Ayahuasca

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ayahuascakokning i Bolivia

Ayahuasca (quechua för 'livets ranka'[1]) är ett av många namn på växten Banisteriopsis caapi. Ofta används namnet även som ett samlingsnamn för det psykedeliska te som görs på en kombination av caapi och någon växt innehållande DMT,[1] oftast Psychotria viridis (chacruna).

Historik[redigera | redigera wikitext]

Schamanistisk användning[redigera | redigera wikitext]

Ayahuasca-preparat har en lång användning inom schamanistiska riter i det som idag är Peru och Amazonas.[2]

Modern användning[redigera | redigera wikitext]

2011 hade dokumentärfilmen Stepping into the Fire premiär. I regi av Kyle Nolan berättar den historien om en före detta yrkesmilitär som via ayahuasca sägs ha fått "ett nytt liv" vid sidan av den västerländska civilisationen. Filmen presenterar ayahuasca som en mirakelmedicin och har bidragit till ett ökande resande till Amazonas av folk som vill öppna sina ögon för nya världar.[3]

Däremot talar filmen mindre om de potentiella bieffekterna av ayahuasca. Bland annat kan en kombination av Prozac och andra traditionella anti-depressiva medel med ayahuasca resultera i dödsfall.[3]

Ayahuascabruk har även spridits till en ny subkultur i USA; dekokter med DMT-innehåll smugglas in i landet av "schamaner" med hemvist i Sydamerika. Drogen konsumeras sedan vid seanser med entréavgifter på mellan 150 och 300 US-dollar.[3]

Innehåll och effekt[redigera | redigera wikitext]

Kemiskt sett innehåller B. caapi betakarboliner, främst harmin och harmalin. Dessa har en kraftfull psykedelisk effekt i sig själva, men har även förmågan att göra tryptaminer (som till exempel DMT) oralt aktiva på grund av deras MAO-hämmande effekt. DMT har i sig självt hallucinogena effekter.[1]

Vissa beredningar av andra växter innehållande betakarboliner och DMT kallas ibland ayahuasca. Sammanlagt cirka 100 olika växtarter har fått användning som del av dessa drogblandningar.[1] Den lämpliga benämningen är anahuasca.

1993 inleddes Hoasca-projektet, ett medicinskt undersökningsprojekt lett av Charles Grob (kopplad till UCLA). Projektet gav vid handen att ayahuasca var verksamt som medel mot depression och att effekten nås bland annat genom att öka den mänskliga kroppens känslighet för kroppseget serotonin. Den största "bieffekten" av ayahuasca som depressionshämmare är dock de kraftfulla hallucinationerna, vilket begränsar medlets användbarhet som läkemedel.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Sala 2006, s. 2
  2. ^ Sala 2006, s. 1
  3. ^ [a b c] Hearn, Kelly (2013): "The Dark Side of Ayahuasca". mensjournal.com, 2013-03. Läst 27 augusti 2015. (engelska)