Haninge kommun

	Haninge kommun
	Kommun
	Haninge kommun, kommunhuset i Handen
	Vapensköld för Haninge kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
	Vapensköld för Haninge kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Stockholms län
Landskap	Södermanland
Domkrets	Södertörns domkrets
Läge	59°10′0″N 18°8′0″Ö / 59.16667°N 18.13333°Ö
Centralort	Handen (del av tätorten Stockholm)
Areal	464,37 km² (2015-01-01); 190:e största (av 290)
- land	457,85 km²
- vatten	6,52 km²
- storstadsområde	6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd	89 625 (2018-09-30); 24:e största (av 290)
- storstadsområde	2 336 404 (2018)del av Storstockholm
Befolkningstäthet	195,75 invånare/km²; 31:a högsta (av 290)
- storstadsområde	358 invånare/km²
Kommunstyrelsens; ordförande	Meeri Wasberg (S)
GeoNames	2707952
Kommunkod	0136
Tätortsgrad (%)	96 (2015)
Antal anställda	4 775 (2017-11)
	Webbplats: www.haninge.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Haninge kommun är en skärgårdskommun samt förort till Stockholm i Stockholms län. Centralort är Handen som är en del av tätorten Stockholm.

Kommunen är belägen på ön Södertörn i nordöstra delen av landskapet Södermanland. I öster gränsar kommunen till Östersjön med Stockholms södra skärgård. I sydväst ligger Nynäshamns kommun, i väster Botkyrka kommun, i nordväst Huddinge kommun och i nordöst Tyresö kommun, alla i Stockholms län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Dalarö, Muskö, Ornö, Utö, Västerhaninge och Österhaninge. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Dalarö municipalsamhälle inrättades 22 december 1876 och upplöstes med utgången av 1951.

Vid kommunreformen 1952 bildades tre "storkommuner" i området: Dalarö (av de tidigare kommunerna Dalarö, Ornö och Utö), Västerhaninge (av Muskö och Västerhaninge) samt Österhaninge (oförändrad). Redan 1959 uppgick dock Dalarö landskommun i Österhaninge landskommun.

Haninge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Österhaninge och Västerhaninge landskommuner.^[5]

1 januari 2008 gick miljöförvaltningarna i Haninge, Nynäshamn och Tyresö ihop till ett kommunalt förbund. Förbundet "Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund" skapades av anledning att effektivisera verksamheterna inom livsmedel, miljö och hälsa samt för att överbrygga det politiska arbetet.^[6] Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund är sedan starten beläget i Haninge kommun och hade 2013 cirka 40 anställda inom olika miljö- och hälsoskyddsprojekt.

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Södertörns tingsrätts domsaga, ingick från 1974 till 2007 i Handens tingsrätts domsaga och ingår sedan 2007 i en återbildad Södertörns tingsrätts domsaga.^[7]

Kommunsammanslagningarna från 1863[redigera | redigera wikitext]

Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Haninge kommun från 1863 och framåt.

Kommunsammanslagningarna till Haninge kommun
före reformerna		efter reformen 1862	dito 1952		dito 1971
–1862		1863–1951	1952–1958	1959–1970	1971–
härad	socken	landskommun	"storkommun"		enhetskommun
Sotholm	Dalarö sn	Dalarö ln	Dalarö ln		Haninge kn
	Ornö sn	Ornö ln
	Utö sn	Utö ln
	Österhaninge sn	Österhaninge ln	Österhaninge ln
	Muskö sn	Muskö ln	Västerhaninge ln
	Västerhaninge sn	Västerhaninge ln	Västerhaninge ln

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld delad av guld, vari en röd tjädertupp, och av blått, vari ett ankare av guld.

Haninge kommunvapen fastställdes 1985 och innehåller en tjädertupp (hane) och ett ankare för Marinens verksamhet i kommunen. ^[8]

Efter kommunsammanslagningen 1971 tog kommunen fram ett nytt kommunvapen och utformningen beställdes från ett konsultföretag. Märket som föreställde en detalj av två kättinglänkar som samtidigt bildade ett stort H i färgerna silver på blå botten blev aldrig omtyckt och det kallades ofta för "korslagda korvmärket". Haninge kommun lät därför beställa ett nytt märke och denna gång från riksheraldikern som tog fram dagens version.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Haninge kommun 1970–2015^[9]

År			Folkmängd
1970			45 001
1975			50 295
1980			58 541
1985			61 166
1990			62 797
1995			65 706
2000			69 644
2005			71 837
2010			77 054
2015			83 866

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 26 617, eller 32,30 % av befolkningen (hela befolkningen: 82 407 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 17 323, eller 24,43 % av befolkningen (hela befolkningen: 70 902 den 31 december 2002).^[10]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Haninge kommun 82 407 personer. Av dessa var 19 804 personer (24,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[11]

