Cancer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cancer
Synonymer: kräfta, malign tumör, malign neopasi
När normala celler skadas bortom räddning elimineras de genom apoptos. Cancerceller undviker apoptos och fortsätter att föröka sig genom okontrollerad celldelning.
Klassifikation och externa resurser
DiseasesDB 28843
MedlinePlus 001289
MeSH C04 svensk C04 engelsk

Cancer[a] (i äldre bruk kräfta), "celldelning utan kontroll", är en grupp sjukdomar som omfattar onormal celldelning som får förmåga att tränga in i vävnad eller sprida sig till andra delar av kroppen.[1][2] [2] De vanligaste cancertumörerna är karcinom eller sarkom. Det finns även cancertyper som inte ger upphov till någon fast tumör, t.ex. leukemier. Alla tumörer är inte cancer, det finns även godartade tumörer som inte sprider sig till andra delar av kroppen. Dessa kan fortfarande vara farliga om de blir tillräckligt stora eller sitter olägligt, som exempelvis meningeom.

Möjliga symptom kan vara en knöl, onormal blödning, långvarig hosta, oförklarlig viktnedgång eller förändrade tarmvanor.[3] Även om de här symptomen kan tyda på cancer kan de också ha andra orsaker.[3] Det finns över 100 kända cancertyper hos människan.[2]

Cancer är en vanlig dödsorsak, men ungefär hälften av alla diagnosticerade överlever sjukdomen. När cancer dödar beror det ofta på att ursprungstumören bildat metastaser (dottertumörer) i livsviktiga organ vilkas funktion då kan svikta (organsvikt). Andra dödsorsaker av cancer kan vara att cancern leder till utsöndring av hormoner, mineraler eller andra substanser, eller att den nedsätter immunförsvaret.[4]

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Olika cancerformer har olika förekomst i befolkningsgrupper runt om i världen. I Nordeuropa och USA dominerar hudcancer, prostatacancer, lungcancer och bröstcancer. I Japan däremot är både prostatacancer och bröstcancer ovanligt, och istället är magsäckscancer en mycket vanlig cancerform.

I många utvecklingsländer är västerländska cancerformer ovanliga, vilket dock kan bero på låg medellivslängd och bristfällig sjukvård vilket gör att få diagnoser ställs. Av demografiska undersökningar och genetiska studier är det fastställt att runt 5 procent av alla cancerformer är ärftliga medan den stora majoriteten är orsakade av miljöfaktorer.

År 2012 upptäcktes omkring 14,1 miljon nya cancerfall över hela världen.[5] Omkring 8,2 miljoner dödsfall eller 14,6 procent av alla mänskliga dödsfall orsakades av cancer. [5][6] De vanligaste typerna av cancer hos män är lungcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer, tunntarmscancer och magcancer, och hos kvinnor är de vanligaste typerna bröstcancer, tarmcancer, lungcancer och livmodercancer.[5] Hudcancer av annan typ än melanom ingår inte i denna statistik, och skulle om den gjorde det utgöra minst 40 procent av fallen.[7][8]

Hos barn är akut lymfatisk leukemi och hjärntumörer de vanligaste typerna förutom i Afrika där non-Hodgkins lymfom uppträder oftare.[9] År 2012 fick omkring 165 000 barn under 15 år diagnosen cancer. Risken för cancer ökar betydligt med åldern och många typer av cancer är vanligare i industriländer.[5] Siffrorna ökar i och med att fler människor lever längre och att livsstilsförändringar sker i utvecklingsländer.[10] Den ekonomiska kostnaden för cancer uppskattades år 2010 till 1,16 biljoner USD per år.[11] Processen enligt vilken cancer utvecklas heter carcinogenes.

