Hoppa till innehållet

Linköpings domkyrka

Från Wikipedia
Linköpings domkyrka
Kyrka
Linköpings domkyrka från öster
Linköpings domkyrka från öster
Land Sverige Sverige
Län Östergötlands län
Ort Linköping
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Linköpings stift
Församling Linköpings
domkyrkoförsamling
Plats S:t Persgatan, 582 28 Linköping
 - koordinater 58°24′40″N 15°37′0″Ö / 58.41111°N 15.61667°Ö / 58.41111; 15.61667
Längd 110 m
Höjd 107[1] m
Invigd 1100-tal
Geonames 8128617
Interiör
Interiör
Interiör
Webbplats: Linköpings
domkyrkoförsamling
Huvudingångens tympanon, "Kristus Allhärskaren", mosaik av Bengt Olof Kälde.
Altartavlan av Henrik Sörensen.
Det sengotiska koret om kvällen.


Linköpings domkyrka är en kyrkobyggnad belägen i centrala Linköping. Den är domkyrka i Linköpings stift och församlingskyrka för Linköpings domkyrkoförsamling inom Svenska kyrkan.

Domkyrkan började byggas under tidigt 1100-tal som en romansk basilika, i den medeltida stadskärnan med Linköpings slott, den äldre Storgatan och Stora torget. Under 1200-talet byggdes kyrkan om till en treskeppig hallkyrka i gotisk stil och utökades kraftigt i storlek. Den fick ett nytt tvärskepp och kor samtidigt som långhuset förlängdes. Under 1300-talet tillkom ytterligare byggnadsdetaljer i gotisk stil, såsom travéer, sidokapell, fönster, stjärnvalv och utsmyckning av arkader. Den nuvarande tornspiran på domkyrkans västtorn tillkom 1886, efter ritningar av Helgo Zettervall. Domkyrkotornet är 107 meter högt, och avtecknar sig tydligt i Linköpings stadssiluett.

Linköpings stift inrättades senast 1103, och kyrkan har haft status som domkyrka och biskopssäte från början. Byggnaden färdigställdes först i början av 1500-talet, men togs i bruk senast 1153 då biskop Gisle stod värd för den nyupprättade svenska kyrkoprovinsens första koncilium. Domkyrkan är helgad åt aposteln Petrus, under medeltiden vanligen benämnd Sankte Per.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

På 1000-talet fanns en träkyrka, eller åtminstone en begravningsplats, sannolikt på platsen. En stenkyrka började troligen byggas på 1120-talet och var kanske färdig 1143 och var med säkerhet färdig 1153, vilket är belagt genom dokument från det kyrkomöte som biskop Gisle och kung Sverker stod värdar för det året, och som ägde rum i Linköpings domkyrka.[2]

Den var en romansk basilika och ungefär hälften så stor som dagens kyrka. Denna grund grävdes fram vid arkeologiska utgrävningar 1915–1916 och 1959–1961 och är kanske byggd med den äldsta stenkyrkan i Vreta kloster som förebild men med koret vänt på tvären. En troligare förebild är den gamla stenkatedralen i Roskilde. Det är när Linköpings stenkyrka byggs som Linköping (Liunga Kaupinga) första gången nämns som biskopsdöme i en handskrift, som i dag finns bevarad i Florens. Biskopens namn var Gisle (död på 1160-talet).

Lite drygt ett sekel senare, på 1230-talet, lät biskop Bengt, bror till Birger jarl, bygga ut domkyrkan. Sannolikt ansåg han den vara för liten, även om alla Linköpings invånare på den tiden gott och väl rymdes i kyrkosalen. Man förlängde kyrkan åt öster med ett nytt kor och tvärskepp. Dessa delar, i senromansk stil, finns fortfarande kvar i dagens kyrka. Från samma tid är det altarbord, som används i kyrkan i dag. Ombyggnaden nämns i ett påvebrev 1232.

Ombyggnad av tvärskepp och kor började under biskop Bengts tid (1220–1236). Under biskop Lars tid (död 1258) förlängdes tvärskeppet, vilket bör ha varit klart vid kröningen av kung Valdemar Birgersson år 1251.

Under biskop Lars började arbeten med ett engelskinfluerat långhus, och man hann under hans tid troligen till tredje pelarparet från väster. Under byggnadstiden stod 1100-talskyrkan kvar innanför den nya kyrkans murar.

Biskop Henrik (1258–1283) införde en stiländring vid det fortsatta bygget av den nya kyrkan. Man övergick nu till westfalisk stil. Det blev en kort och bred kyrka, som under denna tid troligen blev så pass klar att man kunde börja riva den gamla kyrkan.

Biskop Henrik efterträddes av biskop Bengt II, son till Birger jarl. Under hans tid blev långskeppet färdigt, och diverse andra arbeten vidtog, bland annat en sakristia, höjda fönster, förstorade portaler med mera.

Mellan 1308 och 1360 under biskop Karls tid, förlängdes långhuset med de två västligaste travéerna och man byggde i hast en ny västfasad med stilinflytande från Kölnerdomen. Västfasaden blev delvis ett fuskbygge, möjligen för att man hade svårt med finansieringen. Med denna tillbyggnad hade kyrkan fått sin nuvarande längd. Troligen satte man upp en kalkstensskulptur av Petrus, kyrkans skyddspatron, i västportalens mittpelare.

