta tillståndet bör vara ett viktigt hälsoproblem.
  2. Det bör finnas en accepterad behandling för dem som har sjukdomen.
  3. Anläggningar för diagnos och behandling bör finnas tillgängliga.
  4. Det bör finnas ett igenkännbart latent eller tidigt symptomatiskt stadium.
  5. Det bör finnas ett lämpligt test eller undersökning.
  6. Testet bör vara godtagbart av befolkningen.
  7. Naturalförloppet för tillståndet inklusive utveckling från latent till påvisad sjukdom bör vara tillräckligt kartlagt.
  8. Det bör finnas ett överenskommet regelverk för vilka som behandlas som patienter.
  9. Kostnaden av att söka efter fall (inklusive diagnos och behandling av patienter som diagnostiseras) bör vara ekonomiskt balanserad i förhållande till möjliga utgifter för sjukvård överlag.
  10. Sökning efter fall bör vara en fortlöpande process och inte ett "en gång för alla"-projekt.

Världshälsoorganisationen diskuterade och modifierade dessa kriterier år 2008 med avseende på nya genetiska metoder.[27]

Socialstyrelsen rekommenderade år 2018 att landstingen och sjukvården i Sverige bör erbjuda screening för följande cancerformer:[23]

Socialstyrelsen rekommenderade år 2017 att det i Sverige inte bör erbjudas screening för:[23]

Socialstyrelsen bedömde år 2018 att det vetenskapliga underlaget behöver kompletteras innan Socialstyrelsen kan ta ställning i frågan gällande screening för prostatacancer för män 50–70 år, med PSA-prov kompletterat med annat diagnostiskt test före vävnadsprovtagning.[28]

Fördröjd diagnos[redigera | redigera wikitext]

I regel antas gälla att ju tidigare en cancer upptäcks, desto bättre är behandlingsmöjligheterna och prognosen.[17][29]

Fördröjning av diagnos kan delas in i patientorsakad fördröjning, vilken innebär att personen själv väntar med att söka vård; läkarorsakad fördröjning, som innebär att läkaren inte ställer rätt diagnos inom rimlig tid; och organisationsorsakad fördröjning, som exempelvis innefattar långa väntetider.[17]

Patientorsakad fördröjning har många orsaker, till exempel att man uppfattar inte symptomen som allvarliga, att man inte vågar söka av rädsla för att det är allvarligt, eller att man inte litar på sjukvården.[17] Okunskap om vad symtom och tecken innebär och vad man ska göra är ett övergripande problem, exempelvis har undersökningar visat att upp till en tredjedel inte söker läkare i direkt anslutning till blod i avföringen.[17] Andra faktorer som påverkar är tumörtyp, lägre socioekonomisk status, högt alkoholintag och annan allvarlig sjuklighet.[17] Det finns även skillnader mellan män och kvinnor i hur ofta man söker.[17]

Genom att minska antalet fördröjda diagnoser vill man förbättra behandlingsmöjligheterna.[17] Detta görs genom att utbilda allmänheten om cancersymptom och när man bör söka, genom att vidareutbilda vårdpersonal, samt inrättandet av snabbspår för vissa cancerformer där behandling och diagnos skall utföras på ett systematiskt sätt.[17]

I en systematisk litteraturgenomgång år 2014 fann SBU att det saknades uppföljande studier för att påvisa effekt av åtgärder för att öka patienters kunskap om cancersymptom.[17] Vad gällde egenundersökning av bröst som screeningmetod fann man att det inte påverkade dödligheten i bröstcancer, men att det ökade antalet diagnostiska och kirurgiska ingrepp.[17] Det saknades även underlag för att utvärdera effekten av vidareutbildning.[17] Snabbspår kunde visa effekt och att diagnosbesked kunde lämnas tidigare, dock att detta potentiellt kunde ta resurser från dem som inte tillhörde snabbspåren.[17]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

De viktigaste behandlingsmetoderna är kirurgi, strålbehandling och kemoterapi med cytostatika (cellgifter) varav kirurgin är den viktigaste för enskilda solida tumörer medan kemoterapi är effektivast för leukemi och spridd (metastaserande) cancer. Immunterapi är ytterligare en metod som används.

