Visa källa för Belägringen av Riga (1621)

{{Slagfakta
|namn='''Belägringen av Riga'''
|färger=background:#cccccc
|bild=[[Fil:Svenska_flottan,_slaget_vid_Riga_1621.jpg|300px]]
|bildtext=En del av svenska flottan vid erövringen av Riga 1621. Lavering av Rigaborgaren Georg Schwengel.
|konflikt=[[andra polska kriget]]
|datum=[[1 augusti]] - [[16 september]] [[1621]]
|plats=[[Riga]], nuvarande [[Lettland]]
|resultat=Svensk seger
|stridande1={{flagga|Sverige|flotta}} 
|stridande2=[[Fil:Herb_Rzeczypospolitej_Obojga_Narodow.svg|15px]] [[Polsk-litauiska samväldet]]
|befälhavare1={{flaggbild|Sverige|flotta}} [[Gustav II Adolf]]
|befälhavare2=[[Fil:Herb_Rzeczypospolitej_Obojga_Narodow.svg|15px]] [[Henrik van Uhlenbrock]]
|styrka1=19&nbsp;000 man<br />52 örlogsfartyg<br />106 lastfartyg
|styrka2=300 man och 3&nbsp;700 Rigaborgare
|förluster1=Okänt
|förluster2=Okänt
}}
{{Kampanj Andra polska kriget}} 
'''Belägringen av Riga''' var en viktig händelse under [[andra polska kriget]] 1 augusti - 16 september 1621. Svenska styrkor belägrade och lyckades inta den strategiskt viktiga och rika polskkontrollerade staden [[Riga]].

== Upptakt ==
Andra polska kriget hade pågått i omgångar sedan år 1600. I krigets inledande skede hade [[Polen]] haft övertaget, men ett stillestånd hade slutits, som sedan förlängts i omgångar med mindre avbrott av stridigheter. 29 september 1620 gick ett tvåårigt stillestånd mellan länderna ut, och [[Gustav II Adolf]] hade bestämt sig för att äntligen få till ett avgörande i kriget. 

Den 24 juli 1621 avseglade en större flotta under befäl av svenske kungen ut från [[Älvsnabben]] i [[Stockholm]]s södra skärgård, och 1 augusti 1621 ankom flottan om 148 skepp och 10 jakter till relativt svagt försvarade Riga, den viktigaste staden i [[Livland]]. Styrkorna landsattes mellan den 5 och 8 augusti nära [[Dünamünde]].<ref>{{Bokref|titel=Kanslern: Axel Oxenstierna i sin tid. D. 1|utgivare=Atlantis|datum=2002|hämtdatum=2024-09-08|isbn=978-91-7486-602-5|förnamn=Gunnar|efternamn=Wetterberg|sid=320}}</ref> Svenskarna fordrade stadens kapitulation, men då detta nekades började belägringen.

== Belägringen ==
Kungen hade kort efter ankomsten försökt erövra en holme i [[Düna]]floden utanför staden, men så när förlorat livet, och såg därför till att planlägga nästa anfall bättre. 23 augusti inleddes den svenska artilleribeskjutningen. Efter sex dagars beskjutning med över 6&nbsp;000 kanonkulor hade man skjutit sönder den så kallade "Sandporten" och skadat [[bröstvärn]]en avsevärt, och började fylla vallgraven med [[faskin]]er för att underlätta övergång. 

Natten mellan 29 och 30 augusti gjordes ett första stormningsförsök, som slogs tillbaka. Den litauiske fältherren Radziwill hade nu börjat skicka patruller på södra sidan om [[Västra Dvina|Dünafloden]], och Gustaf Adolf började även oroa sig för ett eventuellt [[Ryssland|ryskt]] anfall och försökte därför forcera intagandet av staden. 2 september sändes en ny parlamentär in i staden, men som parlamentären dröjde med sin återkomst gjordes ett nytt stormningsförsök. Man erövrade stadens vallar. Försvararna hade dock minerat vallarna som sprängdes och svenskarna tvingades tillbaka. 5 september återkom svenskarnas parlamentär, och meddelade att Rigaborna genom att Gustav II Adolf gett order om anfall innan förhandlingarna avslutats förlorat förtroendet för kungen, och nu vägrade ge upp staden. 

Beskjutningen av staden fortsatte fram till 12 september, då en ny parlamentär skickades fram. Man ville ge staden en sista chans att kapitulera innan man genomförde en ny stormning. Staden fick sex timmar på sig att svara. Rigaborna som fortfarande hoppades på undsättning, försökte fördröja förhandlingarna, och bad om tre dagars vapenvila. Efter långa förhandlingar gav slutligen Gustaf Adolf staden uppskov till 14 september med sitt svar. Staden, vars försvarsförmåga redan var på upphällningen, såg fördröjningen som sitt enda vapen, och lyckades på utsagt datum få avvakta till nästa dag med sitt svar, men därefter kunde man inte uppskjuta det ofrånkomliga längre. 16 september tågade kungen in i staden.

[[Jesper Mattson Cruus af Edeby]] utsågs till ståthållare i den intagna staden. [[Gustaf Horn]] (som sårats under belägringen) och [[Johan Banér]] slogs till riddare för visad tapperhet under striderna.

== Källor ==
* Berättelser ur Svenska historien, del 11, [[Carl Georg Starbäck]], Örebro 1872.
===Noter===
<references/>
[[Kategori:1621 i Europa]]
[[Kategori:Slag under andra polska kriget|Riga]]
[[Kategori:Svenska belägringar|Riga]]
[[Kategori:Svenska slag|Riga]]
[[Kategori:Polska slag|Riga]]
[[Kategori:Slag i Lettland|Riga]]