Bergsregemente

Ett bergsregemente var något av de infanteriregementen, som under olika tider uppsattes inom bergslagen.

Det äldsta bergsregementet uppsattes "godewilligen" inom bergslagen 1656 till en styrka av 1400 man i åtta kompanier. Det upplöstes efter freden i Roskilde 1658. Då kriget åter utbröt, påbjöds regementets återuppsättande, men detta torde inte blivit verklighet förrän fred slöts, och regementet fullständigt upplöstes.

Vid krigsutbrottet 1674 påbjöds uppsättandet av ett nytt bergsregemente på 1200 man i tolv kompanier. Under namn av Drottningens livregemente till fot och efter 1693 Malmö regemente var det förlagt först i Malmö, sedan i Stralsund, vid vars uppgivande det till största delen gick förlorat; återstående manskap insattes i det yngre bergsregementet. Detta hade 1705 blivit bildat av två bataljoner bergsknektar och användes 1718 i kriget mot Norge. Sedan upptog det lämningar av flera regementen och sammanslogs 1722 med Östra skånska regementet till fot, varefter det sålunda bildade regementet benämndes Garnisonsregementet i Malmö och fortlevde till 1808.

Det äldre bergsregementet hade sin föregångare i den under Karl IX, och möjligen tidigare, förekommande "bergsfanan" (rytteri) och "bergsfänickan" (fotfolk), av vilka den förra uppsattes av bergsmännen i Stora Kopparberget mot befrielse från utskrivning; den senare uppsattes 1611, förmodligen av Nora och Linde bergslag, samt förstärktes till 300 man.

Källor

• Bergsregemente i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)