Det är som regel viktigt att sjukdomen upptäcks tidigt. En cancer som utvecklats så långt att den utvecklat metastaser i andra organ än den ursprungliga tumören är svår att bota. Hos barn under 15 års ålder vid tiden för diagnos är femårsöverlevnaden i industriländer i genomsnitt 80 procent.[9] För cancer i USA var den genomsnittliga femårsöverlevnaden 66 procent mellan 2008–2014.[30] Smärtlindring och symptombehandling är en viktig del av cancervården.[1]

Smärtbehandling[redigera | redigera wikitext]

Smärtbehandling vid cancer beror dels på i vilken fas av den aktuella cancersjukdomen patienten befinner sig, dels på vilken typ av smärta patienten har. Cancerbehandlingen i sig kan vara smärtlindrande, men kan också ge upphov till smärta. I smärtlindrande syfte används ofta smärtstillande läkemedel som tas via munnen. Smärtstillande läkemedel kan också ges via plåster, injektioner och infusioner, samt i vissa fall intratekalt. Ofta behövs även profylax och behandling mot olika biverkningar av den smärtlindrande behandlingen såsom förstoppning och illamående. Andra smärtbehandlingar kan exempelvis vara TENS, avlastning såsom med korsett och olika hjälpmedel såsom rullator.[31]

Palliativ vård[redigera | redigera wikitext]

Palliativ vård är särskilt viktigt för patienter med långt framskriden sjukdom, där möjligheterna till bot saknas.[1] Chansen för överlevnad beror på typen av cancer och sjukdomens omfattning när behandlingen påbörjas.[6]

Alternativa behandlingsformer[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan av medicinen och läkarvetenskapen finns olika typer av "alternativa" behandlingsregimer och produkter.[32]

Komplementära eller alternativa behandlingsformer är sådana som bevisligen inte fungerar eller där det finns otillräckligt med forskning för att avgöra om de fungerar, eller där metoden i sig gör det omöjligt att forska kring den. Några alternativa behandlingsmetoder har undersökts och befunnits inte alls fungera; detta till trots fortsätter de att marknadsföras. Cancerforskaren Andrew J. Vickers uttryckte sig: "Beteckningen 'oprövad' passar inte så bra in på sådana behandlingsformer; det är hög tid att deklarera att många alternativa behandlingsformer för cancer har blivit motbevisade".[33]

Enligt "lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område" (SFS 1998:531 som ersätter kvacksalverilagen från 1960) är det olagligt för den som inte är läkare att försöka behandla cancer.[34]

Prognos[redigera | redigera wikitext]

Prognosen varierar mycket mellan olika cancerformer.[35] Exempelvis var den relativa femårsöverlevnaden år 2016 i Sverige för bröstcancer hos kvinnor 92 procent,[35] prostatacancer hos män 93 procent,[35] medan lungcancer låg på 17 procent för män och 24 procent för kvinnor,[35] samt bukspottkörtelcancer för båda kön på ungefär 8 procent.[35]

Prognos för cancersjukdomar brukar anges som så kallad relativ femårsöverlevnad (ibland skrivet 5-årsöverlevnad). Relativ överlevnad beskriver cancerpatienternas överlevnad i förhållande till den förväntade överlevnaden för personer som inte diagnostiserats med cancer.[36]

För all cancer i USA var den relativa femårsöverlevnaden 66 procent i genomsnitt utifrån data mellan 2008–2014.[30] I Sverige var femårsöverlevnaden för all cancer år 2016 ungefär 75 procent,[35] och tioårsöverlevnaden år 2016 ungefär 69 procent.[35] Prognosen för cancer generellt har förbättrats i Sverige sedan början av 1970-talet då femårsöverlevnaden var 35 procent för män och 48 procent för kvinnor.[35] Dock är prognosen för vissa cancerformer nästan oförändrad jämfört med 1970-talet.[35]

Cancerframkallande ämnen[redigera | redigera wikitext]

Cancerframkallande ämnen eller carcinogena ämnen kan påskynda eller framkalla cancer hos människor och djur. Många av dessa ämnen finns i cigarettrök, kost, snus men förutom dessa källor kan även vissa typer av strålning och virus orsaka cancer.[37]

Några ämnen som är cancerframkallande:[38]

Patientföreningar och organisationer[redigera | redigera wikitext]

Det finns i Sverige flera patientföreningar och organisationer inom cancersjukdomarna.[39] Det finns centralt nationella organisationer, till exempel Bröstcancerförbundet och Cancerfonden, liksom lokala patientföreningar. Det finns dessutom internationellt samarbetande nätverk. Cancertidningar utges av vissa organisationer.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