I Sverige upptäcks 50 000 nya cancerfall varje år. 7 000 av dessa är bröstcancer och 10 000 är prostatacancer.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Tobaksanvändning orsakar cirka 22 procent av alla dödsfall i cancer.[1] 10 procent orsakas av fetma, dålig kost, brist på motion och fysisk aktivitet och intag av alkohol.[1] Andra faktorer är vissa infektioner, exponering för joniserande strålning och miljöföroreningar,[12] samt alkoholkonsumtion[13]. I utvecklingsländer orsakas nära 20 procent av cancerfallen av infektioner som hepatit B, hepatit C och humant papillomvirus.[1]

Dessa cancerogena faktorer agerar åtminstone delvis genom att orsaka förändringar i cellernas gener.[5] Vanligtvis krävs många sådana genförändringar innan en cancer utvecklas.[5]

Omkring 5–10 procent av alla cancerformer orsakas av ärftliga genetiska defekter.[14]

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Symptomen på en cancersjukdom varierar beroende på vilken cancersjukdom det rör sig om. Det finns inga symtom eller tecken som helt säkert betyder att en person har cancer.[15] Tecken betecknar vanligen fenomen som inte känns utan som bara kan iakttas.[15] Signalsymptom åsyftar de symptom och tecken som är typiska för cancer.[15] Stark koppling till cancer finns för signalsymptom som: blödning ur ändtarmen, järnbristanemi och förändrade tarmvanor för cancer i grov- eller ändtarm, synligt blod i urinen för cancer i urinvägar och njurar, tumörmisstänkt fynd vid ändtarmsundersökning för prostatacancer, blodig upphostning för lungcancer, knöl i bröstet för bröstcancer, sväljningssvårigheter för matstrupscancer och blödning efter klimakteriet för gynekologisk cancer.[15] Kopplingen mellan signalsymptom och cancer ökar med åldern.[15] Cancer kan också ha mer diffusa symtom som t. ex. hosta, trötthet, viktnedgång och smärta, det vill säga symtom som är vanliga vid många andra sjukdomar.[15] Förekomsten av flera samtida symptom ökar misstankarna för cancersjukdom.[15]

Ibland är första tecknet på en cancer en kännbar knöl. Tumörer kan även ge symptom genom att mekaniskt komprimera andra vävnader eller organ. Hjärntumörer kan till exempel ge symptom genom att komprimera omkringliggande, frisk hjärnvävnad och leda till bortfall av olika hjärnfunktioner, epileptiska anfall eller ökat tryck i kraniet. Tumörer i matstrupen eller som komprimerar matstrupen kan ge sväljningssvårigheter och tumörer i gallgången kan ge gulsot.[källa behövs]

En del cancerformer ger symptom genom att bilda hormoner eller genom att på något annat sätt påverka organismens grundläggande, allmänna funktioner. Det finns ett antal så kallade paraneoplastiska syndrom, där en cancer ger symptom från andra organ eller organsystem som inte omedelbart låter sig förklaras av cancerns läge. Tumörer kan också ge mer akuta symptom genom att till exempel börja blöda. Om en cancersjukdom gör ont eller inte i initialskedet beror på var den sitter. Tumörer i smärtkänslig vävnad tenderar att göra ont tidigare än tumörer i mindre smärtkänslig vävnad. Hjärntumörer kan dock börja med huvudvärk även om hjärnan själv inte är smärtkänslig, beroende på det ökade trycket i kraniet och smärtreceptorer kringliggande vävnad.[källa behövs]

Diagnos och förebyggande[redigera | redigera wikitext]

Ett mammogram med en cancertumör (vid pilen).

Cancer kan upptäckas med hjälp av vissa tecken och symptom eller genom screeningundersökningar.[1] Allmänläkaren har ofta en central och tidig roll i att upptäcka och vidarremittera misstänkta cancerfall.[15] Sjukdomen vidareutreds vanligtvis med medicinsk avbildning och bekräftas med en biopsi.[16]

Förebyggande åtgärder[redigera | redigera wikitext]

Många cancerformer kan förebyggas genom att man avstår från rökning; håller normal vikt; dricker måttligt med alkohol; äter tillräckligt med grönsaker, frukt och fullkorn; vaccinerar sig mot vissa infektionssjukdomar och undviker större mängder rött kött och för mycket solexponering.[17][18]

Screening[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Screening

Screening syftar till att hitta tecken på cancer innan den drabbade upplever symptom. Idag finns screeningsmetoder för att hitta många cancrar innan de ger symptom, dessa inkluderar mammografi för att hitta bröstcancer, cellprov PAP-smear för att hitta cervixcancer.[källa behövs] Screening med mammografi är kontroversiellt.[19][20] Det finns även en rad definierade tumörmarkörer varigenom förekomsten av en tumör kan påvisas genom ett enkelt blodprov, exempelvis PSA (prostataspecifikt antigen) för prostatacancer.[källa behövs]

