Bältesläggning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fixierbett 02.jpg

Bältesläggning eller bältning är en akut tvångsåtgärd inom psykiatrin, som innebär att en patient spänns fast i en säng.

Bältesläggningen ska vara kortvarig. Ofta ges en kombination av antipsykotiska, ångestdämpande och rogivande medel och när dessa har fått effekt är patienten passiviserad. Bältesläggningen behövs då inte mer, och personalen prövar att släppa på den under övervakning.

Bältesläggning är integritetskränkande och därför förenad med negativa föreställningar hos allmänheten och psykiatriska patienter. Åtgärden har historiskt använts för att bestraffa patienter som ansetts omedgörliga; de sjuka fick ligga hårt fastspända i sina sängar tills de bedömdes som följsamma.

I Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige ger Lagen om psykiatrisk tvångsvård möjlighet till bältesläggning om det finns en omedelbar fara för att patienten allvarligt skadar sig själv eller någon annan.[1] Åtgärden får normalt endast ordineras av en specialistkompetent överläkare inom den psykiatriska slutenvården. Bältesläggning får dock även ske kortvarigt före intagning i slutenvården av en legitimerad läkare med delegation.[2] Efter fyra timmar måste IVO (inspektionen för vård och omsorg) kontaktas om läkaren bedömer att patienten fortsatt behöver ligga i bälte. Samma procedur upprepas sedan efter ytterligare fyra timmar.[1] Det är förbjudet att använda handfängsel, även i samband med bältesläggning.[3]

Vid bältesläggning är den intagne helt beroende av omgivningen för alla personliga behov, och därför krävs enligt lag att en personal är närvarande under hela den tid då patienten ligger i bältessängen. Ordinationen kan ske när andra behandlingsåtgärder inom slutenvården anses otillräckliga. Detta är vanligtvis i samband med akut insjuknande eller återinsjuknande i svår psykos, där patienten saknar verklighetskontakt och utgör en omedelbar fara både för sig själv och andra.

En del patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller hälso- och sjukvårdslagen kan bli tvångsinlagda på rättspsykiatrisk institution, där det förekommer bältesläggning av dessa patienter.[4][5][6][7][8][9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Regler vid bältesspänning Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine., Läkartidningen, 2004-09-02.
  2. ^ Vårdintyg – tvångsåtgärder, Internetmedicin
  3. ^ Vårdförbundet: Rättspsykiatrisk klinik satte handfängsel på patient (Publiceringsdatum: 2012-09-19)
  4. ^ Självskadande kvinnor fortfarande på rättspsyk”. Sveriges Radio. 14 november 2011. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=4799124. Läst 18 juli 2018. 
  5. ^ ”Rättspsykiatri - Psykiatri Skåne”. www.skane.se. http://www.skane.se/rattspsykiatri. Läst 18 juli 2018. 
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130704184133/http://www.newsmill.se/artikel/2011/11/14/skr-mmande-r-tts-vergrepp-mot-unga-som-skadar-sig-sj-lva. Läst 9 mars 2013. 
  7. ^ Protokoll fört vid besök hos Stockholms läns landsting, Riksdagens ombudsmän, läst 19 juli 2018
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418104905/https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2013/Januari/72-timmars-balteslaggning-pa-rattspsyk-granskas-av-JO/. Läst 9 mars 2013. 
  9. ^ Psykiatrisk tvångsvård enligt LPT Arkiverad 2 december 2018 hämtat från the Wayback Machine. Socialstyrelsen

Trycka källor[redigera | redigera wikitext]