I början av 1400-talet, då Knut Bosson Natt och Dag var biskop (1393–1436), byggdes med början 1408 tre kapell i sengotisk stil med stora fönster och stjärnvalv. Arbetet var ännu inte klart vid Knut Bossons död, och avbröts 1420 på grund av de stridigheter som igångsatts av upprorsmakaren och frihetshjälten Engelbrekt Engelbrektsson. De halvfärdiga murarna övertäcktes provisoriskt med ett sadeltak i trä.

Färdigställandet dröjde tills biskop Henrik Tidemansson (1467–1500) satte igång byggandet igen. Under hans tid blev koret klart. Från början var takbeläggningen bly, men biskop Hans Brask bekostade ett nytt koppartak. Därmed var det i flera hundra år utdragna kyrkobygget äntligen klart.

Fabeldjur och figurer i arkaden

[redigera | redigera wikitext]

I blindarkaden till vänster i kyrkan finns en rad figurer, såväl människor som fabeldjur. Förmodligen är dessa skulpterade av engelska stenmästare på 1300-talet. Motiven är troligen hämtade från tillgängliga förlagor och inplacerade utan inbördes sammanhang.[3]

Efter reformationen

[redigera | redigera wikitext]
Linköpings domkyrka omkr. 1700. Ur "Suecia antiqua et hodierna".
Kyrkfönster med metallspröjs.

Våren 1546 hemsöktes staden och domkyrkan av två svåra bränder, varvid puts och målningar förstördes, inklusive glasmålningarna, som aldrig kunde ersättas. När Nordiska sjuårskriget nådde Linköping 1567, brände stadsborna sin stad och flydde österut. Kyrkans tak brann av, en del valv rasade och hela inredningen gick till spillo. Johan III ryckte då in och lät reparera taket. År 1582 skänkte han den stora altartavlan, målad av Maarten van Heemskerck, som numera hänger vid södra väggen. Reparationerna var i stort sett klara 1596, men Braskens koppartak blev ersatt av ett enklare spåntak.

1623 tillkom en klockstapel på kyrkogårdens södra sida. I början av 1630-talet var Johan Werner d.ä. verksam i Linköping. Säkerligen var det han som då gjorde en kopia i sandsten av den medeltida, då skadade, Petrusskulpturen i västportalen. Några decennier senare började Erik Dahlbergh resa runt och rita av städer och varaktiga byggnader, bland annat domkyrkan i Linköping.

I början av 1700-talet hade den slarvigt byggda västgaveln fått så många brister att man måste göra något åt det. Därför byggdes under perioden 1747–1758 tornet i väst efter ritningar av arkitekt Carl Hårleman. Petrusstatyn i den gamla västportalen flyttades till en pilaster invid kyrkans norrport. Den gamla sakristian på södersidan revs, och stenen återanvändes vid tornbygget. Arbetet finansierades med ett penninglotteri. Huruvida lotteri om penningar stämmer med kyrkans budskap i övrigt råder delade meningar. I slutet av 1700-talet lades taket om, och det behölls ända till 1965.

Sedan tornets tillkomst under 1700-talet är sakristian belägen i tornets norra del. Den nyinreddes i samband med ombyggnationen av tornet 1877-1886.

1800- och 1900-talet

[redigera | redigera wikitext]

Åren närmast före och efter 1800 utfördes en hel del alldeles nödvändiga reparations- och underhållsarbeten, somliga enligt antikvarisk syn hårdhänt och till en del med undermåligt material och hantverk.

År 1812 skedde ett stort ingrepp i kyrkans interiör, kallat "storstädningen" under stora protester från hela landet. En stor del av inredningen från 1500-talet och 1600-talet förstördes eller såldes, gravvalv lades igen, och gravstenar placerades utan ordning. Fönstrens spröjsar av sten byttes ut mot sådana av gjutjärn, glasmålningar förstördes. Det var nu Maarten van Heemskercks altartavla flyttades bort från koret och något senare ersattes av gipsfigurer utförda 1832 av bildhuggaren Johan Niclas Byström.Emellertid angreps de med olämpligt material reparerade murarna av tidens tand, och fasadens dekorationer vittrade sönder. Arkitekten och konsthistorikern Carl Georg Brunius, professor i Lund, gjorde upp ett restaureringsförslag, där han visade en för sin tid ovanlig hänsyn mot byggnadsverkets egenart. På hans rekommendation anförtroddes restaureringen åt bröderna August & Johan Robert Nyström i Hållingstorp. De utförde under åren 1849–1869 omfattande arbeten inkluderande bland annat reparation av samtliga portaler. Taktäckningen ändrades till skifferbeklädnad.

Tornet fick sin nuvarande utformning vid en ombyggnad 1877–1886 av arkitekten Helgo Zettervall. Med sina 107 meter[4] blev kyrkan då Sveriges högsta byggnad fram till 1890-talet då Uppsala domkyrka fick sina nya torn.[5] Kyrkan försågs med gasbelysning, som kvarstod till 1932, då den ersattes av elektrisk belysning. Den nuvarande altartavlan målades 1934–1936 av norrmannen Henrik Sørensen.

