Tång (biologi)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sågtång (Fucus serratus).
Kodium (Codium fragile) grönalg i Massachusetts, USA.
Den ytliga delen av en kelpskog (Durvillaea antarctica) i Otago, Nya Zeeland.

Tång är ett vardagligt samlingsnamn för stora vattenlevande alger samt en del fanerogamer. Termen används främst om släkten inom brunalger och rödalger, men även om vissa grönalger och cyanobakterier samt fanerogamer, som bandtång.[1] Benämningen tång omfattar växter med stora inbördes olikheter som inte är närbesläktade. Det är alltså en polyfyletisk gruppering som saknar taxonomisk betydelse.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Växter som kallas tång förekommer främst i havsvatten, men vissa även i brackvatten, och kräver ljus för att upprätthålla fotosyntesen. Flera arter behöver också något att sitta fast på, även om det förekommer friflytande arter inom exempelvis släktena Sargassum och Gracilaria. På grund av dessa ekologiska behov förekommer tång främst i havsområden i närheten av stranden, i den så kallade litorala zonen, och i denna zon oftare vid klippiga eller steniga stränder, än vid sandiga eller grusiga stränder. Växter som benämns som tång kan växa på flera meters djup medan andra lever precis vid vattenytan och bara fuktas av vågor. Vissa tångarter har anpassat sig till ett liv i tidvattenpölar där de i perioder till och med överlever att bli uttorkade.[2]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Mat[redigera | redigera wikitext]

Rostade tångblad, så kallad nori, används för sushi samt i misosoppa.

I flera länder som Kina, Japan och Korea har tång ingått i basfödan sedan lång tid tillbaka.[3] Även i Europa används tång som föda i länder som Island, Norge, längs västkusten i Frankrike, på Irlands atlantkust, norra och västra delarna av Wales samt några delar av Englands sydvästra kust.[4] Även i Nova Scotia och Newfoundland och bland MāorifolketNya Zeeland har tång utgjort föda.[5] I Kina, Sydkorea och Japan odlas tång kommersiellt.[6] I många länder, som i Sverige där det inte har funnits en tradition av att konsumera tång har intresset för denna näringskälla ökat.[7]

Medicin och skönhetsprodukter[redigera | redigera wikitext]

Vissa typer av tång används även inom kosmetikaindustrin, till förtjockningsmedel och för att rena industrivatten från giftiga metaller.[6] Tångbad, där tångruskor gnuggas mot kroppen praktiseras vid somliga kuranstalter.

Ytterligare användningsområden[redigera | redigera wikitext]

Tång som drivit upp på stränderna har använts som gödsel, på grund av dess innehåll av bland annat kalium- och kväveföreningar.[6] Dessutom användes tång som isoleringsmaterial i husväggar och även till tak i stället för halm.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Dialektala benämningar för tång

Namn Trakt Referens Anteckning

Käve Blekinge
Svenskfinland
[8]
Släke Gotland [9] Gäller såväl tång som andra havsväxter, som spolats upp på land.

Släkten[redigera | redigera wikitext]

Ett urval släkten som omfattar vattenväxter som brukar kallas för tång.

Släkten Algfylum Kommentar
Caulerpa Caulerpa prolifera.JPG Grön- Lever under vattnet
Fucus Fucus serratus2.jpg Brun- I vattenytan på steniga stränder.
Gracilaria Gracilaria2.JPG Röd- Odlas som föda
Laminaria Laminaria hyperborea - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-214.jpg Brun- Även känd som kelp, växer 8–30 meter under vattenytan. Odlas som föda.
Macrocystis Giantkelp2 300.jpg Brun- Jättekelp
Monostroma Parae (Monostroma).jpg Grön- Odlas som föda
Porphyra Porphyra yezoensis.jpg Röd- Växer i tidvattenzonen i tempererat klimat. Odlas som föda.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tång i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 15 maj 2017.
  2. ^ Lewis, J.R. (1964) The Ecology of Rocky Shores. The English Universities Press Ltd.
  3. ^ ”Seaweed.ie: Seaweed as human food”. www.seaweed.ie. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121017095612/http://www.seaweed.ie/uses_general/humanfood.php. Läst 3 juni 2017. 
  4. ^ ”BBC - Devon Family Friendly - Tasty Seaweed Recipe - Honest!”. www.bbc.co.uk. http://www.bbc.co.uk/devon/discovering/taste/laver.shtml. Läst 3 juni 2017. 
  5. ^ ”Maori Kai Recipes”. www.kawhia.maori.nz. http://www.kawhia.maori.nz/kai-recipes.html. Läst 3 juni 2017. 
  6. ^ [a b c] McHugh, Dennis J (2003). A guide to the sea weed industry 
  7. ^ Bergquist, Milena. ”Alger - Havets sallat” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/alger-havets-sallat. Läst 7 juni 2017. 
  8. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 381 [1], Gleerups, Lund 1862 ... 1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  9. ^ ”Släke - ett stort problem”. helagotland.se Olofson, Kristoffer. 9 juli 2013. http://www.helagotland.se/start/slake-ett-stort-problem-8670618.aspx. Läst 15 maj 2017. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Christiansen, Zoe; Seifert, Claudia; Westgaard, Lisa och Martinsen, Hanne (2016) Tang & Tare - Et hav av mat. Tromsø. ISBN 9788202509583
  • Mouritsen, Ole G. (2009) Tang - grøntsager fra havet. Nyt Nordisk Forlag. ISBN 9788717040557

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]