Bandaöarna

Bandaöarna (indonesiska Kepulauan Banda, tidigare Banda Eilanden) är en ögrupp i Kabupaten Maluku Tengah i Malukuprovinsen i Indonesien i västra Stilla havet.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Bandaöarna är en del i Moluckerna och ligger ca 2.000 km nordöst om Jakarta och ca 150 km söder om huvudön Ambon. De geografiska koordinaterna är 4°32′ S och 129°50′ Ö.
Ögruppen är av vulkaniskt ursprung och har en area om ca 180 km² med ca 10 större öar och en rad korallöar och revområden. Öarna täcks till stora delar av tropisk regnskog.
Området omfattar
- Banda Besar, den största ön
- Banda Naira, huvudön
- Gunung Api, med en aktiv vulkan
- Hatta, öster om huvudön
- Ay, väster om huvudön
- Rhun, väster om huvudön
Bandaöarna har ca 15.000 invånare och högsta höjden är vulkanen Gunung Api på ca 660 m ö.h. Huvudorten heter Bandanaira med ca 7.000 invånare och ligger på huvudöns södra del.
Förvaltningsmässigt ingår ögruppen i "kabupaten" (distrikt) Maluku Tengah.
Ögruppen har en flygplats Bandanaira (flygplatskod "NDA") för lokalflyg.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Bandaöarna beboddes troligen av melanesier redan ca 1500 f Kr. 1512 seglade portugisiske sjöfararen António de Abreu dit.
Bandaöarna räknas som de ursprungliga "Kryddöarna" (Moluckerna) och var den enda växtorten för muskotnöten. Kryddöarna var också ett av Christofer Columbus mål under sina resor.
1621 övertogs området av holländare som under Vereenigde Oostindische Compagnie (Holländska Ostindiska Kompaniet) började anlägga plantager för muskotnöt. Samma år dödades kanske 14 000 invånare som inte vill inordna sig som tvångsarbetare till VOC. De få överlevande flydde eller fördrevs.[1] Muskot var en eftertraktad och mycket värdefull krydda och kontrollen över odlingen orsakade regelrätta handelskrig. Även Storbritannien försökte etablera sig i området genom British East India Company (Brittiska Ostindiska Kompaniet) och under flera år stred man om öarna.
De europeiska bolagens handelskrig kulminerade i den s.k. Amboina-massakern 1623 på Ambon då VOC lät halshugga 20 personer för påstått förräderi. Hälften av de dömda representerade Brittiska Ostindiska Kompaniet och de övriga var portugisiska och japanska handlare. Händelsen fick långtgående konsekvenser för förhållandet mellan britter och holländare, VOC:s handelspost på ön förstördes och ytterligare strider utbröt på grannöarna Ay och Rhun. Genom freden i Breda 1667 bytte holländarna bort sin obetydliga lilla ö Manhattan i Nordamerika mot Rhun och fick därmed kontroll över hela Bandaöarna som de behöll fram till Indonesiens självständighet.
1942 ockuperades ögruppen av Japan under andra världskriget.
Efter Indonesiens självständighet 1949 växte missnöjet över centralstyret vilket den 25 april 1950 ledde till ett ensidigt utropande av Republik Maluku Selatan (Republiken Sydmoluckerna) från Ambon. Detta försök till självstyre slogs ned av indonesiska trupper på några veckor.
I början på 1999 utbröt oroligheter mellan kristna och muslimer på huvudön som även spred sig till Bandaöarna.
Ögruppen upptogs den 7 februari 2005 på Indonesiens tentativa världsarvslista.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Banda: 400 years of history falsification - Arcadia” (på amerikansk engelska). Histori Bersama. https://historibersama.com/banda-400-years-of-history-falsification-arcadia/. Läst 26 november 2025.
- ↑ ”Banda Islands” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120807005132/http://whc.unesco.org/en/tentativelists/2004/. Läst 15 juli 2012.