Vid renoveringen 1958 installerades en ny värmeanläggning, väggar och pelare rengjordes och golven renoverades delvis. Vid en större renovering 1965–1967 återfick kyrkan 1600-talets takform; samtidigt återfick taket sin kopparbeläggning. Korets spiror, som tagits bort i slutet av 1700-talet, återställdes. En större mosaik placerades över huvudingången i tympanonfältet 1985. Motivet "Kristus Allhärskaren" är skapat av konstnären Bengt Olof Kälde efter en programidé av biskop Martin Lönnebo.

2000-talet

[redigera | redigera wikitext]

En omfattande restaurering av domkyrkotornet genomfördes 2022–2025; sten och plåt byttes ut, medan tornspiror och urtavlor förgyldes. Den nya stenen bröts i Borghamn.[6] 2025 påbörjades också byggnationen av en ny kororgel som placerades mellan två pelare i högkoret. Orgeln byggdes av Metzler Orgelbau i Schweiz[7] och invigdes under en högmässa den 12 oktober 2025 av biskop Marika Markovits.[8]

År 2025 sändes SVT:s julotta från kyrkan.[9]

Domkyrkans klockor

[redigera | redigera wikitext]
Storklockan

Domkyrkan har alldeles sannolikt haft betydligt fler klockor än de nuvarande fyra men efterforskningar i olika inventarieförteckningar ger få eller inga ledtrådar. Troligt är att kyrkan genom 1531 års klockskatt tvingats frånhända sig medeltida kyrkklockor. Innan det Hårlemanska tornet stod färdigt 1755 hängde klockorna i den nu rivna och i södra domkyrkoparken belägna klockstapeln. Den revs samma år "mycket förfallen och bristfällig". Klockorna upphängdes i tornet 1755 där de ringde första gången på Allhelgonadagen samma år.

Storklockan

[redigera | redigera wikitext]

Storklockan är, med en vikt på 3600 kg och diametern 173 cm, domkyrkans största kyrkklocka. Tonen är aiss0. Dess gjutning möjliggjordes genom frikostiga donationer från bland andra, biskop Jonas Kylander, domprost Magnus Haraldi och organist Anders Månsson. Även adeln bidrog till insamlingen. För att nämna några, Gabriel Oxenstierna på Sturefors, Sven Ribbing på Grensholm och Nils Bielke på Åkerö. Efter en misslyckad omgjutning år 1667 överlämnades klockan nästföljande år till klockgjutare Peter Eliesson Dant i Linköping. 91 år senare, 1759, rasade klockan första gången och "måste nödwendigt omgjutas", något som finns berättat om på klockan efter 1764 års omgjutning. Det står:

” Gudi till aehra och församblingen till nytta guten i Linkiöping af Peter Eliesson Dant Anno MDCLXVIII och thaer omguten af Elias Fries Thoresson Ao MDCCLXIV „

Påskdagen den 7 april 1844 störtade klockan ånyo, under pågående själaringning för kung Karl XIV Johan; dock utan att ta skada. Den upphängdes återigen på sin rätta plats kort därefter.

En latinsk inskription är klockans klingande budskap, översatt till svenska, lydande:

” Helig, helig, helig är Herren Sebaoth. Hela jorden är full av Hans härlighet „

S:t Larsklockan

[redigera | redigera wikitext]
St Larsklockan

Kyrkans näst största klocka, S:t Larsklockan, skänktes i början av 1600-talet av Sankt Lars kyrka för att gengälda domkyrkoförsamlingen som upplät lägerställen åt S:t Lars på den intilliggande kyrkogården. Gåvan emottogs och än idag utförs, som en gengäld för gåvan, två dagliga donationsringningar. Klockan är gjuten i Linköping 1624 och omgjuten i Norrköping 1711. Dess vikt anges till 11,5 skeppund eller 1955 kg. Tonen är d1. Vid omgjutningen, på initiativ av dåvarande biskop Haqvin Spegel, försågs klockan med följande två verser:

”

När konung Carl war wida känder,
När pesten smittat Sweriges länder,
När all Europa förde krig,
i Norrköping man giorde mig.

Jag är af gammal blefwen ny.
Mit liud kan höras up i sky;
Men när som folk til kyrkan går
Och genom trona thet förmår,
At bön och sång blir hörd af Gud,
Tå är thet bettre än mit liud.

 „

Klockan är också prydd med Karl XII:s namnchiffer och aposteln Petrus, domkyrkans skyddspatron, nycklar.

Böneklockan

[redigera | redigera wikitext]
Böneklockan

Böneklockan, tidigare även kallad annangångsklockan, domkyrkans näst minsta klocka, gjuten 1693 i Stockholm av klockgjutare Michael Bader. Den blev omgjuten av Elias Fries Thorstensson i Jönköping, 28 augusti 1764 där klockan utökades med material från två andra klockor och ny malm. Detta gjordes för att få bättre samljud med de övriga klockorna.[10] Omgjuten 1794 i Linköping och 1914 i Stockholm. Klockan väger 1200 kg och tonen är f1.