En stor del av cancerforskningen i Sverige finansieras av Cancerfonden. Internationellt samordnas cancerforskning av International Agency for Research on Cancer (IARC), en samarbetsorganisation mellan Världshälsoorganisationen och Förenta Nationerna.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet cancers ursprung som definition för sjukdomsgruppen i denna artikel daterar till runt år 400 f.Kr. då Hippokrates började använda det grekiska ordet καρκίνος karkinos,[40][41][42] som betyder krabba.[42][43] Senare översatte romaren Celsus termen till latinets cancer,[42] som är det latinska ordet för krabba eller kräfta,[44][45] i sin medicinska encyklopedi De Medicina.[41] Senare uttryckte den grekiske läkaren Galenos likheten mellan venerna omkring en cancertumör i bröstet och benen hos en krabba som en förklaring till namngivningen.[46][47] På 1500-talet lade den italienske anatomen Gabriele Falloppio till ytterligare en förklaring till namnvalet: att cancertumörer tenderar att vara hårda vilket påminner om skalet hos en krabba.[46]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ En äldre stavning av ordet är kancer. I äldre bruk användes även kräfta.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] ”Cancer” (på en). Världshälsoorganisationen (WHO). 12 september 2018. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/cancer. Läst 28 december 2018. 
  2. ^ [a b] ”What Is Cancer?” (på en). National Cancer Institute. 9 februari 2015. https://www.cancer.gov/about-cancer/understanding/what-is-cancer. Läst 28 december 2018. 
  3. ^ [a b] ”Cancer - Signs and symptoms” (på en). NHS. 5 september 2016. https://www.nhs.uk/conditions/cancer/symptoms/. Läst 28 december 2018. 
  4. ^ ”How can cancer kill you? | Cancer in general”. Cancer Research UK. 14 mars 2014. https://www.cancerresearchuk.org/about-cancer/coping/physically/how-can-cancer-kill-you. Läst 28 december 2018. 
  5. ^ [a b] Bray, Freddie; Ferlay, Jacques; Soerjomataram, Isabelle; Siegel, Rebecca L.; Torre, Lindsey A.; Jemal, Ahmedin (12 september 2018). ”Global cancer statistics 2018: GLOBOCAN estimates of incidence and mortality worldwide for 36 cancers in 185 countries” (på en). CA: A Cancer Journal for Clinicians 68 (6): sid. 394–424. doi:10.3322/caac.21492. ISSN 1542-4863. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.3322/caac.21492. Läst 28 december 2018. 
  6. ^ [a b c d e f g] ”Chapter 1.1: The global and regional burden of cancer”. World Cancer Report 2014. Världshälsoorganisationen (WHO). 2014. ISBN 9283204298 
  7. ^ Dubas, LE; Ingraffea, A (2013). ”Nonmelanoma skin cancer.”. Facial plastic surgery clinics of North America 21 (1): sid. 43–53. doi:10.1016/j.fsc.2012.10.003. PMID 23369588. 
  8. ^ Cakir, BÖ; Adamson, P; Cingi, C (2012). ”Epidemiology and economic burden of nonmelanoma skin cancer.”. Facial plastic surgery clinics of North America 20 (4): sid. 419–22. doi:10.1016/j.fsc.2012.07.004. PMID 23084294. 
  9. ^ [a b] ”Chapter 1.3: Childhood cancer”. World Cancer Report 2014. Världshälsoorganisationen (WHO). 2014. ISBN 9283204298 
  10. ^ Jemal A, Bray, F, Center, MM, Ferlay, J, Ward, E, Forman, D (2011). ”Global cancer statistics”. CA: a cancer journal for clinicians 61 (2): sid. 69–90. doi:10.3322/caac.20107. PMID 21296855. 
  11. ^ ”Chapter 6.7: The global economic burden of cancer”. World Cancer Report 2014. Världshälsoorganisationen (WHO). 2014. ISBN 9283204298 
  12. ^ [a b c] Statistik om nyupptäckta cancerfall 2017. Socialstyrelsen. 18 december 2018. sid. 1. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-12-50. Läst 28 december 2018. 
  13. ^ [a b] Anand, Preetha; Kunnumakkara, Ajaikumar B.; Sundaram, Chitra; Harikumar, Kuzhuvelil B.; Tharakan, Sheeja T.; Lai, Oiki S.; Sung, Bokyung; Aggarwal, Bharat B. (2008). ”Cancer is a preventable disease that requires major lifestyle changes”. Pharmaceutical Research 25 (9): sid. 2097–2116. doi:10.1007/s11095-008-9661-9. PMID 18626751. 