Screening är kontroversiellt då metoderna riskerar att feldiagnostisera fall som inte är cancer, samt missa fall som är cancer. Detta innebär att en grupp som screenas kommer få en felaktig cancerdiagnos, eller få reda på en cancer som växer så pass långsamt att den aldrig skulle påverkat dem. Detta medför onödiga och riskfulla operationer.[källa behövs] Världshälsoorganisationen upprättade 1968 ett antal kriterier för vad som är effektiv screening av cancer och andra tillstånd kallade Wilsons kriterier för screening:[21]

  1. Det sökta tillståndet bör vara ett viktigt hälsoproblem.
  2. Det bör finnas en accepterad behandling för de som har sjukdomen.
  3. Anläggningar för diagnos och behandling för finnas tillgängliga.
  4. Det bör finnas ett igenkännbart latent eller tidigt symptomatiskt stadium.
  5. Det bör finnas lämpligt test eller undersökning.
  6. Testet bör vara godtagbart av populationen.
  7. Naturalförloppet för tillståndet, inklusive utveckling från latent till påvisad sjukdom bör vara tillräckligt kartlagt.
  8. Det bör finnas ett överenskommet regelverk för vilka som behandlas som patienter.
  9. Kostnaden av påvisade fall (inklusive diagnos och behandling av patienter som diagnosticerats) bör vara ekonomiskt balanserad i förhållande till möjliga utgifter för sjukvård överlag.
  10. Utvärdering bör vara en fortlöpande process och inte ett "en gång för alla" projekt.

Dessa diskuterades och modifierades med avseende nya genetiska metoder av WHO igen år 2008.[22] I de fall screening är omdebatterat är det ofta för att någon av dessa punkter inte anses vara uppfylld.[källa behövs]

I Sverige rekommenderade Socialstyrelsen 2017 att landstingen och sjukvården i Sverige bör erbjuda screening för följande cancerformer:[23]

Samtidigt slog man fast att det i Sverige inte bör erbjudas screening för:

Prostatacancerscreening med PSA-prov kompletterat med annat diagnostiskt test, för män 50-70 år genomgick 2017 pågående bedömning för att eventuellt rekommenderas.[23]

Fördröjd diagnos[redigera | redigera wikitext]

I regel antas gälla att ju tidigare en cancer upptäcks, desto bättre är behandlingsmöjligheterna och prognosen.[15] Man delar in fördröjning av diagnos efter patientorsakad fördröjning, vilken innebär att personen själv väntar med att söka vård; läkarorsakad fördröjning, som innebär att läkaren inte ställer rätt diagnos inom rimlig tid; och organisationsorsakad fördröjning, som t.ex. innefattar långa väntetider.[15]

Patientorsakad fördröjning har många orsaker, t.ex. att man uppfattar inte symptomen som allvarliga, att man inte vågar söka av rädsla för att det är allvarligt, eller att man inte litar på sjukvården.[15] Okunskap om vad symtom och tecken innebär och vad man ska göra är ett övergripande problem, t.ex. har undersökningar visat att upp till en tredjedel inte söker läkare i direkt anslutning till blod i avföringen.[15] Andra faktorer som påverkar är tumörtyp, lägre socioekonomisk status, högt alkoholintag och annan allvarlig sjuklighet.[15] Det finns även skillnader mellan män och kvinnor i hur ofta man söker.[15]

Genom att minska antalet fördröjda diagnoser vill man förbättra behandlingsmöjligheterna.[15] Detta görs genom att utbilda allmänheten om cancersymptom och när man bör söka, t.ex. att kvinnor bör undersöka sina bröst (syftar till att minska patientorsakad fördröjning); genom att vidareutbilda vårdpersonal (ämnade att minska läkarorsakad fördröjning); samt inrättandet av snabbspår för vissa cancerformer, där behandling och diagnos skall utföras på ett systematiskt sätt (minskar organisationsorsakad fördröjning).[15]

