Banankrigen

Från Wikipedia
Version från den 6 juni 2016 kl. 22.00 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎top: undviker omdirigering, replaced: KaribienKaribien med AWB)
Banankrigen

Amerikansk marinkårssoldater och en haitisk guide patrullerar i djungeln 1915 under slaget vid Fort Dipitie
Ägde rum 1898-1934
Plats Kuba, Puerto Rico, Panama, Honduras, Nicaragua, Mexiko, Haiti och Dominikanska republiken
Utfall Spansk-amerikanska kriget
Ockupation av Nicaragua
Ockupation av Haiti
Ockupation av Dominikanska republiken
Casus belli Skydda amerikanska intressen i Centralamerika

Banankrigen kallas den rad militära interventioner och ockupationer som USA genomförde i Centralamerika och Karibien mellan spansk-amerikanska kriget 1898 till lanserandet av Good Neighborhood policy 1934.[1] Under denna 36-årsperiod ingrep den regionala stormakten militärt i ett antal stater i regionen för att uppnå fördelaktiga handelsvillkor, ofta var det USA:s marinkår som fick spela rollen som internationell "polisstyrka" i de mellanamerikanska länder som förde en för USA ogynnsam politik.

Namnet "banankrig", jämför bananrepublik, härstammar från det amerikanska storföretaget United Fruit Company som begärde en amerikansk intervention i Honduras för att skydda sina ekonomiska intressen.

Bakgrund

Tecknad illustration av Theodore Roosevelts "Big Stick ideology".

Efter den förkrossande segern i 1898 års krig mot Spanien hade USA skapat ett eget kolonialimperium, och under åren som följde gick man från att ha en tämligen begränsad politisk inblandning i Centralamerika och den karibiska övärlden till att utöva allt mer intensivare direktkontroll. USA hade redan under större delen av 1800-talet sett sig ha en särskild roll i hela Latinamerika som övriga forna koloniers beskyddare i enlighet med Monroedoktrinen.[2] 1901 blev så Theodore Roosevelt president i USA och lanserade snabbt en interventionistisk utrikespolitik. Byggandet av Panamakanalen 1903 öppnade upp för ökad aktivitet från amerikanska handelsbolag i regionen och för att skydda dem agerade USA:s regering aktivt,[3] genom Hay–Bunau-Varilla-fördraget hade landet fått direktkontroll över själva Panamakanalzonen.

1904 proklamerades det så kallade Rooseveltkorollariet som omformulerade Monroedoktrinen till att alla "legitima ekonomiska krav" europeiska makter hade på latinamerikanska länder skulle upprätthållas av USA endast, och USA fick ta till alla medel för att förebygga att ett latinamerikanskt land "misskötte" sig på något sätt och därmed riskerade europeiska makters ekonomiska kompensationskrav. Innebörden blev att den amerikanska regeringen såg sig ha rätt att ta till alla medel för att upprätthålla en gynnsam politisk och ekonomisk ordning i de latinamerikanska länderna,[4] och hade därmed slagit fast en egen inflytandesfär avskild från de europeiska kolonialmakterna.[5] I praktiken ledde Theodore Roosevelts politik inte så mycket till att den amerikanska regeringen medlade i ekonomiska tvister mellan europeiska och latinamerikanska stater som att den legitimerade en serie amerikanska invasioner i regionen för att skydda de egna ekonomiska intressena.[6] I Roosevelts egna ord hade USA tagit på sig rollen som "internationell polismakt" och därmed helt frångått den isolationistiska politik som tidvis under 1800-talet fördes från Washington.[6]

Konflikter under banankrigen

Amerikanska marinsoldater med nicaraguanske revolutionären Augusto Sandinos flagga. Fotografi från 1932.

Till banankrigen räknas vanligtvis:

Utöver dessa mer öppet militära ingripanden i främmande stater befann sig merparten av regionen under amerikansk politisk och ekonomisk dominans under hela perioden för banankrigen och flera mellanamerikanska politiska ledare tillsattes eller avsattes med amerikansk inblandning.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ Langley, Lester D. (2001) (på engelska). The Banana Wars: United States intervention in the Caribbean, 1898-1934. SR Books. sid. 3. ISBN 9780842050470 
  2. ^ http://www.ne.se/monroedoktrinen
  3. ^ http://countrystudies.us/honduras/16.htm
  4. ^ Roosevelt, Theodore (6 december 1904). ”State of the Union Address”. TeachingAmericanHistory.org. http://www.teachingamericanhistory.org/library/index.asp?document=1311. Läst 20 december 2008. 
  5. ^ Theodore Roosevelt, 26th President. Prod. David Grubin. By David Grubin and Geoffrey C. Ward. Perf. Walter LaFeber. David Grubin Productions, Inc., 1996. Transcript
  6. ^ [a b] Edward Renehan (2007). The Monroe Doctrine: The Cornerstone of American Foreign Policy, Infobase Publishing, s.104-105

Externa länkar