Klockans ingraverade budskap lyder:

”

Då tiden ilskas mer och mer
Då jord med himlen dristar skämta,
Då werlden Herrans domar ser,
Som föga bättrings frukter hämta.
Då börjar jag i högre ton
Till Helgedomsens rätter kalla.
Kong Adolph som dem hägnar alla,
Mig nådigt stärckt ifrån sin thron.

 „

Prästklockan

[redigera | redigera wikitext]
Prästklockan

Prästklockan är den äldsta av de fyra klockorna. Klockan, gjuten 1382, bar en idag utplånad holländsk inskription. Klockans namn härrör ifrån dess funktion att kalla katedralens präster, ofta bosatta i kyrkans omedelbara närhet, till tjänst i söndagens högmässa. Klockans idag synliga inskription berättar om klockans ursprungliga gjutningsår samt att den omgöts 1778 i Linköping av Joh. Åhman. Den berättar också att klockans vikt är 3 skeppund, 2 lispund och 7 marker eller 750 kg och tonen är a1.

Klockans ingraverade budskap lyder:

” Ähra ware Gud i högden. Luc.2. „

Klockringningsrutiner

[redigera | redigera wikitext]

Klockverket är utrustat med ett, med urvisarna synkroniserat, system för tidsangivelse. Varje timme anges, genom ett automatiserat hammarslag, klockslagen enligt följande princip:

06:15 - ett hammarslag (första kvarten)
06:30 - två hammarslag (andra kvarten)
06:45 - tre hammarslag (tredje kvarten)
07:00 - fyra hammarslag (fjärde kvarten) + sju hammarslag på annan klocka (sjunde timmen)
07:15 - ett hammarslag (första kvarten)
etcetera...

Varje morgon och kväll, klockan 9:00 och 18:00, utför S:t Larsklockan en fem minuter lång och automatiserad donationsringning.

Hur klockringningen utformas, beroende på typ av förrättning och gudstjänst, finns noggrant specificerat. Inför "vanlig" högmässa rings det med de tre större klockorna i tio minuter. Inför högtidlig högmässa (jul, påsk, pingst) samt präst- och diakonvigning rings det med domkyrkans alla klockor. Helgmålsringning rings lördagar kl.18 med klocka 2 och 3 i fem minuter. Inför middagsbön kl.12 rings det med klocka 2. Inför vardaglig mässa, liksom inför dop, rings det med de tre mindre klockorna. Klockringning med domkyrkans alla fyra klockor sker även under nyårsnatten, då även domkyrkan är en del av Sveriges Radios "Sveriges domkyrkoklockor ringer in det nya året".

Ringning

[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen sköttes ringning manuellt. Det finns belägg för att så många som sju ringkarlar tjänstgjort för att sköta denna syssla. I samband med kyrkans elektrifiering blev klockringningen elektriskt styrd men det dröjde flera år innan manövertavlan nedflyttades i kyrkorummet. I samband med kyrkans renovering ersattes år 2003 den äldre manöverpanelen. Klockringningsfunktionerna integrerades då i ett digitalt styrsystem för ljus och ljud. Styrningen sker idag med pekskärmar.

Den moderna kyrkan

[redigera | redigera wikitext]
Moderna målade glasfönster i tvärskeppet av konstnären Brian Clarke. Andens fönster, installerade 2010.

De senaste åren har en omfattande renovering av kyrkan genomförts till en kostnad av cirka 60 miljoner kronor. Under domkyrkoparken har man byggt stora underjordiska lokaler (förråd, körrum, kök, verkstad med mera) och förbättrat handikappanpassning.[11][12] Bland de mest genomgripande förändringarna i kyrkorummet kan nämnas återflyttandet av predikstolen (två pelare västerut), borttagande av bänkarna i sidoskeppen, byggande av korstolar i högkoret och omplacering av flera gravstenar. Man har även investerat i ett nytt, digitalt styrsystem för ljud-, ljus- och klockringningsfunktioner.

Så här är Linköpings domkyrka beskriven i byggnadsregistret:

"Linköpings domkyrka är en treskeppig hallkyrka, långhus i sex travéer, med senromanskt tvärskepp och västtorn. Det sengotisk, polygonala koret är försett med omgång och tre radiellt utskjutande, polygonala kapell, det mittersta flankeras av två mindre torn. Västtornet har lägre sidobyggnader, sakristia och väntrum, och kröns av en spira. Fasaderna indelas av strävpelare och pryds av blindarkader. Byggnadsmaterialet är främst kalksten från Vreta, kalkstensklätt tegel i västpartiet. Koret är försett med valv i olika stjärnformer, långhuset täcks av kryssvalv."

Altartavlan i högkoret i domkyrkan målades av Henrik Sörensen från Norge, 1934-1936. I mitten av altartavlan finns Jesus Kristus. På altartavlans sidor finns bland annat: Mose, Hesekiel, Paulus, Petrus, Markus, Erik den helige, Johannes, Matteus, Ansgar, Luther, Nicolaus Hermanni. [13]

Kapellen

[redigera | redigera wikitext]
Del av Mariafönstret i koret.
Altaret i ett av sidokapellen.