I en systematisk litteraturgenomgång från SBU år 2014 fann man att det saknades uppföljande studier för att påvisa effekt av åtgärder för att öka patienters kunskap om cancersymptom.[15] Vad gällde egenundersökning av bröst som screeningmetod fann man att det inte påverkade dödligheten i bröstcancer, men att det ökade antalet diagnostiska och kirurgiska ingrepp.[15] Det saknades även underlag för att utvärdera effekten av vidarutbildning.[15] Snabbspår kunde visa effekt och att diagnosbesked kunde lämnas tidigare, dock att detta potentiellt kunde ta resurser från dem som inte tillhörde snabbspåren.[15]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

De viktigaste behandlingsmetoderna är kirurgi, strålbehandling och kemoterapi med cytostatika (cellgifter) varav kirurgin är den viktigaste för enskilda solida tumörer medan kemoterapi är effektivast för leukemi och spridd (metastaserande) cancer. Det är som regel viktigt att sjukdomen upptäcks tidigt. En cancer som utvecklats så långt att den utvecklat metastaser i andra organ än den ursprungliga tumören är svår att bota.

Smärtlindring och symptombehandling är en viktig del av cancervården. Palliativ vård är särskilt viktigt för patienter med långt framskriden sjukdom, där möjligheterna till bot saknas.[1] Chansen för överlevnad beror på typen av cancer och sjukdomens omfattning när behandlingen påbörjas.[5] Hos barn under 15 års ålder vid tiden för diagnos är femårsöverlevnaden i industriländer i genomsnitt 80 procent.[9] För cancer i USA är den genomsnittliga femårsöverlevnaden 66 %.[25]

Alternativa behandlingsformer[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan av medicinen och läkarvetenskapen finns olika typer av "alternativa" behandlingsregimer och produkter.[26] Begreppet "komplementär medicin/behandling" syftar på metoder och substanser som används vid sidan av konventionell medicin, medan alternativmedicin/alternativbehandling syftar på metoder som används istället för konventionell medicin och läkarvetenskap.[27]

Komplementära eller alternativa behandlingsformer är sådana som bevisligen inte fungerar eller där det finns otillräckligt med forskning för att avgöra om de fungerar, eller där metoden i sig gör det omöjligt att forska kring den. Några alternativa behandlingsmetoder har undersökts och befunnits inte alls fungera; detta till trots fortsätter de att marknadsföras. Cancerforskaren Andrew J. Vickers uttryckte sig: "Beteckningen 'oprövad' passar inte så bra in på sådana behandlingsformer; det är hög tid att deklarera att många alternativa behandlingsformer för cancer har blivit motbevisade.[28]

Enligt "lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område" (SFS 1998:531 som ersätter kvacksalverilagen från 1960) är det olagligt för den som inte är läkare att försöka behandla cancer.[29]

Prognos[redigera | redigera wikitext]

Prognos för cancersjukdomar brukar anges som så kallad 5-årsöverlevnad (ibland skrivet femårsöverlevnad, en:five-year survival rate). Relativ överlevnad beskriver cancerpatienternas överlevnad i förhållande till den förväntade överlevnaden för personer som inte diagnostiserats med cancer).[30]. Se exempelvis matstrupscancer, respektive myelom och lymfom.

Cancersjukdomar brukade förr innebära en säker död, men tack vare bättre behandlingsmetoder tillfrisknar idag många.

Cancerframkallande ämnen[redigera | redigera wikitext]

Cancerframkallande eller carcinogena ämnen kan påskynda eller framkalla cancer hos människor och djur. Många av dessa ämnen finns i cigarettrök, kost, snus men förutom dessa källor kan även vissa typer av strålning och virus orsaka cancer.

