Bengt Birgersson (Folkungaätten)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bengt Birgersson
Bengt Birgersson, utsnitt ur hans sigill. Xylografi av Wilhelm Meyer
Ur Den svenska historien, 1877
Titlar
Hertig av Finland
Tidsperiod 1284-1291
Utnämnd av Magnus Ladulås
Efterträdare Valdemar Magnusson
Andra titlar Kansler 1277, Biskop 1286, se nedan
Kyrkliga ämbeten
Titel Biskop
Kyrka Romersk-katolska kyrkan
Stift Linköpings stift, biskop
Period 1286-1291
Företrädare Bo (biskop)
Efterträdare Lars Albrektsson
Period 1286-1291
Personfakta
Personnamn Bengt Birgersson
Född 1254
Död 25 maj 1291
Släkt
Frälse/adelsätt Bjälboätten
Far Jarl Birger Magnusson
Mor Ingeborg Eriksdotter
Vapensköld

Ett av Bjälboättens heraldiska vapen, vars utförande återkommit i flera ättlingars vapen

Bengt Birgersson, född 1254 död den 25 maj 1291, biskop i Linköping. Han var son till Birger jarl och Ingeborg Eriksdotter (modern dog samma år 1254, som Bengt föddes).[1]

Bengt var först ärkedjäkne vid domkyrkan i Linköping 1269, var från 1275 innehavare av ett prebende vid Uppsala domkyrka, beläget i Tierps socken. Han omtalas i ett brev 1277[2] som kansler till sin bror, Magnus Ladulås.[3] År 1284 upphöjdes han till hertig av Finland i samband med att hans bror Magnus Ladulås gav sin äldste son konunganamn, och sin yngre son hertigtitel.

1286 valdes Bengt Birgersson till biskop i Linköpings stift.

I Linköpings biskopskrönika från 1523 (Scriptores rerum suecicarum medii ævi) får han eftermälet: "til Linköpingz kirkio sent komber hans like. Misskunne honom Gud i hemmerijke."

Minst två av hans testamenten finns bevarade från 1287 och 1289.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bengt, biskop i Linköping 1286–91 i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  2. ^ Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven, nr 1010
  3. ^ Bengt Birgersson i Svenskt biografiskt lexikon

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gösta Lundberg (1978). Stegeborg under medeltiden: bidrag till dess historia 1287-1520. Söderköping: Eget förlag. sid. 21-25