Västindien

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Karibien)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Västindien

Västindien eller Karibien[1] avser vanligen den kedja av öar som ligger öster om det centralamerikanska fastlandet och som utgör en skiljelinje mellan Atlanten och Karibiska havet[2]. Den delas in i Antillerna (Små Antillerna och Stora Antillerna), Bahamas samt Turks- och Caicosöarna.

Ordet "Karibien" hänvisar till en etnisk grupp som heter carib och deras språk.[3] Idag kallas de också kalinago och t.ex. i Dominica bor det 3000 kalinago-personer.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Öarna upptäcktes 1492 av Christofer Columbus som då trodde sig ha kommit till Indien när han seglade västerut över Atlanten för att finna sjövägen dit. Namnet Västindien användes därefter för den karibiska övärlden som motsats till Ostindien.[5]

Sjöröveri[redigera | redigera wikitext]

Under 1600- och 1700-talen bedrev kolonialmakterna (främst Storbritannien och Spanien) mycket handel i Västindien, som också var en viktig del av triangelhandeln. Kontrollerna på haven och handelslederna var ännu inte lika hårda som kring Europa, varför det förekom mycket sjöröveri i Västindien under den tiden. Västindien har till och med blivit känt för allt sjöröveri och de båda förknippas ofta med varandra. Många sjörövare har blivit kända (och ökända) för eftervärlden av olika anledningar.

Några av dem är:

Geografi och länder[redigera | redigera wikitext]

Västindien

Självständiga stater[redigera | redigera wikitext]

Land Yta (km2) Befolkning Huvudstad Officiella språk
Antigua och Barbuda Antigua och Barbuda 443 93 581 St. John's engelska
Bahamas Bahamas 10 010 327 316 Nassau engelska
Barbados Barbados 430 291 495 Bridgetown engelska
Dominica Dominica 751 73 757 Roseau engelska
Dominikanska republiken Dominikanska republiken 48 320 10 606 865 Santo Domingo spanska
Grenada Grenada 344 111 219 St. George's engelska
Haiti Haiti 27 560 10 485 800 Port-au-Prince franska, haitisk kreol
Jamaica Jamaica 10 831 2 970 340 Kingston engelska
Kuba Kuba 109 820 11 179 995 Havanna spanska
Saint Kitts och Nevis Saint Kitts och Nevis 261 52 329 Basseterre engelska
Saint Lucia Saint Lucia 606 164 464 Castries engelska
Saint Vincent och Grenadinerna Saint Vincent och Grenadinerna 389 102 350 Kingstown engelska
Trinidad och Tobago Trinidad och Tobago 5 128 1 220 479 Port of Spain engelska

Siffror från World Atlas.[6]

Särskilda områden[redigera | redigera wikitext]

Område Del av
Amerikanska Jungfruöarna Amerikanska Jungfruöarna USA USA
Anguilla Anguilla Storbritannien Storbritannien
Aruba Aruba Nederländerna Nederländerna
Bonaire Bonaire Nederländerna Nederländerna
Brittiska Jungfruöarna Brittiska Jungfruöarna Storbritannien Storbritannien
Caymanöarna Caymanöarna Storbritannien Storbritannien
Curaçao Curaçao Nederländerna Nederländerna
Guadeloupe Guadeloupe Frankrike Frankrike
Martinique Martinique Frankrike Frankrike
Montserrat Montserrat Storbritannien Storbritannien
Puerto Rico Puerto Rico USA USA
Saba (ö) Saba Nederländerna Nederländerna
Saint-Barthélemy Saint-Barthélemy Frankrike Frankrike
Saint-Martin Saint-Martin Frankrike Frankrike
Sint Eustatius Sint Eustatius Nederländerna Nederländerna
Sint Maarten Sint Maarten Nederländerna Nederländerna
Turks- och Caicosöarna Turks- och Caicosöarna Storbritannien Storbritannien

Turism[redigera | redigera wikitext]

Nu för tiden är turismen en av de största näringarna i hela Västindien och den främsta orsaken till att européer besöker området. Hos många av de mindre öländerna består över 20% av BNP:n av turismen. Hos till exempel Antigua och Barbuda, Anguilla och Saint Lucia består över 50% av BNP:n av turism.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

En stor del av dagens befolkning i Västindien är ättlingar till de afrikanska slavar, som togs till övärlden som arbetare åt de europeiska kolonisationsmakterna. Det finns föga spår efter ursprungsbefolkningen, då de var de första som fick sätta livet till under spanjorernas första kolonisationstid. En annan tämligen betydande del av befolkningen utgörs även av kolonisatörernas ättlingar.

Kulturen i Karibien bygger på gemensamma erfarenheter av slaveri och plantager. Därför är områdets kultur relativt enhetlig mellan olika länder och man kan prata om gemensam karibisk kultur.[7].

Karibiska gemenskapen (CARICOM) är transnationell organisation som har 15 medlemstater och fem associerade medlemmar.[8] Dess syfte är att fördjupa samarbete mellan sina medlemmar och jobba för att bli av med fattigdomen i området.[9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Karibien - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/karibien. Läst 22 maj 2018. 
  2. ^ ”Västindien - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4stindien. Läst 22 maj 2018. 
  3. ^ ”Carib” (på engelska). Merriam-Webster. 2020. https://www.merriam-webster.com/dictionary/Caribs. Läst 9 februari 2020. 
  4. ^ Handy, Gemma (15 juli 2018). ”Dominica's Kalinago fight to preserve their identity” (på engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/world-latin-america-44723391. Läst 9 februari 2020. 
  5. ^ Norstedts uppslagsbok 1948
  6. ^ ”What Countries Are In The West Indies?” (på engelska). World Atlas. 2016. https://www.worldatlas.com/webimage/countrys/namerica/caribb/special/westind.htm. Läst 9 februari 2020. 
  7. ^ Gowricharn, Ruben (2006) (på engelska). Caribbean Transnationalism: Migration, Pluralization, and Social Cohesion. sid. 1. https://books.google.fi/books?hl=en&lr=&id=NR1upOe8KKMC&oi=fnd&pg=PA1&dq=Caribbean+Transnationalism:+Migration,+Pluralization,+and+Social+Cohesion&ots=itFWCj4B7U&sig=nXdk9Lf8sVk5WCTHq0bibgWSvSE&redir_esc=y#v=onepage&q=transatlantic%20&f=false. Läst 7 februari 2020 
  8. ^ ”Members” (på engelska). Caribbean Community. 2020. https://caricom.org/about-caricom/how-we-work/. Läst 7 februari 2020. 
  9. ^ ”Vision, Mission and Core Values” (på engelska). Caribbean Community. 2020. https://caricom.org/about-caricom/who-we-are/vision-mission-and-core-values. Läst 7 februari 2020.