Atlantis (roman)
| Atlantis två franska officerares upplevelser i Sahara | |
| Författare | Pierre Benoit |
|---|---|
| Originaltitel | L'Atlantide |
| Originalspråk | franska |
| Översättare | H. Lundberg |
| Land | Frankrike |
| Förlag för förstautgåvan | Albin Michel |
| Utgivningsår | 1919 |
| Först utgiven på svenska | 1920 |
| Utmärkelser | Grand Prix du roman de l'Académie française (1919) |
Atlantis (franska: L'Atlantide) är en äventyrsroman från 1919 av den franske författaren Pierre Benoit. Den handlar om två franska officerare som blir tillfångatagna av drottningen av Atlantis som lever i Saharaöknen.
Romanen tilldelades Grand Prix du roman de l'Académie française.[1] Den gavs ut på svenska 1920 i översättning av H. Lundberg.[2]
Handling
André de Saint-Avit och Jean Morhange, två officerare i Franska Algeriet, undersöker några mystiska försvinnanden i Saharaöknen. Under letandet blir de neddrogade och bortförda av en grupp tuareger. Dessa för dem till en stor grotta där de möter drottning Antinea, direkt ättling till Atlantis' härskare. I grottan finns ett rum med 120 fördjupningar i väggarna. Antinea förklarar att dessa är till för mumierna efter hennes älskare. När hon har haft och låtit döda 120 älskare ska hon själv få vila. Vid tillfället är 53 av fördjupningarna fyllda. Antinea förför Saint-Avit men misslyckas med Morhange. I sin besvikelse låter hon Saint-Avit mörda sin kamrat. Saint-Avit lyckas efter detta fly från platsen med livet i behåll. Han lyckas dock inte bli fri från sin lidelse och väljer självmant att återvända till Antinea.
Filmatiseringar
- 1921 – L'Atlantide, Frankrike, regi Jacques Feyder
- 1932 – L'Atlantide / The Mistress of Atlantis / Die Herrin von Atlantis, Tyskland, regi Georg Wilhelm Pabst (parallellinspelning på tre språk)
- 1949 – Atlantis (Siren of Atlantis), Förenta staterna, regi Gregg G. Tallas
- 1961 – Antinea, l'amante della città sepolta, Italien och Frankrike, regi Edgar G. Ulmer
- 1961 – Ercole alla conquista di Atlantide, Italien, regi Vittorio Cottafavi (lös filmatisering med Herkules som huvudperson)
- 1972 – L'Atlantide, Frankrike, regi Jean Kerchbron (TV-film)
- 1992 – L'Atlantide, Frankrike, regi Bob Swaim
Den italienska Totò sceicco från 1950, med Totò i huvudrollen, är en parodi på bland annat Atlantis.[3]
Källor
- ^ Taylor, Karen L. (på engelska). The Facts on file companion to the French novel. sid. 14. ISBN 978-0-8160-5405-3. https://books.google.se/books?id=nK7E6f2vUy8C&pg=PA472
- ^ ”Atlantis”. Libris. Kungliga biblioteket. http://libris.kb.se/bib/1649390. Läst 10 juni 2017.
- ^ (på engelska) Imagining ancient cities in film: from Babylon to Cinecittà. 2015. sid. 261. ISBN 978-0-415-84397-3. https://books.google.se/books?id=DaugBgAAQBAJ&pg=PA261
Externa länkar
Wikisource har originalverk relaterade till L’Atlantide. (franska)
|