Bernt Staf

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Bernt Staf, född 14 oktober 1945 i Enskede, död 28 juli 2002, var en svensk proggmusiker och vissångare. Hans mest kända låtar är antagligen "Familjelycka", som ledde till hans stora genombrott, och "Anita Transistor", båda från tidigt 1970-tal.

Biografi[1][redigera | redigera wikitext]

Staf växte upp i Stockholm och tog realexamen vid Gubbängens gymnasium 1961. Efter skolan arbetade han som sjöman innan han började som apoteksbiträde. Staf anställdes sedan vid Farmaceutiska institutet där han parallellt med arbetet utbildade sig till kemiingenjör. Efter militärtjänst i Flottan ombord på jagaren Uppland försörjde han sig från 1966 bland annat som ungdomsledare och gatuartist. Här upptäcktes han av Fred Åkerström och Jojje Wadenius som tipsade producenten Anders BurmanMetronome.

På 1970-talet blev Staf uppmärksammad för sina politiska åsikter. Staf hade i grunden en socialistisk/kommunistisk samhällssyn men hade också stor sympati för Centerpartiets arbete för levande landsbygd och bättre livsmiljö. Staf kallade sig centerkommunist och blev medlem i Centerpartiet. I mitten av 1970-talet motionerade han till Centerpartiets stämmor om att Centerpariet borde inleda ett organiserat samarbete med Vänsterpartiet Kommunisterna. På 1980-talet övergick Staf till det nybildade Miljöpartiet.

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

  • När Dimman Lättar (1970)
  • Bernt Staf Live (1972)
  • Vingslag (1972)
  • Valhall (1973)
  • Vår Om Du Vill (1976) (Nyutgiven som CD på Ytf(r) 2003)
  • Hycklarnas Paradis (1981)
  • Hammenhög Airport (1983)
  • Bernt Stafs bästa (1994)
  • Klockor (1996)
  • Guldkorn (Familjelycka och andra guldkorn 1970-72) (samlings-CD utgiven 2000)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Biografi, skriven av Staf 25 mars 2001
  • Biografi, skriven av Staf 25 mars 2001
  • Information på samlings-CD:n Guldkorn.
  • Motioner till Centerns Ungdomsförbunds och Centerpartiets riksstämmor 1973-76.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]