  14. ^ ”Nya uppgifter: Forskare varnar för koppling mellan alkohol och cancer”. DN.SE. 26 november 2016. https://www.dn.se/nyheter/varlden/forskare-varnar-for-koppling-mellan-alkohol-och-cancer/. Läst 28 december 2018. 
  15. ^ [a b] Hanahan, Douglas; Weinberg, Robert A. (2011-03-04). ”Hallmarks of cancer: the next generation”. Cell 144 (5): sid. 646–674. doi:10.1016/j.cell.2011.02.013. ISSN 1097-4172. PMID 21376230. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21376230. Läst 29 december 2018. 
  16. ^ ”Family Cancer Syndromes” (på en). American Cancer Society. 4 januari 2018. https://www.cancer.org/cancer/cancer-causes/genetics/family-cancer-syndromes.html. Läst 28 december 2018. 
  17. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] ”Tidig upptäckt av symtomgivande cancer”. SBU. 12 februari 2014. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/tidig-upptackt-av-symtomgivande-cancer/. Läst 30 november 2017. 
  18. ^ ”How is cancer diagnosed?”. American Cancer Society. 29 januari 2013. http://www.cancer.org/treatment/understandingyourdiagnosis/examsandtestdescriptions/testingbiopsyandcytologyspecimensforcancer/testing-biopsy-and-cytology-specimens-for-cancer-how-is-cancer-diagnosed. Läst 10 juni 2014. 
  19. ^ ”Cancer prevention” (på en). Världshälsoorganisationen (WHO). https://www.who.int/cancer/prevention/en/. Läst 15 januari 2019. 
  20. ^ Kushi LH, Doyle C, McCullough M, et al. (2012). ”American Cancer Society Guidelines on nutrition and physical activity for cancer prevention: reducing the risk of cancer with healthy food choices and physical activity”. CA Cancer J Clin 62 (1): sid. 30–67. doi:10.3322/caac.20140. PMID 22237782. 
  21. ^ Parkin, DM; Boyd, L; Walker, LC (6 december 2011). ”16. The fraction of cancer attributable to lifestyle and environmental factors in the UK in 2010.”. British journal of cancer 105 Suppl 2: sid. S77-81. doi:10.1038/bjc.2011.489. PMID 22158327. 
  22. ^ [a b c d e f] ”Chapter 4.7: Screening – principles”. World Cancer Report 2014. Världshälsoorganisationen (WHO). 2014. ISBN 9283204298 
  23. ^ [a b c d e f g] ”Nationella screeningprogram – rekommendationer”. Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram. Läst 29 december 2018. 
  24. ^ [a b c] Gøtzsche, PC; Jørgensen, KJ (4 juni 2013). ”Screening for breast cancer with mammography.”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 6: sid. CD001877. doi:10.1002/14651858.CD001877.pub5. PMID 23737396. 
  25. ^ [a b c] Hagberg, Hans (28 oktober 2018). ”Tumörmarkörer, blod”. Internetmedicin. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=7508. Läst 4 januari 2019. 
  26. ^ Wilson, James Maxwell Glover; Jungner, Gunnar (1968). Principles and practice of screening for disease. Genève: Världshälsoorganisationen (WHO). sid. 26–27. http://apps.who.int/iris/handle/10665/37650. 
  27. ^ Déry, Véronique; Beauchamp, Sylvie; Blancquaert, Ingeborg; Andermann, Anne (2008). ”Revisiting Wilson and Jungner in the genomic age: a review of screening criteria over the past 40 years” (på en). Bulletin of the World Health Organization 86 (4): sid. 317–319. doi:10.2471/BLT.07.050112. ISSN 0042-9686. PMID 18438522. PMC: 2647421. http://apps.who.int/iris/handle/10665/270163. Läst 11 januari 2019. 
  28. ^ [a b] ”Prostatacancer, screening med PSA-prov med eller utan annat kompletterande test”. Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram/prostatacancer-screeningmedpsa1. Läst 28 december 2018. 
  29. ^ Guide to cancer early diagnosis. Världshälsoorganisationen (WHO). 2017. ISBN 9789241511940. http://apps.who.int/iris/handle/10665/254500. Läst 11 januari 2019 
