Asmund Palm
| Asmund Palm | |
 | |
| Född | 1715 |
|---|---|
| Död | 4 februari 1780[1] Stockholm |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Direktör, konsul |
| Befattning | |
| Konsul, Konstantinopel | |
| Maka | Eva van Bruyn[2] Fatma Schaffei[3] |
| Barn | Maria Palm-Hebbe (f. 1754) Elisabeth Palm-Schön (f. 1756)[4] Gustaf Palm (f. 1760) |
| Redigera Wikidata | |
Cornelius Asmund Palm, född cirka 1715,[5] död 4 februari 1780 i Maria Magdalena församling,[6] var en svensk generalkonsul,[7][8] grosshandlare[9] och direktör för det Svenska Levantiska Compagniet i Smyrna.[10]
Tidiga år[redigera | redigera wikitext]
Cornelius Asmund Palm föddes 1715 eller 1716.[5] Om hans barndom är lite känt.
Karriär[redigera | redigera wikitext]
Palm tillbringade ett tiotal år i Osmanska riket som titulärkonsul och handlanden,[11] inledningsvis i Smyrna där han var anställd som direktör för det Svenska Levantiska Compagniet och ombud för samma kompani i Konstantinopel. Som direktör för det svenska handelshuset exporterade han i huvudsak järn och stål samt, i mindre utsträckning, varor som russin och kaffe till Sverige.[12] Därigenom Palm utmärkte sig som en framträdande personlighet och företrädare för intressen som Sverige hade i regionen. Under tiden som Palm vistades i det Osmanska riket stod han i kompanjonskap med Christian Hebbe,[13] som senare kom att ingå äktenskap med en av Palms döttrar.[14] Vid Hebbes återresa till Sverige flytande Palm till Konstantinopel.[15] Palm flyttade tillbaka till Stockholm, där han därefter var bosatt fram till sin död, mot slutet av 1760-talet.[15]
Palm blev Sveriges generalkonsul i Konstantinopel[10] under mitten av 1700-talet.
Familjen[redigera | redigera wikitext]
Palm var gift med den nederländska adelsdamen Eva van Bruyn,[16] dotter till Baltzar van Bruyn. I äktenskapet föddes tre barn. Döttrarna Maria och Elisabeth var konstnärer medan sonen Gustaf var den sista superkargören i Kanton.[17]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Döde i Stockholm, Inrikes Tidningar, 7 februari 1780, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Gabriel Anrep, Svenska slägtboken: Första serien, Volym 2, 1872, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Svensken som blev turk och köpman i Konstantinopel, Österbottniska Posten, 1 maj 1925, läs online .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gamlagoteborg.se .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Trauth, Nina (2009) (på tyska). Maske und Person: Orientalismus im Porträt des Barock. Deutscher Kunstverlag. ISBN 978-3-422-06859-9. https://books.google.se/books?id=pyVMAQAAIAAJ&q=asmund+palm&dq=asmund+palm&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjciYjEoefuAhWGK3cKHWsPDVE4FBDoATACegQIARAC. Läst 13 februari 2021
- ^ ”Dödsannonser”. tidningar.kb.se. Stockholmsposten. 12 februari 1780. https://tidningar.kb.se/1532291/1780-02-12/edition/144028/part/1/page/4/?q=%22Asmund%20Palm%22. Läst 13 februari 2021.
- ^ Hultmark, Emil (1944). Svenska kopparstickare och etsare, 1500-1944. Almqvist & Wiksell; distribution: Ab. C. E. Fritzes kungl. hovbokhandel, Stockholm. https://books.google.se/books?id=bBl8Y_sMN6oC&q=asmund+palm&dq=asmund+palm&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjNv9a8qefuAhXmmIsKHfzuAng4KBDoATACegQIBhAC. Läst 13 februari 2021
- ^ Willers, Uno Erik Wilhelm (1945). Ernst Moritz Arndt och hans svenska förbindelser: Studier i svensk-pommersk historiografi och svensk opinionsbildning. H. Geber. https://books.google.se/books?id=ytwRAAAAMAAJ&q=palm+konstantinopel&dq=palm+konstantinopel&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwi8s7_YwoDwAhVllosKHYNxAec4ChDoATAGegQIBhAC. Läst 15 april 2021
- ^ Kad?, Ismail Hakk? (2012-05-25) (på engelska). Ottoman and Dutch Merchants in the Eighteenth Century: Competition and Cooperation in Ankara, Izmir, and Amsterdam. BRILL. ISBN 978-90-04-22517-6. https://books.google.se/books?id=IQkMH7bRQzcC&pg=PA184&dq=asmund+palm&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjciYjEoefuAhWGK3cKHWsPDVE4FBDoATAEegQIAhAC#v=onepage&q=asmund%20palm&f=false. Läst 13 februari 2021
- ^ [a b] ”Palm - Biografiska anteckningar”. www.mattiasloman.se. Arkiverad från originalet den 5 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200705160702/http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Palm. Läst 23 maj 2020.
- ^ Lagerquist 1951, sid. 70.
- ^ ”Nationalmuseum - Asmund Palm, köpman i Konstantinopel”. emp-web-84.zetcom.ch. http://emp-web-84.zetcom.ch/eMP/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=18760&viewType=detailView. Läst 11 juni 2020.
- ^ Edelhjerta, Emanuel Sundels (1961). Edelhjertas öden: ett forskningsäventyr; Emanuel Sundels Edelhjertas brev, teckningar och berättelser. Natur och Kultur. https://books.google.se/books?id=Z_9AAAAAIAAJ&q=palm+konstantinopel&dq=palm+konstantinopel&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwi8s7_YwoDwAhVllosKHYNxAec4ChDoATAFegQIAxAC. Läst 15 april 2021
- ^ Forsstrand, Carl (1916). Skeppsbroadeln: minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm. Geber. https://books.google.se/books?id=xKJJAAAAMAAJ&q=asmund+palm&dq=asmund+palm&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwit3pbK_8P0AhXsAxAIHaWxAlY4ChDoAXoECAsQAg. Läst 2 december 2021
- ^ [a b] Lagerquist 1951, sid. 72.
- ^ Anrep, Gabriel. ”421 (Svenska Slägtboken / Första serien Andra bandet)”. runeberg.org. https://runeberg.org/svslagtbok/1-2/0429.html. Läst 13 februari 2021.
- ^ Anders Svensson (26 juli 2016). ”Gustaf Palm |”. https://gamlagoteborg.se/2016/07/26/gustaf-palm/. Läst 5 juli 2020.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Lagerquist, Marshall (1951). Möblerna på Svindersvik. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1283032/FULLTEXT01.pdf
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Catomeris, Christian (2020): Det ohyggliga arvet: Sverige och främlingen genom tiderna, Ordfront, Stockholm.
- Nicander, Anders och Triewald, Samuel von (1874): Samlade Vitterhetsarbeten af Svenska författare från Stjernhjelm till Dahlin, P. Hanselli, Uppsala.