Baar, Schweiz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Baar
Inhemskt namn,
tyska: Baar
stad
Rådhuset från 1674 används av kommunalförvaltningen.
Rådhuset från 1674 används av kommunalförvaltningen.
Baar-coat of arms.svg
Heraldiskt vapen
Land Schweiz Schweiz
Region Schweiziska mittlandet
Kanton Zug
Kommun Baar
Koordinater 47°11′45″N 8°31′35″Ö / 47.19583°N 8.52639°Ö / 47.19583; 8.52639
Högsta punkt Oberstock, Allenwinden[1]
 - höjdläge 845 m ö.h.
Lägsta punkt Lorzenbrücke, Unterau
 - höjdläge 423 m ö.h.
Yta 24,8 km²
Folkmängd 22 355 (December 2012)[2]
Befolkningstäthet 901 invånare/km²
Gemeindepräsident Andreas Hotz (FDP)
Postnummer 6341
GeoNames 7285132
Språk Tyska
Baars läge i Schweiz
Red pog.svg
Baars läge i Schweiz
Kommunen Baar
Kommunen Baar
Webbplats: http://www.baar.ch

Baar är en stad och den näst största kommunen i kantonen Zug i Schweiz, som ligger längs vägen från Zürich genom Sihldalen till Zug. För att undvika förväxling med andra orter med samma namn skriver man ofta Baar ZG.

Kommunen[redigera | redigera wikitext]

Kommunen ligger på Albisbergens sydsluttning och omfattar huvudorten Baar och byarna Allenwinden, Blickensdorf och Inwil, liksom industriområdet Sihlbrugg. Antalet arbetsplatser år 2008 var 17 041, motsvarande 14 784 heltidsarbeten.[2] Större arbetsgivare är kantonssjukhuset, råvaruföretaget Glencore och medicinteknikföretaget Schiller.

Huvudorten Baar ligger 443 m ö.h., i ett flackt område mellan floden Lorze och Baarburg, en skogbeklädd bred kulle. Genom folkökningen har Baar närmast byggts samman med Zug.

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Det nuvarande kommunvapnet antogs 1942. Tornet påminner om den medeltida adelsfamiljen "von Baar", medan lothringenkorset symboliserar S:t Martinskyrkan.[3]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Interregiotåg och S-bana stannar vid järnvägsstationen på linjen Zürich-Thalwil-Zug, där regionalbusslinjer ansluter. Orten har anslutning till motorvägen A4. Andra vägar leder norrut mot Sihldalen och Zürichsjön.

Historia[redigera | redigera wikitext]

  • Utgrävningar i Baarburg visar att kullen varit bebodd i faser från bronsåldern till 700-talet e.Kr. Fynden antyder att det här funnits en keltisk furstesits. Under romarrikets tillbakagång fungerade den som tillflyktsort.
  • En kyrka byggdes under 700-talet, men Baar omnämns första gången år 1045 som Barra.
  • Under senmedeltiden lydde Baar under Habsburg och klostret i Kappel am Albis. När klostret upplöstes vid reformationen kunde Baar lösa sig. Som gränsort mot Zürich drabbades man av flera krig, så 1443, 1531, 1656 och 1712.
  • Trakten präglades länge av fruktodling och boskapsskötsel. Lorze gav vattenkraft för kvarnar, sågverk och pappersbruk. När ett bomullspinneri anlades vid Lorze 1855 ökade befolkningen snabbt och snart byggdes nya fabriker. Järnvägen kom till Baar först 1897.
  • Efter andra världskriget expanderade produktionen av tjänster och varor, med bland annat en Lego-fabrik som dock stängdes 2001. Mellan 1950 och 2012 tredubblades invånartalet.

Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Baar in Zahlen”. Einwohnergemeinde Baar. http://www.baar.ch/de/portrait/statistik/. Läst 29 september 2014. 
  2. ^ [a b] ”Zug in Zahlen 2013”. Zuger Kantonalbank. http://www.zg.ch/behoerden/baudirektion/statistikfachstelle/zug-in-zahlen. Läst 28 september 2014. 
  3. ^ ”Das Baarer Wappen”. Bürgergemeinde Baar. http://www.buergergemeinde-baar.ch/baarer_wappen.html. Läst 29 september 2014.