  30. ^ [a b] ”SEER Stat Fact Sheets: All Cancer Sites”. National Cancer Institute. http://seer.cancer.gov/statfacts/html/all.html. Läst 18 juni 2014. 
  31. ^ Westerling, Dagmar (16 april 2018). ”Smärta, cancerrelaterad – behandling”. Internetmedicin. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2687. Läst 18 oktober 2018. 
  32. ^ Cassileth BR, Deng G (2004). ”Complementary and alternative therapies for cancer” (på en). Oncologist 9 (1): sid. 80–9. doi:10.1634/theoncologist.9-1-80. PMID 14755017. 
  33. ^ Vickers A (2004). ”Alternative cancer cures: 'unproven' or 'disproven'?” (på en). CA Cancer J Clin 54 (2): sid. 110–8. doi:10.3322/canjclin.54.2.110. PMID 15061600. 
  34. ^ ”Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Svensk författningssamling 1998:1998:531 t.o.m. SFS 2010:244”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1998531-om-yrkesverksamhet-pa-halso--och_sfs-1998-531. Läst 30 december 2018. 
  35. ^ [a b c d e f g h i] Socialstyrelsen/Cancerfonden (2018). Cancer i siffror 2018. Socialstyrelsen. sid. 10–11. https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-10. Läst 30 december 2018. 
  36. ^ Socialstyrelsen/SKL (2014). ”Cancersjukvård – Jämförelser mellan landsting”. Öppna jämförelser: sid. 13. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-12-2. Läst 6 januari 2019. ”Den relativa canceröverlevnaden beskriver patientgruppens överlevnad i förhållande till den förväntade överlevnaden för personer med samma ålder och kön som inte har diagnostiserats med cancer. Beräkningen tar hänsyn till eventuella skillnader i medellivslängd mellan landstingens befolkningar.”. 
  37. ^ ”Known and Probable Human Carcinogens” (på en). American Cancer Society. 3 november 2016. https://www.cancer.org/cancer/cancer-causes/general-info/known-and-probable-human-carcinogens.html. Läst 30 december 2018. 
  38. ^ [a b c d e f g h i j] ”List of classifications, Volumes 1–123” (på en). IARC. https://monographs.iarc.fr/list-of-classifications-volumes/. Läst 30 december 2018. 
  39. ^ ”Patientföreningar”. Cancerfonden. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/patientforeningar. Läst 19 april 2016. 
  40. ^ Salaverry, Oswaldo (2013). ”Cancer etymology and its historical curious course” (på es). Revista Peruana De Medicina Experimental Y Salud Publica 30 (1): sid. 137–141. ISSN 1726-4642. PMID 23612828. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23612828. Läst 29 december 2018. 
  41. ^ [a b] Hajdu, Steven I. (2011-03-01). ”A note from history: landmarks in history of cancer, part 1”. Cancer 117 (5): sid. 1097–1102. doi:10.1002/cncr.25553. ISSN 0008-543X. PMID 20960499. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20960499. Läst 29 december 2018. 
  42. ^ [a b c] ”Early History of Cancer” (på en). American Cancer Society. 4 december 2018. https://www.cancer.org/cancer/cancer-basics/history-of-cancer/what-is-cancer.html. Läst 29 december 2018. 
  43. ^ Henry George Liddell, Robert Scott (1940). ”καρκίνος”. A Greek–English Lexicon. http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus:text:1999.04.0057:entry=karki/nos. Läst 29 december 2018. 
  44. ^ Cancer: Historik i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 2018-12-29.
  45. ^ Svenska Akademiens ordbok: kancer (Tryckår 1935)
  46. ^ [a b] Majno, Guido (2004-08-26) (på en). Cells, Tissues, and Disease: Principles of General Pathology. Oxford University Press. sid. 738. ISBN 9780199748921. https://books.google.se/books?id=8yAf6U7njlcC&pg=PA738&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 29 december 2018 
  47. ^ ”cancer | Origin and meaning of cancer” (på en). Online Etymology Dictionary. https://www.etymonline.com/word/cancer. Läst 29 december 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]