Bakom högkoren finns tre kapell. Kapellen är uppkallade efter Maria, Jesu moder (tidigare Andreas kapell), biskop Nicolaus Hermanni (1376–1391) respektive biskop Thomas av Canterbury. Arbetet på de stora stjärnvalven avslutades i slutet av 1400-talet av tyska hantverkare, som blev inkallade av biskopen Henrik Tidemansson. Till exempel heter det på en inskriftssten i det mellersta koret: orate pro me. magister gierlac de colonia fecit istam capellam ("Bedjes för mig. Mäster Gierlac från Köln har byggt det här kapellet").[14] "Mäster" ska här tolkas som arkitekt. I Nicolauskapellet finns sedan april 2021, ett gammalt rosettfönster från 1200-talet, som tidigare suttit på södra långhusväggen. Dessa kapell används ofta för förrättningar och vardagliga mässor.

Domkyrkans torn, ritat av Helgo Zettervall.

Domkyrkans fönster

[redigera | redigera wikitext]

Det har under flera år skett ett omfattande arbete med renovering av domkyrkans fönster. I september 2010 invigdes nya målade glasfönster på sex av fönstren i Domkyrkan.[15] De färgglada målade glasfönstren är gjorda av Brian Clarke,[16] en av världens ledande konstnärer inom målat glas inom arkitektur.[3] Glasmålningarna pryder fönstren på kyrkans norra och södra sida, tre på var sida. De här tre på kyrkans norra sida är Andens fönster, och de tre på den södra sidan är Sonens fönster.[17]

Restaureringen innebar att domkyrkan år 2021 vann "Stenpriset 2021" för arbetet med domkyrkans fönster[18] Renoveringen resulterade bland annat med att ett rosettfönster från slutet av 1200-talet, togs ned och placerades i Nicolauskapellet inne i domkyrkan. Det tillverkades ett nytt rosettfönster som ersatte det gamla. [19] Rosettfönstret i Nicolauskapellet ska symbolisera både Jungfru Maria och Heliga Birgitta, med hänvisning till biskop Nicolaus hymn "Rosa rorans bonitatem", där rosen dryper av godhet. [19] På flera av fönstren i Thomaskapellet har man upptäckt järnstämplar. [20]

Biskopssäte

[redigera | redigera wikitext]

Domkyrkan är säte för biskopen i Linköpings stift, där biskopsstolen (Cathedra) finns. Sedan 15 januari 2023 är Marika Markovits stiftets biskop. Hon efterträdde biskop Martin Modéus.[21] En av biskopens stavar är tillverkad år 1996, av silver och bergkristall. [22]

Helgon- och minnesdagar i Domkyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Ett urval av de helgon- och minnesdagar som firas i domkyrkan: [23]

Via Sacra

[redigera | redigera wikitext]

I domkyrkans golv finns pärlorna från frälsarkransen. Frälsarkransen, skapad 1995 av stiftets biskop (1980-1995) Martin Lönnebo. Via Sacra i domkyrkan, invigdes 28 mars 2015. Via Sacra i domkyrkan är bestående av arton pärlor och två bronsplattor.

Inventarier

[redigera | redigera wikitext]
  • Krucifix från verkstad i Östergötland under 1300-talets första tredjedel, (bild).
  • Domkyrkans centralaltare är tillverkat år 2000, i samband med omgestaltningen av domkyrkans kor. På altarets ena sida återfinns inskriptionen "Sanctus Sanctus Sanctus".
  • Biskopsstolen (Cathedra) kom till domkyrkan år 1999. På den återfinns inskriptionen "Episcopus Lincopensis" , vilket betyder "Linköpings biskop".
  • Processionskorset togs i bruk 2015.[24]
  • Det används både medeltida och nyare nattvardskärl.
  • "Livets träd" är ett konstverk i domkyrkans bakre del, tillverkat år 1997. [25]

Gravstenar i domkyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Gravstenarna i domkyrkan består av cirka 265 stenar. En påbörjad lista följer här nedan över stenarna.

NrPerson/FamiljBegravningsårStenenPlats i kyrkan
1Kyrkoherde Björn i KlockrikeOmkring 1400 (1391?)Gravhäll av röd kalkstenVänstra sidan av Nicholauskapellet
2Okänd Vänstra sidan av Nicholauskapellet
3Katarina Helgesdotter1400 Vänstra sidan av Nicholauskapellet
4Erick Gesilius och Anna Maria Lindall (och dess barn)1700-talet Vänstra sidan av Nicholauskapellet
5Prebendepräst Bengt i Hunneberg1414 Vänstra sidan av Nicholauskapellet
61500 eller 1600-talet
7Henekin Hipp Vänstra sidan av Nicholauskapellet
8Okänd
9Okänd1700-talet
10Karin Bengtsdotter Längst fram i Nicholauskapellet
11Kantor Nils Ulvsson Längst fram i Nicholauskapellet
12Biskop Nils1191 Utanför kyrkan utanför Nicholauskapellet
13Prästen Ragnvald Eriksson (Kyrning)1407 Längst fram i Nicholauskapellet
14Tobias Jacobi1680 Längst fram i Nicholauskapellet
15Svensdotter
16Biskop Karl (båt)1338 Längst fram i Nicholauskapellet
17Lars Åkeson1636 Mitt i Nicholauskapellet
18Okänd1300-talet
19Prästen Joar Esgerssonomkring 1371 Högra sidan av Nicholauskapellet
21Stina Arvidsdotter1700-talet Högra sidan av Nicholauskapellet
22
23Översten David Wittman1677
24Rådman Peder Nilson och Anna Håkansdotter1662
25Tynnes Smits och Anna Böriesdotter1621
261700-talet
27Borgmästare Arvid Larsson1612
28Lars Andersson
29Rådman Lars Andreasson
30Rådman Hans Willhelmson Hytton och Kirstin Bengsdotter1687

