August Grisebach

August Grisebach
	August Grisebach
Född	Heinrich August Rudolf Grisebach; 17 april 1814; Hannover
Död	9 maj 1879 (65 år); Göttingen
Medborgare i	Konungariket Preussen
Utbildad vid	Göttingens universitet; Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg; Humboldt-Universität zu Berlin
Sysselsättning	Botaniker, naturvetare, universitetslärare, ekolog
Befattning
	Professor
Arbetsgivare	Göttingens universitet
Barn	Eduard Grisebach (f. 1845); Hans Grisebach (f. 1848)
	Redigera Wikidata

August Heinrich Rudolf Grisebach, född 17 april 1814 i Hannover, död 9 maj 1879 i Göttingen, var en tysk botaniker. Han var far till arkitekten Hans Grisebach. Auktorsnamnet Griseb. kan användas för August Grisebach i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Grisebach blev professor i naturalhistoria i Göttingen 1841 och direktor för botaniska trädgården där 1875. Han företog ett flertal vetenskapliga resor genom Europa, och utgav det klassiska verket Die Vegetation der Erde nach ihrer klimatischen Anordnung (2 band, 1872), den första sammanfattande framställningen av växtgeografin, där Grisebach, utgående från Alexander von Humboldts åsikter, försökte härleda vegetationens sammansättning huvudsakligen från de klimatiska förhållandena och jordmånen. Inom växtsystematiken ägnade sig Grisebach åt Västindiens och Argentinas flora.

Källor

Noter

^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 24570.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 23422.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2016931282, läst: 17 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

Tryckta källor

Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

[94ce99a806a309b308cd590f39aa11d374491bf6-1] [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}

[461fe0bbe9b53a4f79b6bb02e29bd87584486075-2] Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 24570.^{[källa från Wikidata]}

[d8f5d7307745c738e98333b2d9ecb9f66cdc2028-3] [a b] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 23422.^{[källa från Wikidata]}

[205eabda4a2cf7d4f8ede558f514fc289fb74afd-4] Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.^{[källa från Wikidata]}

[503c8b8879ebe3e0e1614b921627708c0b8228ca-5] Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.^{[källa från Wikidata]}

[eb06522a3e2b72753030cf0e27bb7ec7a563517b-6] [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2016931282, läst: 17 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]