Födelseland^[11]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&062603.&&&&&062 603
2	Polen	&&&&&&&&&&&02564.&&&&&02 564
3	Finland	&&&&&&&&&&&02316.&&&&&02 316
4	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&02212.&&&&&02 212
5	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01747.&&&&&01 747
6	Sydamerika	&&&&&&&&&&&01742.&&&&&01 742
7	Turkiet	&&&&&&&&&&&01612.&&&&&01 612
8	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01531.&&&&&01 531
9	Irak	&&&&&&&&&&&&0762.&&&&&0762
10	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0737.&&&&&0737
11	Iran	&&&&&&&&&&&&0733.&&&&&0733
12	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&0626.&&&&&0626
13	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0458.&&&&&0458
14	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&0424.&&&&&0424
15	Thailand	&&&&&&&&&&&&0391.&&&&&0391
16	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0346.&&&&&0346
17	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0306.&&&&&0306
18	Somalia	&&&&&&&&&&&&0290.&&&&&0290
19	Kina	&&&&&&&&&&&&0247.&&&&&0247
20	Syrien	&&&&&&&&&&&&0244.&&&&&0244
21	Norge	&&&&&&&&&&&&0236.&&&&&0236
22	Danmark	&&&&&&&&&&&&0126.&&&&&0126
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&069.&&&&&069
24	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&040.&&&&&040
25	Island	&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&016.&&&&&016

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Församlingar/distrikt[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Haninge kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[12]:

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Kommunen själv delar in kommunen i följande kommundelar^[13]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Utös östra strand.

I Haninge kommun finns en omfattande arkipelag med flera tusentals öar, holmar, kobbar och skär där några av de större är Björnholmen, Utö, Ornö, Fjärdlång, Muskö, Kymmendö och Huvudskär, samt halvön och naturreservatet Gålö. I Haninge kommun ligger också Tyresta nationalpark med 55 km vandringsleder genom orörd vildmark. Söder om kommundelen Jordbro finns ett litet naturreservat med namnet Gullringskärret. På linje i skogsområdet Hanveden ligger Rudans-, Paradisets- och Tornbergets naturreservat. Totalt finns det 17 reservat inom kommunens gränser samt många olika insjöar.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Tätortsbebyggelsen i kommunens norra del som bland annat omfattar Handen, Vendelsö, Brandbergen, Norrby, Vendelsömalm och Vega, ingår i tätorten Stockholm.

Därutöver finns följande tätorter i Haninge kommun:^[14]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av riksväg 73 och Nynäsbanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stopp i Handen, Jordbro, Västerhaninge, Krigslida, Tungelsta och Hemfosa. Under byggnad är dessutom en station i Vega

I kommunens norra del korsas riksvägen av länsväg 260 och i de centrala delarna av kommunen av länsväg 259 (Haningeleden) som övergår i länsväg 227 (Dalarövägen). I höjd med Västerhaninge avtar länsväg 257 åt väster.

I Haninge kommun finns en av Sveriges längsta och djupaste vägtunnlar, Muskötunneln, mellan öarna Yxlö i Nynäshamns kommun och Muskö. Den är nästan 3 km lång och går som djupast 66 meter under havet.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Kenneth Forsberg
Förste vice ordförande	MP	Sahir Drammeh
Andre vice ordförande	M	Marietta de Pourbaix-Lundin

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Meeri Wasberg
Förste vice ordförande	C	Petri Salonen
Andre vice ordförande	M	Martina Mossberg

Kommunstyrelsens ordförande var till 2014 Martina Mossberg (M)^[15].

Oppositionsråd var till 2014 Robert Noord (S).

Mandatfördelning i Haninge kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

3

29

11

12

6

3

29

11

12

6

61

88,0

50

11

1973

5

25

16

7

8

5

25

16

7

8

61

90,0

46

15

1976

4

29

12

7

9

4

29

12

7

9

61

88,2

44

17

1979

5

28

2

8

7

11

5

28

8

7

11

61

85,6

32

29

1982

5

29

3

6

4

14

5

29

3

6

4

14

61

86,4

33

28

1985

4

29

2

1

3

8

14

4

29

3

8

14

61

84,2

33

28

1988

4

27

4

1

4

9

12

4

27

4

9

12

61

80,0

36

25

1991

3

21

2

3

4

8

3

17

3

21

3

4

8

3

17

61

81,7

34

27

1994

4

26

3

1

3

4

3

5

12

4

26

3

4

3

5

12

61

81,5

33

28

1998

5

29

2

1

4

12

5

29

4

12

61

75,38

35

26

2002

5

28

2

1

2

9

4

10

5

28

9

4

10

61

74,75

33

28

2006

4

22

2

6

4

17

4

22

6

4

17

61

76,76

36

25

2010

2

20

4

2

4

2

4

2

21

20

4

21

61

78,01

38

23

2014

3

20

5

2

6

2

4

2

17

3

20

5

6

4

17

61

77,75

35

26

2018

4

16

3

11

4

3

16

4

16

3

11

4

3

16

61

78,31

33

28

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunfullmäktigevalet 2018[redigera | redigera wikitext]

