Tång (biologi)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den ytliga delen av en kelpskog (Durvillaea antarctica) i Otago, Nya Zeeland.
Rostade tångblad, så kallad nori används för sushi, och även i misosoppa.

Tång är ett vardagligt samlingsnamn för stora vattenlevande flercelliga alger, som rödalger, grönalger och brunalger, men även vissa cyanobakterier(blågröna alger) kallas ibland för tång och till exempel bandtång är en fanerogam. På grund av de stora skillnaderna mellan de olika sorterna tång så är det en polyfyletisk gruppering och saknar taxonomisk betydelse.

Nytta[redigera | redigera wikitext]

Tång som drivit upp på stränderna användes förr som gödningsmedel på åkrar. Dessutom användes tång som isoleringsmaterial i husväggar och även till tak istället för halm. Man använder förvisso fortfarande tång i liten skala som gödningsmedel men då effektivare gödningsmedel finns att tillgå idag är det inte längre lika lönsamt med tång. Dessutom är haven idag betydligt mer förorenade än de var förr vilket innebär att tången innehåller mer gifter och alltså blir ett dåligt alternativ som gödningsmedel.

Andra namn[redigera | redigera wikitext]

Släke är en gotländsk benämning på tång, som främst används om tång som drivit iland på stränderna och ligger i vattenbrynet.