Orglar och musikliv

[redigera | redigera wikitext]

Läktarorgeln

[redigera | redigera wikitext]
  • Det är oklart vilken orgel som var den första i Linköpings domkyrka men det är belagt att biskop Brask lät bygga en orgel år 1523.
  • Mellan 1619 och 1629 byggdes en orgel som bekostades av Gustav II Adolf. Den förbättrades 1715 av orgelbyggaren Magnus Callander, Örebro.
  • 1732 byggdes läktarorgeln om från grunden av den kända orgelbyggaren Johan Niclas Cahman. Den gamla läktarorgeln visade sig vara för trasig för renovering. dess fasad är densamma som står framför nuvarande läktarorgel. Dekoration av Niclas Österbom. Orgeln kostade 5000 daler silvermynt och har 5 bälgar. Orgeln renoveras 1840-1849 av Pehr Strand.[26]
  • Orgeln har idag ca 3600 pipor varav bara några kan ses inifrån kyrkan.
HuvudverkÖververkPedal
Qvintadena 16'Spetsgedackt 8'Untersats 16'
Principla 8'Kvintadena 8'Principal 8'
Flöjt flöjt 8'Principal 4'Kvinta 6'
Viola di Gamba 8'Flageolet 4'Oktava 4'
Oktava 4'Kvinta 3'Raushkvintmixtur V
Rörflöjt 4'Oktava 2'Trumpet 4'
Traversflöjt 4'Mixtur IIIITrumpet 8'
Gemshorn 2'Vox humanaBasun 16'
Raushkvint IITremulant
Mixtur IIII
Trumpet 8'
Skalmeja 16'
  • Kontrakt om en ny orgel skrevs 7 januari 1885 med orgelbyggaren Carl Elfström från Ljungby. Orgeln som kontrakterades var en orgel med 28 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgeln besiktades 3 december 1887 av organisten August Lagergren.[27]

Disposition:[27]

Manual IManual IIPedalKoppel
Principal 16'Gamba 8'Violine 16'I/P
Borduna 16'Salicional 8'Double Opfen 16'
Principal 8'Flûte Harmonique 8'Violoncelle 8'
Gemshorn 8'Vox Retusa 8'Qvinta 6'
Rörflöjt 8'Violin 4'Oktava 4'
Corno di Basetti 8'Flöjt 4'Basun 16'
Oktava 4'Flageolette 2'Trumpet 8'
Qvinta 3'Schalmoin 16'
Oktava 2'Euphone 8'
Cornetti 4 chor
Trumpet 16'
Trumpet 8'

Disposition - Läktarorgeln:

Manual I (C-a3)Manual II (C-a3)Manual III (C-a3)Pedal (C-g1) Koppel
Principal 16´Avdelning AGedackt 16´Principal 16´ I/P
Borduna 16´Principal 8´Basetthorn 8´Violon 16´ II/P
Principal 8´Fugara 8´Violin 8´Subbas 16´ III/P
Gamba 8´Flûte harmonique 8´Salicional 8´Ekobas 16´ (transmitterad) II/I
Dolce 8´Oktava 4´Aeoline 8´Quinta 12´ III/I
Flauto doppio 8´Quinta 2 2/3´Voix céleste 8´Violoncelle 8´ III/II
Flauto major 8´Flageolett 2´Rörflöjt 8´Borduna 8´ I 4'/I
Flautino 4´Ters 1 3/5´Salicet 4´Oktava 4´ II 4'/II
Oktava 4´Cornett 4 chorFlüte octaviante 4´Kontrabasun 32´ II 4'/P
Oktava 2´Nasard 2 2/3´Basun 16´ III 4'/P
Cornett 5 chorAvdelning B (inom crescendoskåp)Waldflöjt 2´Trumpet 8´ III 16'/III
Mixtur 4 chorKvintadena 16´Harmonica aethera 3 chorTrumpet 4´ I 16'/II
Trumpet 16´Gedackt 8´Euphone 8´ Mekanisk maskin I
Trumpet 8´Kvintadena 8´Oboe 8´Trumpet 8´ Mekanisk Maskin II
Gemshorn 4'
Hålflöjt 8´Högtrycksavdelning (på särskild väderlåda)Trumpet 8´
Dulcian 16´Stentorfon 8´
Clarinette 8´Prestant 4´
Corno 8´Tuba mirabilis 8´
Clairon 4´
Crescendosvällare Crescendosvällare

Kollektiver: Piano, Mezzoforte, Forte, Tutti fyra fria kombinationer (mekaniskt inställbara)

Barkermaskin: I, II

Registersvällare

Mekanisk/pneumatisk traktur, rörpneumatisk registratur. Rooseweltlådor.

