Bergelminia

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bergelminia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
White-tailed Crested-Flycatcher - Malawi S4E4165.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFeflugsnappare
Stenostiridae
SläkteElminia
ArtBergelminia
E. albonotata
Vetenskapligt namn
§ Elminia albonotata
AuktorSharpe, 1891
Synonymer
  • Elminia albonotatus (grammatiskt felaktigt)
  • Vitspetsad elminia
Hitta fler artiklar om fåglar med

Bergelminia[2] (Elminia albonotata) är en afrikansk fågel i familjen feflugsnappare inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Bergelminian är en liten (13 centimeter) tofsförsedd flugsnapparliknande fågel med lång stjärt. Vingarna och tofsen är svarta medan resten av fjäderdräkten är grå med vit buk, övergump och stjärtundersida. Näbben är svart, ögat mörkbrunt och benen grå. Sången är svag och ostrukturerad.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Bergelminia delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

Artens utbredningsområde.

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare behandlades elminior som medlemmar av familjen monarker (Monarchidae). DNA-studier[5] har dock förvånande nog visat att de är nära släkt med en handfull andra både afrikanska och asiatiska flugsnapparliknande arter som tidigare haft sin hemvist i helt andra familjer. Numera lyfts de ut till en egen familj, feflugsnappare (Stenostiridae).

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten återfinns i städsegrön subtropisk eller tropisk bergsskog med omgivande buskmarker och bambustånd. Den hittas från 600 till 900 meters höjd i Tanzanias Udzungwabergen och upp till 2700 meter på andra ställen. Där dess utbredningsområde överlappar med vitbukig elminia (Elminia albiventris) ses denna vid högre höjder och inte under 2250 meter.[4]

Bergelminians föda är inte särskilt studerad, även om den liksom andra flugsnappande fåglar lever av ryggradslösa djur som flugor, myror, malar och spindlar. De rör sig i par eller i små familjegrupper, ibland i artblandade flockar. Fågeln har ett monogamt häckningsbeteende. Hanen lockar honan genom att sprida sin stjärt och mata henne. Det lilla boet placeras i en trädklyka vanligtvis två meter ovan mark. Däri lägger honan två ägg. Enbart honan ruvar och enbart hanen matar ungarna när äggen kläcks. Ungarna är flygga efter 15 dagar.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig till vanlig.[6]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Det vetenskapliga tilllika svenska släktesnamnet kommer av St Georges d’Elmina, en hamn i Nederländska Guldkusten, idag Ghana.[7] På svenska har den även kallats vitspetsad elminia.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Elminia albonotata Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 2015-07-25.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b c] Gregory, P (2006) Family Monarchidae (Monarch-flycatchers); in del Hoyo J, Elliott A & Christie D eds. Handbook of the Birds of the World. Vol 11 Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barecelona. ISBN 978-84-96553-06-4
  5. ^ Nguembock, B., J. Fjeldså, C. Cruaud, and E. Pasquet (2008), Molecular phylogenetic analysis of all members of the genus Elminia confirms their presence within the Stenostiridae clade, Zool. Scripta 37, 591-602.
  6. ^ Urban, E. K.; Fry, C. H.; Keith, S. 1997. The birds of Africa vol. V. Academic Press, London.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]