Parti	Valdistrikt		Kommun
Parti	Starkaste	Andel	Andel
S	Jordbro V	44,77 %	25,87 %
M	Vendelsömalm-Ramsdalen	37,89 %	24,48 %
SD	Skogs-Ekeby m.fl	26,92 %	17,26 %
V	Brandbergen NÖ	15,56 %	7,04 %
L	Vega-Söderhagen	15,51 %	6,21 %
C	Muskö	19,19 %	5,98 %
MP	Vallaområdet V	8,44 %	4,76 %
KD	Västerhaninge	7,27 %	4,39 %
RS	Jordbro SV	11,70 %	2,79 %
FI	Brandbergen N	1,04 %	0,36 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Söder om Jordbro ligger Jordbro gravfält som anses vara Nordens största från äldre järnåldern. Området var bebott redan på stenåldern och har som synlig gravplats åtminstone nyttjats sen bronsåldern. De flesta gravarna tillkom dock under järnåldern och det upphörde i samband med vikingatidens kristnande. På åsen i gravfältets anslutning förlades, troligen på medeltiden, en avrättningsplats vid den så kallade Galgstenen. De som här mötte sitt öde dömdes i Tingshuset och kom från hela Sotholms härad.

I området runt Tornberget, som med sina 111 m. ö. h. är Stockholms läns högsta punkt, har man hittat ett stort antal lämningar efter flera tusen år gamla bosättningar. Överhuvudtaget är Haninge rikt på fornlämningar och i farvattnen utanför Dalarö finns ett flertal kända vrak som Regalskeppet Riksäpplet, Dalarövraket, Ingrid Horn och Jutholmsvraket.

Haninge kulturhus erbjuder bibliotek med hembygdsrum, cafeteria, samlings- och utställningslokaler, samt studieplatser. Byggnaden är ritad av Thelaus/Michelsen.

När August Strindberg skrev sin kända roman Hemsöborna använde han såväl folk, gårdar, som natur från Kymmendö. Flertalet öbor tog illa vid sig av detta och Strindberg var inte längre välkommen på ön.

I Brandbergen finns biografen Bio Cosmopolite.

Museer och hembygdsgårdar[redigera | redigera wikitext]

Anders Franzéns sjöbod i Dalarö
Dalarö museum i Tullhuset
Handens museum
Janstorp vid Tingshuset i Västerhaninge
Morarnas gård på Gålö
Nationalparkernas hus i Tyresta
Ornö museum och hembygdsgård
Sportstugemuseet i Årsta Havsbad
Svartbäckens skolmuseum
Tingshuset i Västerhaninge
Utö gruvmuseum

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Gymnasieskolor

Fredrika Bremergymnasierna
Walthers gymnasium
Fria gymnasieskolan i Haninge
Hugin & Munin
Berga Naturbruksgymnasium
Riksidrottsgymnasium i Budo

Vid centralorten Handen finns en filial av Kungliga tekniska högskolan.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Haninge kommun har fem vänorter.^[16]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018.
^ läs online,
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Förbundsordning 2009.3009: ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818162044/http://www.smohf.se/Documents/%C3%96vrigt/F%C3%B6rbundsordning%2010-01-01.pdf. Läst 16 september 2013.
^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Handens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Kommunvapnet”. Haninge kommun. 11 januari 2013. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2013. https://archive.is/20130828164637/http://www.haninge.se/sv/Kommun-och-politik/Haningearkivet/Kommunvapnet/. Läst 28 augusti 2013.
^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2013&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
^ ”Haninge i siffror 2017”. https://www.haninge.se/globalassets/kommunens-publika-webbplats/kommun-och-politik/kommunfakta/statistik/haninge-i-siffror-2017.pdf. Läst 20 maj 2018.
^ Tätorter 2005, Statistiska meddelanden MI 38 SM 0601 Arkiverad 21 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Förtroendevalda i Haninge kommun, Kommunstyrelsen”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524183956/http://www.haninge.se/troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=Ks#. Läst 24 maj 2012.
^ Vänorter, Haninge kommuns webbplats Arkiverad 13 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Haninge kommun

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018.

[e6a07e540cc3ba41e603045ee6300ce57a0c3718-3] äs online,

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-4] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Förbundsordning 2009.3009: ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818162044/http://www.smohf.se/Documents/%C3%96vrigt/F%C3%B6rbundsordning%2010-01-01.pdf. Läst 16 september 2013.

[7] Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Handens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[8] ”Kommunvapnet”. Haninge kommun. 11 januari 2013. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2013. https://archive.is/20130828164637/http://www.haninge.se/sv/Kommun-och-politik/Haningearkivet/Kommunvapnet/. Läst 28 augusti 2013.

[9] ”SCB - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2013&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

[10] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)

[Scbfödelseland-11] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016

[12] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

[13] ”Haninge i siffror 2017”. https://www.haninge.se/globalassets/kommunens-publika-webbplats/kommun-och-politik/kommunfakta/statistik/haninge-i-siffror-2017.pdf. Läst 20 maj 2018.

[14] Tätorter 2005, Statistiska meddelanden MI 38 SM 0601 Arkiverad 21 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.

[15] ”Förtroendevalda i Haninge kommun, Kommunstyrelsen”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524183956/http://www.haninge.se/troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=Ks#. Läst 24 maj 2012.

[16] Vänorter, Haninge kommuns webbplats Arkiverad 13 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[4]

[3]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]