Hoppa till innehållet

Axel Krefting

Från Wikipedia
Axel Krefting
Född25 februari 1859[1][2]
Trondheim, Norge
Död18 oktober 1932[1][3] (73 år)
Oslo
Medborgare iNorge
SysselsättningIngenjör
Befattning
Suppleant till Stortinget
Stortingets mandatperiod 1906–1909, Uranienborg (1906–1909)[4]
BarnRuth Krefting (f. 1900)
FöräldrarOtto Krefting
Redigera Wikidata

Axel Karelius Krefting, född 25 februari 1859 i Trondheim, död 18 oktober 1932 i Oslo, var en norsk ingenjör och socialpolitiker.

Krefting genomgick Trondheims tekniska skola och studerade sedan i Tyskland och Storbritannien, främst kemi. I sitt arbete Nøitrale saltes medvirken ved metallers oxydation (i "Skrifter udg. af Videnskabsselskabet i Christiania", 1893) framställde han en praktisk metod för att konservera och från rost befria gamla järnföremål, vilken fick stor användning i museer.

Krefting företog även undersökningar om Laminaria-arterna och framställde av dem limämnet "Norgin" för användning inom appreturindustrin. Han var 1884–91 lärare vid tekniska skolorna i Kristiania och Trondheim och vid Ås lantbruksskola samt 1894–1907 redaktör av "Norsk tidsskrift for haandverk og industri" och sekreterare i Fællesforeningen for haandverk og industri; 1902–04 var han fackredaktör för "Teknisk ukeblad".

Krefting medverkade 1900 vid tillkomsten av Norsk Arbeidsgiverforening och var många år dess sekreterare, sedermera byråföreståndare, och ledande man; 1918 blev han föreningens konsulent. Dessutom var han ordförande 1904–08 i Polyteknisk Forening, 1906–08 i Norges næringsraad och 1921–22 i Norsk Kemisk Selskap. Han tog initiativ till bildandet av ett politiskt näringsparti i Kristiania och var 1906–08 ledamot av dess styrelse. År 1916 var han ledamot av kommittén för revision av arbetarskyddslagstiftningen. Samma år upprättade han i Bretagne och på Jæren fabriker för förädling av havstång.

  1. ^ [a b] läs online, nbl.snl.no .[källa från Wikidata]
  2. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 508, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915–1945. B. 1 : Biografier : med tillegg til Tallak Lindstøl: Stortinget og Statsraadet 1814–1914, 1949, s. 32, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 621, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]