Orgeln är bevarad i praktiskt taget ursprungligt skick. Tidigare stämma Gamba 16´ (Man II) är utbytt mot Ters 1 3/5´.

Kororgeln

[redigera | redigera wikitext]

Kororgeln är byggd av P G Andersen, Köpenhamn, 1973 och står på södra sidan mellan två pelare i koret. Orgeln används flitigt när gudstjänst firas vid centralaltaret eller högaltaret.

Disposition - Kororgeln:

Huvudverk (I)Bröstverk (II)Pedal Koppel
Principal 8´Gedakt 8´Subbas 16´ II/I
Spidsfløjte 8´Kobbelfløjte 4´Principal 8´ I/P
Oktav 4´Spilfløjte 2´Gedakt 8´ II/P
Dækfløjte 4´Nasat 1 1/3´Qvint 5 1/3´
Oktav 2´Scharf IIFløjte 4´
Mixtur VRegal 8´Basetthorn 8´
Trompet 8´TremulantFagot 16´
Crescendosvällare

Orgeln i Mariakapellet

[redigera | redigera wikitext]

Orgeln är byggd av P G Andersen, Köpenhamn. (Andersen avliden 1980).

Disposition - Orgeln i Mariakapellet:

Manual Pedal
Spilflöjt 8´ Bihängd
Gedakt 8´
Rörflöjt 4´
Principal 2´
Sordun 16´
Mixtur II
Crescendosvällare

Continuoorgeln

[redigera | redigera wikitext]

Continuoorgeln är byggd av Henk Klop Orgelbau i Nederländerna, 2001. Orgeln är donerad av Würtembergs Stiftelse. Continuoorgeln är utrustad med en flyttbar klaviatur, så att man kan spela i klingande tonhöjd: a1 = 415 Hz (lågstämt), 440 Hz (normalt) och 465 Hz (högstämt).

Disposition - Continuoorgeln:

Manual (C-f3)
Gedackt 8´
Flöjt 4´
Principal 4´
Flöjt 2´
Quint 1 1/3´

Metzlerorgeln

[redigera | redigera wikitext]
Metzlerorgeln, som färdigställdes och invigdes 2025.

Projektet Nya klanger i katedralen var ett projekt i domkyrkan med målet att bygga en ny kororgel i domkyrkan.[28] Frågan kring musiken i domkyrkan och orgelssituationen har diskuterats i ungefär 50 år och resulterat i beslutet av en ny orgel i koret.[29] Orgeln byggdes i Metzlers verkstad (Metzler Orgelbau) utanför Zürich i Schweiz.[30][31] Orgeln placerades på norra sidan mellan två pelare i koret, mittemot den befintliga kororgeln från 1973. Metzlerorgeln invigdes den 12 oktober 2025 av biskop Marika Markovits.[8] På räcket runt orgelläktaren återfinns texten: "KYRIE" och "GLORIA".

Inbyggnaden av orgeln på en plattform med trappa i ek och brons leddes av arkitekt Kerstin Barup. I mars 2026 tilldelades arbetet Östergötlands arkitekturpris.

Diskografi

[redigera | redigera wikitext]

Inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar.

Ensembler

[redigera | redigera wikitext]
Ensemble Dirigent Beskrivning
Accentus Sara Michelin Studenter och unga vuxna
Domkyrkans Kammarkör Marie-Louise Beckman Kammarkör
Domkyrkokören Marie-Louise Beckman Blandad kör
Exaudi Sara Michelin Ungdomskör
Domkyrkans kammarorkester Torbjörn Köhl Kammarorkester
Domkyrkans stråkensemble Lina Hedström Berg Stråkensemble

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

Exteriör

[redigera | redigera wikitext]

