Bärnstenssyra
| Bärnstenssyra | |
  | |
| Systematiskt namn | butandisyra |
|---|---|
| Övriga namn | Succinylsyra, etan-1,2-dikarboxylsyra |
| Kemisk formel | C4H6O4 eller C2H4(COOH)2 |
| Molmassa | 118,088 g/mol |
| Utseende | Färglösa kristaller |
| CAS-nummer | 110-15-6 |
| SMILES | OC(CCC(O)=O)=O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,55 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 58 g/l |
| Smältpunkt | 185 °C |
| Kokpunkt | 235 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara |  Irriterande |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Bärnstenssyra är en karboxylsyra som ingår i citronsyracykeln.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Bärnstenssyra är en doftlös organisk syra, som kristalliserar i prismor och är löslig i vatten och organiska lösningsmedel. Dess salter kallas succinat.
Den förekommer i små mängder i t.ex. bärnsten och svampar och bildas bl.a. vid oxidation av fett.[1]
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Bärnstenssyra kan framställas genom hydrogenering av maleinsyra (C2H2[COOH]2).
Historiskt har bärnstenssyra framställts genom torrdestillation av bärnsten, därav namnet.[2]
Användning
[redigera | redigera wikitext]Bärnstenssyra används vid framställning av lacker och färgämnen, och som antioxidationsmedel och surhetsreglerande medel i livsmedel och har E-nummer 363.
Äldre läkemedel
[redigera | redigera wikitext]I äldre tider användes bärnstenssyra i renad form (liksom renad "bärnstensolja")[2], och i form av "prinsens droppar" (vid 1904 officinell i svensk farmakopé liquor succinatis ammonici pyroleosus) som medicin mot hysteri[3], och reumatism, gikt, kolik hos barn m. m.[2]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Bra Böckers lexikon, 1973
- 1 2 3 Bärnstenssyra i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- ↑ Carlquist, Gunnar, red (1930). Svensk uppslagsbok. Bd 5. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 591-592