Tång (biologi)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den ytliga delen av en kelpskog (Durvillaea antarctica) i Otago, Nya Zeeland.
Rostade tångblad, så kallad nori, används för sushi samt i misosoppa.

Tång är ett vardagligt samlingsnamn för stora vattenlevande alger samt en del fanerogamer. De flesta varianterna av tång är brunalger eller rödalger, men här ingår även vissa grönalger samt fanerogamer som bandtång.[1]

Benämningen tång omfattar växter med stora inbördes olikheter. Det är en polyfyletisk gruppering som saknar taxonomisk betydelse.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Tång som drivit upp på stränderna användes förr som gödsel på åkrar, på grund av dess innehåll av bland annat kalium- och kväveföreningar.[2] Dessutom användes tång som isoleringsmaterial i husväggar och även till tak i stället för halm.

Man använder förvisso fortfarande tång i liten skala som gödsel, men då effektivare gödselämnen finns att tillgå idag är det inte längre lika lönsamt med tång. Dessutom är haven idag betydligt mer förorenade än de var förr, vilket innebär att tången innehåller mer gifter och alltså blir ett dåligt alternativ som gödsel.

Tång används även av kosmetikaindustrin, till förtjockningsmedel och för att rena industrivatten från giftiga metaller.[2]

I flera kustländer som Kina, Japan, och Korea har tång ingått i basfödan sedan lång tid tillbaka.[3] Även i Europa används tång som föda i länder som Island, Norge, längs västkusten i Frankrike, på Irlands atlantkust, norra och västra delarna av Wales samt några delar av Englands sydvästra kust.[4] I Nova Scotia och Newfoundland har man också plockat tång till mat. Māori-folket på Nya Zeeland använder några av de röda och gröna tångsorterna.[5] I Kina odlas tång kommersiellt. Även i Sydkorea och Japan odlas tång.[2]

I Sverige har det inte varit så känt att tång är ätbart, men det gastronomiska intresset för tång ökar i Sverige.[6] Det finns ingen giftig tång i de svenska haven. [källa behövs]

Tångbad, där tångruskor gnuggas mot kroppen praktiseras vid somliga kuranstalter.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt Referens Anteckning

Käve Blekinge
Svenskfinland
[7]
Släke Gotland [8] Gäller såväl tång som andra havsväxter, som spolats upp på land.

Tångbilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Edible seeweeds

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tång i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 15 maj 2017.
  2. ^ [a b c] McHugh, Dennis J (2003). A guide to the sea weed industry 
  3. ^ ”Seaweed.ie: Seaweed as human food”. www.seaweed.ie. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121017095612/http://www.seaweed.ie/uses_general/humanfood.php. Läst 3 juni 2017. 
  4. ^ ”BBC - Devon Family Friendly - Tasty Seaweed Recipe - Honest!”. www.bbc.co.uk. http://www.bbc.co.uk/devon/discovering/taste/laver.shtml. Läst 3 juni 2017. 
  5. ^ ”Maori Kai Recipes”. www.kawhia.maori.nz. http://www.kawhia.maori.nz/kai-recipes.html. Läst 3 juni 2017. 
  6. ^ Bergquist, Milena. ”Alger - Havets sallat” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/alger-havets-sallat. Läst 7 juni 2017. 
  7. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 381 [1], Gleerups, Lund 1862 ... 1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  8. ^ ”Släke - ett stort problem”. helagotland.se Olofson, Kristoffer. 9 juli 2013. http://www.helagotland.se/start/slake-ett-stort-problem-8670618.aspx. Läst 15 maj 2017. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Christiansen, Zoe; Seifert, Claudia; Westgaard, Lisa och Martinsen, Hanne (2016) Tang & Tare - Et hav av mat. Tromsø. ISBN 9788202509583

Mouritsen, Ole G. (2009) Tang - grøntsager fra havet. Nyt Nordisk Forlag. ISBN 9788717040557

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Vancouver Island

Film om tångskörd på franska kusten

Algodlingsprojekt på svenska Västkusten, Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs univesitet