Interiör

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor och litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ ”Hur stor är domkyrkan?”. Svenska Kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/hur-stor-ar-domkyrkan.
  2. ↑ Modén, Eva. ”Tidig medeltid – Linköpings historia”. Föreningen Gamla Linköping. https://linkopingshistoria.se/medeltid/tidig-medeltid/. Läst 7 augusti 2025.
  3. 1 2 Östergötland, sid 78
  4. ↑ Hur stor är domkyrkan?
  5. ↑ Linköpings första "skyskrapare", Gunnar Elfström, Östgöta Correspondenten 2006-04-13
  6. ↑ ”Domkyrkans torn restaureras”. www.svenskakyrkan.se. 14 juni 2023. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/domkyrkotornet. Läst 24 juni 2023.
  7. ↑ ”En ny orgel!”. www.svenskakyrkan.se. Arkiverad från originalet den 9 maj 2024. https://web.archive.org/web/20240509083736/https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/en-ny-orgel. Läst 23 juni 2025.
  8. 1 2 ”Ny orgel i Domkyrkan”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/invigningsaret. Läst 19 november 2025.
  9. ↑ Linköpings domkyrka på Svensk mediedatabas
  10. ↑ ”Den så kallade annan gångs Klockan blef den 28 Augusti för ett bättre sammanljuds skull”. Inrikes Tidningar, 2:a kolumn längst ner. 29 november 1764. https://tidningar.kb.se/2509100/1764-11-29/edition/145120/part/1/page/1/?newspaper=INRIKES%20TIDNINGAR&from=1764-11-29&to=1764-11-29. Läst 18 november 2022.
  11. ↑ ”Tillgängliga kulturhistoriska byggnader och miljöer”. Statens fastighetsverk. 2025-01-25. Arkiverad från originalet den 2025-05-12. https://web.archive.org/web/20250512090443/https://www.sfv.se/media/zqghthrw/r%C3%A5d-och-erfarenheter-sfv-tillg%C3%A4ngliga-kulturhistoriska-byggnader-och-milj%C3%B6er.pdf. Läst 12 maj 2025. ”Ett mer omfattande arbete är den inbyggda rampen i Linköpings domkyrka. Rampen är som en del av det nya kalkstensgolvet. Den har även ett föredömligt avåkningsskydd.”
  12. ↑ ”Handikappanpassning, Linköpings domkyrka”. Svenska Kyrkan. 2019-02-11. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/handikappanpassning.
  13. ↑ ”Altartavlan av Henrik Sörensen”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/altartavlan. Läst 12 februari 2022.
  14. ↑ Gerlach i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
  15. ↑ ”Tjuvtitta på Domkyrkans nya fönster”. Sveriges Radio. 26 juli 2010. https://sverigesradio.se/artikel/3878242. Läst 9 augusti 2023.
  16. ↑ Sköld, Ulrika (2022). Ett ädelt och kostbart verk: Linköpings Domkyrka. Linköpings domkyrkoförsamling. ISBN 978-91-988257-0-1. https://books.google.com/books?id=swPRzwEACAAJ&newbks=0&hl=en. Läst 9 augusti 2023
  17. ↑ ”Glasmålningar i tvärskeppet i Linköpings domkyrka”. www.svenskakyrkan.se. 25 oktober 2016. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/glasmalningar-i-tvarskeppet-i-linkopings-domkyrka. Läst 9 augusti 2023.
  18. ↑ ”Domkyrkan vinner Stenpriset”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/domkyrkan-vinner-stenpriset. Läst 17 december 2021.
  19. 1 2 ”Ett nytt rosettfönster efter 800 år”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/ett-nytt-rosettfonster-efter-800-ar. Läst 17 december 2021.
  20. ↑ ”Axel von Fersens stämplar”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/axel-von-fersens-stamplar. Läst 17 december 2021.
  21. ↑ ”Välkommen Marika Markovits!”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/linkopings-stift/nyheter/marika-markovits-ar-var-nasta-biskop. Läst 1 januari 2023.
  22. ↑ ”Kräkla”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/krakla. Läst 13 november 2021.
  23. ↑ ”Helgon- och minnesdagar i Domkyrkan”. www.svenskakyrkan.se. Arkiverad från originalet den 22 september 2020. https://web.archive.org/web/20200922085140/https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/helgon--och-minnesdagar-i-domkyrkan. Läst 13 november 2021.
  24. ↑ ”Upptäck katedralen”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/upptack-katedralen. Läst 13 november 2021.
  25. ↑ ”Livets träd”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/livets-trad. Läst 13 november 2021.
  26. ↑ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 228. Libris 2413220
  27. 1 2 Söderling, Fredrik (9 december 1887). ”Domkyrkans nya orgel”. Östgöta correspondenten. https://tidningar.kb.se/3mftgd7f20j9j72/part/1/page/3?q=Elfstr%C3%B6m%20link%C3%B6pings%20domkyrka%20orgel. Läst 5 oktober 2024.
  28. ↑ ”Nya klanger i katedralen”. www.svenskakyrkan.se. 27 september 2023. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/nya-klanger-i-katedralen. Läst 13 oktober 2024.[död länk]
  29. ↑ ”Bakgrund till projektet”. www.svenskakyrkan.se. 22 september 2023. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/nya-klanger-i-katedralen-bakgrund. Läst 13 oktober 2024.
  30. ↑ ”Finansiering”. www.svenskakyrkan.se. 15 februari 2024. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/nya-klanger-i-katedralen-finansiering. Läst 13 oktober 2024.
  31. ↑ ”En ny orgel!”. www.svenskakyrkan.se. 15 augusti 2024. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/en-ny-orgel. Läst 13 oktober 2024.[död länk]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Bodin, Anders (2017). Helgo Zettervalls arkitektur : vol. 2 Kyrkor. Stockholm: Carlsson. sid. 362-370. Libris 20846731 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Kyrkor i Linköpings kommun i Östergötlands län
 
Svenska kyrkan i Linköpings stift
Domkyrkokontraktet
N Östgötabygds kontrkakt
Rivna kyrkor
 
Frikyrkor
Evangeliska Frikyrkan
Equmeniakyrkan
Sjundedagsadventisterna
Pingströrelsen i Sverige
 
Romersk-katolska kyrkan
Stockholms katolska stift
v • r
Linköping
IndelningLinköpings kommunvapen
Underartiklar och
kategorier
Byggnader och
anläggningar
Historia
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Linköpings_domkyrka&oldid=59366101”