Några ämnen som är cancerframkallande

Patientföreningar/organisationer[redigera | redigera wikitext]

Det finns i Sverige flera patientföreningar/organisationer inom cancersjukdomarna. Det finns centralt nationella organisationer, liksom lokala patientföreningar. Till exempel BRO Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation. Hos den listas i sin tur de lokala patientföreningar som finns,[31] samt andra relaterade oranisationer, verksamheter och tips. Det finns dessutom ett internationellt samarbetande nätverk. Cancertidningar utges också. Fler patientföreningar/organisationer finns för andra cancerformer, listade hos Cancerfonden.[32]

Forskning[redigera | redigera wikitext]

En stor del av cancerforskningen i Sverige finansieras av Cancerfonden.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordets ursprung som definition för sjukdomsgruppen i denna artikel daterar till runt år 400 f.Kr. då Hippokrates började använda det grekiska ordet karkinos, vilket betyder krabba. Varför Hippokrates använde just denna term är inte helt klarlagt, men olika hypoteser har lagts fram. En hypotes är att då en cancertumör tenderar att vara hård till ytan kan de således ha påmint om skalet på en krabba. En annan hypotes är att smärtan från ett nyp av en krabbas klor påmint om smärtan från cancertumörer.[33]

Liksom det grekiska ordet för cancer, karkinos, betyder krabba har det latinska ordet samma innebörd. Mer välkänt gällande sjukdomsgruppens benämning dateras runt år 47 e.Kr. då filosofen Celsus använde begreppet i hans[förtydliga] medicinska encyklopedi. Senare användes termen av den grekiska läkaren Galenos som uttryckte likheten mellan venerna omkring en cancertumör i bröstet och benen hos en krabba.[33] Att svenskan istället använder kräfta troligen en felöversättning, samma som gett upphov till namnet Kräftans vändkrets.[källa behövs]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ En äldre stavning av ordet är kancer.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] ”Cancer Fact sheet N°297”. Cancer Fact sheet N°297. februari 2014. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs297/en/. Läst 10 juni 2014. 
  2. ^ [a b c] ”Defining Cancer”. Defining Cancer. http://www.cancer.gov/cancertopics/cancerlibrary/what-is-cancer. Läst 10 juni 2014. 
  3. ^ [a b] ”Cancer - Signs and symptoms”. Cancer - Signs and symptoms. http://www.nhs.uk/Conditions/Cancer/Pages/Symptoms.aspx. Läst 10 juni 2014. 
  4. ^ http://www.cancerresearchuk.org/about-cancer/cancers-in-general/cancer-questions/how-can-cancer-kill-you
  5. ^ [a b c d e f g] World Cancer Report 2014.. World Health Organization. 2014. sid. Chapter 1.1. ISBN 9283204298 
  6. ^ ”The top 10 causes of death Fact sheet N°310”. The top 10 causes of death Fact sheet N°310. maj 2014. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs310/en/. Läst 10 juni 2014. 
  7. ^ Dubas, LE; Ingraffea, A (Feb 2013). ”Nonmelanoma skin cancer.”. Facial plastic surgery clinics of North America 21 (1): sid. 43–53. doi:10.1016/j.fsc.2012.10.003. PMID 23369588. 
  8. ^ Cakir, BÖ; Adamson, P; Cingi, C (november 2012). ”Epidemiology and economic burden of nonmelanoma skin cancer.”. Facial plastic surgery clinics of North America 20 (4): sid. 419–22. doi:10.1016/j.fsc.2012.07.004. PMID 23084294. 
  9. ^ [a b] World Cancer Report 2014.. World Health Organization. 2014. sid. Chapter 1.3. ISBN 9283204298 
  10. ^ Jemal A, Bray, F, Center, MM, Ferlay, J, Ward, E, Forman, D (februari 2011). ”Global cancer statistics”. CA: a cancer journal for clinicians 61 (2): sid. 69–90. doi:10.3322/caac.20107. PMID 21296855. 
  11. ^ World Cancer Report 2014.. World Health Organization. 2014. sid. Chapter 6.7. ISBN 9283204298 
  12. ^ Anand P, Kunnumakkara AB, Kunnumakara AB, Sundaram C, Harikumar KB, Tharakan ST, Lai OS, Sung B, Aggarwal BB (september 2008). ”Cancer is a preventable disease that requires major lifestyle changes”. Pharm. Res. 25 (9): sid. 2097–116. doi:10.1007/s11095-008-9661-9. PMID 18626751. 
