Axel Gyllenkrok (militär född 1888)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra personer med samma namn, se Axel Gyllenkrok.
Axel Gyllenkrok
FVMF.002579.jpg
Axel Gyllenkrok
Information
Född9 augusti 1888
Karlskrona, Sverige
Död7 augusti 1946 (57 år)
Stockholm, Sverige
I tjänst förSverige
FörsvarsgrenArmén
Flygvapnet
Tjänstetid1908-1938
GradÖverste

Axel Walfrid Carl Gyllenkrok, född 9 augusti 1888 i Karlskrona, död 7 augusti 1946 i Stockholm (gravsatt i Blädinge, Småland) , var en svensk officer i Armén och Flygvapnet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Axel Gyllenkrok var son till kommendören, friherre Axel Gyllenkrok och Elin Frick. Han blev officer och underlöjtnant i Armén 1908 vid Svea livgarde (I 1). År 1925 g enomgick han en utbildning vid Flygspanarskolan vid på Malmen, och år 1927 hade han överförts till Flygvapnet. Han kom under åren 1926 till 1932 både utbilda sig inom flygtjänstgöring samt vara verksam som lärare vid Krigshögskolan. År 1932 tillträdde han som chef för Tredje flygkåren (F 3). År 1934 lämnade han Flygvapnet och återgick till Armén, och befordrades till major vid Livregementets grenadjärer (I 3). År 1936 befordrades han till överstelöjtnant, och tillträdde som tillförordnad sekundchef för Livregementets grenadjärer. Den 1 juli 1937 befordrades till överste och tillträdde tjänsten som chef för Hallands regemente (I 16), där han blev verksam endast under ett år, fram till sin uppmärksammade avgång den 1 juli 1938.

Han ansågs vara en duglig officer med höga ideal, stora ambitioner och erkännande som truputbildare och instruktör, men var en komplicerad personlighet. Hans obalanserade och hetlevrade sätt parad med långsinthet och oresonlighet kom att på ett negativt sätt att prägla hans yrkesgärning. Detta var kombinerat med en medvetet odlad raljant och sarkastisk jargong och ett svavelosande språkbruk som stötte folk.[1]. För sina medvetet nedlåtande offentliga provokationer blev han flera gånger ställd inför krigsrätt. Hans chefsperiod vid Hallands regemente blev kort, då han av löjtnant Nils Strömbom efter endast tre månaders tjänst, i september 1937, på nytt anmäldes till militieombudsmannen för en rad bryska tjänsteförseelser vid sitt nya regemente. Efter ännu en i pressen mycket uppmärksammad krigsrättsprocess dömdes Gyllenkrok till suspension och mistande av sitt ämbete under två månader, bland annat för att ha "smädat, hotat och kränkt underlydande och tillrättavisat befäl inför trupp". Han överfördes därvid till reservstat.[2] Han var ogift.

Gyllenkrock ingick i den grupp som kallades Jungjuntan, och kom även att ingå i den så kallade Antingen-Eller-gruppen. Han var mycket aktiv som militärstrategisk debattör.


Urval av utgivna skrifter[redigera | redigera wikitext]

  • Exempel på ett reglemente för infanteriets stridutbildning och uppträdande i strid. 1923
  • Det nutida flygvapnet. 1929.
  • Arméns krigsberedskap. Några inlägg i frågan. 1938.
  • Synpunkter rörande utbildning. Grundläggande utbildning 1943.
  • Partisankrig. 1943
  • "Några tankar om utbldning och taktik – särskilt då en icke krigsvan armé kommer att stå mot en krigsvan." (Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar 1944).
  • Partisankrig i snö, skog och berg. 1945
  • Utan uppdrag i Moskva. 1945
  • Tysk krigföring. 1946

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kjellander, Rune (2013). Svenska Flygvapnets högre chefer 1925-2005. Ödeshög: Rune Kjellander. sid. 59. ISBN 978-91-637-1183-1 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bengt Holtze i Svenskt biografiskt lexikon band XVII.
  2. ^ Göran Nilzén, Den besvärlige Gyllenkrok. Överste Axel Gyllenkrok. 2017, s. 120–137.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Emil Björnberg
Chef för Tredje flygkåren
1932-1934
Efterträdare:
Gösta von Porat
Företrädare:
Helge Jung
Tf. Sekundschef för Livregementets grenadjärer
1936-1937
Efterträdare:
Manne Brandel
Företrädare:
Gösta Bratt
Chef för Hallands regemente
1937-1938
Efterträdare:
Nils Bildt