Barnens rätt i samhället

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Barnens rätt i samhället
FörkortningBRIS
Bildad1971
GrundareGunnel Linde
Berit Hedeby
Nummer802013-3420
TypIdeell förening
Juridisk statusAktiv
SäteStockholm
OrdförandeAnnabella Kraft
GeneralsekreterareMagnus Jägerskog
Webbplatshttp://www.bris.se
Årlig rapportBRIS-rapporten

Barnens rätt i samhället, BRIS, är en partipolitiskt och religiöst obunden svensk ideell förening som verkar för barns rättigheter i Sverige. BRIS bildades 1971 av Gunnel Linde och Berit Hedeby efter det att en treårig flicka hade blivit misshandlad till döds av sin styvfar tidigare under året.[1]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

BRIS är en barnrättsorganisation och verksamheten utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS är en medlemsorganisation.

Organisationen är uppbyggd av ett förbundskansli och fem regionkontor: Göteborg, Malmö, Linköping, Stockholm och Umeå. År 2008 gick Riksförbundet och de fem regionsföreningarna ihop till en juridisk enhet.

BRIS 116 111, BRIS-mejlen och BRIS-chatten[redigera | redigera wikitext]

BRIS driver den nationella stödlinjen för barn 116 111 (chatt, mejl och telefon). Stödlinjen bemannas av professionella kuratorer.

Till BRIS 116 111 kan alla under 18 år ringa och prata med en vuxen om vad som helst. Det är gratis och numret syns inte på BRIS telefoner. Det syns inte heller på telefonräkningen att samtalet gått till BRIS. Den som ringer behöver inte tala om vem den är och bestämmer själv vad den vill prata om. Det går också att skriva till en vuxen på BRIS-mejlen eller chatta i BRIS-chatten. Ingen kan se där heller vem avsändaren är, men för att maila eller chatta måste ett användarnamn registreras.

På BRIS.se kan barn och unga få stöd genom att både ta del av faktatexter och läsa vad andra jämnåriga har skrivit. Där ges även information om hur man som vuxen kan stödja BRIS.

BRIS gör vidare studier och rapporter utifrån verksamheten, och sammanfattar på så sätt hur barn och ungdomar beskriver sin vardag, sina problem och sin psykiska och fysiska hälsa. En årlig sammanställning, BRIS-rapporten, ges ut i början av året.[2] Exempel på andra rapporter är "Var det mitt ansvar?" (2021), "När en förälder tagit sitt liv" (2022) och "Barns rättigheter i skottlinjen" (2022).

BRIS Forum[redigera | redigera wikitext]

Till BRIS Forum kan barn och ungdomar skriva för att dela med sig av sina erfarenheter med andra jämnåriga. Inläggen i BRIS Forum läses alltid av en kurator på BRIS innan de publiceras.

BRIS Vuxentelefon – om barn[redigera | redigera wikitext]

När BRIS jourtelefon startade kunde både barn och vuxna ringa. Detta ledde till att det blev så många samtal att många barn inte kom fram. 1980 startades därför Barnens hjälptelefon, och jourtelefonen blev de vuxnas. 1994 bytte jourtelefonen namn till BRIS Vuxentelefon – om barn. Dit kan vuxna anonymt vända sig med frågor kring barn. Samtalen besvaras av professionella kuratorer som ger stöd och eventuellt hjälper en med var man kan vända sig för ytterligare hjälp.

Finansiering[redigera | redigera wikitext]

Bris verksamhet finansieras i huvudsak genom insamling från och samarbeten med allmänhet, företag och stiftelser.

1 november 2022 meddelade regeringen att 20 miljoner kronor ska avsättas årligen för att möjliggöra den långsiktiga finansieringen av Bris nationella stödlinje för barn, med start 2023.

Det är en del av regeringens budgetproposition för 2023, där man föreslår satsningar för en jämlik vård och omsorg, samt en gemenskapssatsning för att bryta ofrivillig ensamhet. [3]

Förbundsordförande[redigera | redigera wikitext]

Generalsekreterare[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]