  13. ^ Forskare varnar för koppling mellan alkohol och cancer
  14. ^ ”Heredity and Cancer”. Heredity and Cancer. American Cancer Society. http://www.cancer.org/cancer/cancercauses/geneticsandcancer/heredity-and-cancer. Läst 22 juli 2013. 
  15. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] ”Tidig upptäckt av symtomgivande cancer” (på sv). www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/tidig-upptackt-av-symtomgivande-cancer/. Läst 30 november 2017. 
  16. ^ ”How is cancer diagnosed?”. How is cancer diagnosed?. 2013-01-29. http://www.cancer.org/treatment/understandingyourdiagnosis/examsandtestdescriptions/testingbiopsyandcytologyspecimensforcancer/testing-biopsy-and-cytology-specimens-for-cancer-how-is-cancer-diagnosed. Läst 10 juni 2014. 
  17. ^ Kushi LH, Doyle C, McCullough M, et al. (2012). ”American Cancer Society Guidelines on nutrition and physical activity for cancer prevention: reducing the risk of cancer with healthy food choices and physical activity”. CA Cancer J Clin 62 (1): sid. 30–67. doi:10.3322/caac.20140. PMID 22237782. 
  18. ^ Parkin, DM; Boyd, L; Walker, LC (6 december 2011). ”16. The fraction of cancer attributable to lifestyle and environmental factors in the UK in 2010.”. British journal of cancer 105 Suppl 2: sid. S77-81. doi:10.1038/bjc.2011.489. PMID 22158327. 
  19. ^ World Cancer Report 2014.. World Health Organization. 2014. sid. Chapter 4.7. ISBN 9283204298 
  20. ^ Gøtzsche PC, Jørgensen KJ (4 Jun 2013). ”Screening for breast cancer with mammography.”. The Cochrane database of systematic reviews 6: sid. CD001877. doi:10.1002/14651858.CD001877.pub5. PMID 23737396. 
  21. ^ Wilson, JMG; Jungner, G (1968). ”Principles and practice of screening for disease”. WHO Chronicle (Geneva: World Health Organization) 22 (11): sid. 473. http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/37650/1/WHO_PHP_34.pdfPublic Health Papers, #34. 
  22. ^ Anne Andermann, Ingeborg Blancquaert, Sylvie Beauchamp, Véronique Déry Revisiting Wilson and Jungner in the genomic age: a review of screening criteria over the past 40 years: Bulletin of the World Health Organization; 2008 Volume 86, Number 4, April 2008, 241-320 http://www.who.int/bulletin/volumes/86/4/07-050112/en/
  23. ^ [a b c d e] ”Nationella screeningprogram – rekommendationer” (på sv). www.socialstyrelsen.se. http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram. Läst 30 november 2017. 
  24. ^ ”Prostatacancer, screening med PSA-prov” (på sv). www.socialstyrelsen.se. http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram/prostatacancer-screeningmedpsa. Läst 30 november 2017. 
  25. ^ ”SEER Stat Fact Sheets: All Cancer Sites”. SEER Stat Fact Sheets: All Cancer Sites. http://seer.cancer.gov/statfacts/html/all.html. Läst 18 juni 2014. 
  26. ^ Cassileth BR, Deng G (2004). ”Complementary and alternative therapies for cancer” (på engelska). Oncologist 9 (1): sid. 80–9. doi:10.1634/theoncologist.9-1-80. PMID 14755017. 
  27. ^ "What Is CAM?" nih.gov. Läst 10 februari 2016. (engelska)
  28. ^ Vickers A (2004). ”Alternative cancer cures: 'unproven' or 'disproven'?” (på enghelska). CA Cancer J Clin 54 (2): sid. 110–8. doi:10.3322/canjclin.54.2.110. PMID 15061600. 
  29. ^ http://www.notisum.se/rnp/sls/LAG/19980531.htm
  30. ^ Bilaga 2 Indikatorbeskrivning till Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet – Jämförelser mellan landsting 2011. Socialstyrelsen och SKL
  31. ^ ”Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation - BRO”. www.bro.org.se. http://www.bro.org.se/find.asp?nodeid=75662. Läst 19 april 2016. 
  32. ^ ”Patientföreningar” (på sv-SE). Cancerfonden. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/patientforeningar. Läst 19 april 2016. 
  33. ^ [a b] ”Science Diction: The Origin Of The Word 'Cancer'”. http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=130754101. Läst 14 januari 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]