Börje Kullenberg
Einar Börje Kullenberg, född 11 maj 1906 i Uppåkra församling, Malmöhus län, död 2 december 1991 i Göteborgs Sankt Pauli församling, Göteborg[1], var en svensk fysiker och oceanograf.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Kullenberg disputerade för filosofie doktorsgraden vid Lunds universitet 1938 på avhandlingen The Stark Effect of Hydrogenic Fine-Structure: A Study Based on the Ionized Helium Line 4686. Efter att ha varit laborator vid oceanografiska institutet i Göteborg var han professor i oceanografi vid Göteborgs universitet 1956-72. Genom en berömd konstruktion, kolvlodet, förbättrade han i hög grad tekniken för att från havsbotten ta upp sedimentkärnor. [2]
Kullenberg deltog bland annat i den svenska Albatrossexpeditionen 1947-48 och i den danska Galatheaexpedtionen 1950-52. Inför den förstnämnda hade han uppfunnit det så kallade kolvlodet. Han tilldelades Sixten Heymans pris 1947 och invaldes som ledamot i Vetenskapsakademien 1954.
Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]
- Inertia Currents in the Baltic (tillsammans med Torsten Gustafson, 1933)
- Interne Wellen im Kattegatt (1935)
- The Piston Core Sampler (1947)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Kullenberg, Börje i Vem är det 1969
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
- ^ Bra Böckers lexikon, 1977