Haninge kommun
| Haninge kommun Kommun | |
 Kommunhuset | |
| Slogan | Inte bara skärgård |
|---|---|
 Haninge kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Södermanland |
| Län | Stockholms län |
| Centralort | Handen |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 2 177,4 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 455,38 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 1 722,02 kvadratkilometer[2] |
| Folkmängd | 96 141 ()[3] |
| Bef.täthet | 211,12 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°10′00″N 18°08′00″Ö / 59.166666666667°N 18.133333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Storstad | Storstockholm |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Södertörns domkrets (–) Handens domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0084[4] |
| Anställda | 5 175 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0136[6] |
| GeoNames | 2707952 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Haninge kommun är en skärgårdskommun samt förort till Stockholm i Stockholms län. Centralort är Handen som är en del av tätorten Stockholm.
Namn[redigera | redigera wikitext]
Namnet Haninge har av allt att döma bildats med suffixen –inge till namn på markanta terrängförhållanden, i detta fall Hanveden.[7] Haninge var eventuellt namnet på en poststation i Österhaninge socken.[8]
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Kommunens område motsvarar socknarna: Dalarö, Muskö, Ornö, Utö, Västerhaninge och Österhaninge. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Dalarö municipalsamhälle inrättades 22 december 1876 och upplöstes med utgången av 1951.
Vid kommunreformen 1952 bildades tre "storkommuner" i området: Dalarö (av de tidigare kommunerna Dalarö, Ornö och Utö), Västerhaninge (av Muskö och Västerhaninge) samt Österhaninge (oförändrad). Redan 1959 uppgick dock Dalarö landskommun i Österhaninge landskommun.
Haninge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Österhaninge och Västerhaninge landskommuner.[9]
1 januari 2008 gick miljöförvaltningarna i Haninge, Nynäshamn och Tyresö ihop till ett kommunalt förbund. Förbundet "Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund" skapades av anledning att effektivisera verksamheterna inom livsmedel, miljö och hälsa samt för att överbrygga det politiska arbetet.[10] Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund är sedan starten beläget i Haninge kommun och hade 2013 cirka 40 anställda inom olika miljö- och hälsoskyddsprojekt.
Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Södertörns tingsrätts domsaga, ingick från 1974 till 2007 i Handens tingsrätts domsaga och hör sedan 2007 till den återbildade Södertörns tingsrätt.[11]
Kommunsammanslagningarna från 1863[redigera | redigera wikitext]
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Haninge kommun från 1863 och framåt.
| före reformerna | efter reformen 1862 | dito 1952 | dito 1971 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| –1862 | 1863–1951 | 1952–1958 | 1959–1970 | 1971– | |
| härad | socken | landskommun | "storkommun" | enhetskommun | |
| Sotholm | Dalarö sn | Dalarö ln | Dalarö ln | 
|
Haninge kn
|
| Ornö sn | Ornö ln | ||||
| Utö sn | Utö ln | ||||
| Österhaninge sn | Österhaninge ln | Österhaninge ln | |||
| Muskö sn | Muskö ln | Västerhaninge ln | 
| ||
| Västerhaninge sn | Västerhaninge ln | ||||
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Kommunen är belägen på ön Södertörn i nordöstra delen av landskapet Södermanland. I öster gränsar kommunen till Östersjön med Stockholms södra skärgård. I sydväst ligger Nynäshamns kommun, i väster Botkyrka kommun, i nordväst Huddinge kommun och i nordöst Tyresö kommun, alla i Stockholms län.
Topografi[redigera | redigera wikitext]
Haninge kommun utgörs till största del av skärgård, totalt omkring 860 öar där de största är Ornö, Utö och Muskö. Öarnas landskap är präglade av berggrunden som är kraftigt veckad och sönderspruckna och därför har bildat höga branta stränder. Utsvämnat åsmaterial har bildat flacka ytor på vilka centralorten Handen och tätorten Jordbro är byggda. Två stora skogsområden dominerar landområdet – Hanveden i västra delen och Tyresta-Åva i östra delen mot havet.[12]
Hydrografi[redigera | redigera wikitext]
Av kommunens totala areal består 80 procent av vatten. Ramsjön har haft problem med övergödning, och ett av länets viktigaste fortplantningsområde för havsöring finns i Husbyån och Vitsån. Men kommunen har endast en sjö, Drevviken, andra "sjöar" klassas som övrigt vatten.[13]
Naturskydd[redigera | redigera wikitext]
I Haninge kommun ligger också Tyresta nationalpark med 55 km vandringsleder genom orörd vildmark. Söder om kommundelen Jordbro finns ett litet naturreservat med namnet Gullringskärret. På linje i skogsområdet Hanveden ligger Rudans-, Paradisets- och Tornbergets naturreservat. Totalt finns det 17 reservat inom kommunens gränser.
Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]
Församlingar/distrikt[redigera | redigera wikitext]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i församlingarna Dalarö-Ornö-Utö, Västerhaninge-Muskö och Österhaninge.
Från 2016 indelas kommunen istället i distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[14] – Dalarö, Muskö, Ornö, Utö, Västerhaninge och Österhaninge
Kommundelar[redigera | redigera wikitext]
Kommunen själv delar in kommunen i följande kommundelar[15]
- Handen
- Jordbro
- Västerhaninge
- Brandbergen
- Vendelsö-Gudö
- Vendelsömalm
- Tungelsta
- Vega
- Norrby
- Dalarö
- Haninge glesbygd
Tätorter[redigera | redigera wikitext]
Tätortsbebyggelsen i kommunens norra del som bland annat omfattar Handen, Vendelsö, Brandbergen, Norrby, Vendelsömalm och Vega, ingår i tätorten Stockholm.
Därutöver finns följande tätorter i Haninge kommun:[16]
- Dalarö
- Jordbro
- Muskö
- Norra Muskö
- Söderby
- Väländan
- Västerhaninge
- Årsta havsbad
- Östorp och Ådran (del av)
Politik[redigera | redigera wikitext]
Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Kenneth Forsberg |
| Förste vice ordförande | C | Ulla-Britt Öhman |
| Andre vice ordförande | M | Marietta de Pourbaix-Lundin |
Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Meeri Wasberg |
| Förste vice ordförande | L | Tobias Hammarberg |
| Andre vice ordförande | M | Martina Mossberg |
Kommunstyrelsens ordförande var till 2014 Martina Mossberg (M)[17].
Oppositionsråd var till 2014 Robert Noord (S).
Mandatfördelning i Haninge kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]
| Valår | V | S | MP | RS | HP | SD | NYD | VTP | ND | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 3 | 29 | 11 | 12 | 6 |
| 61 | 88,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 5 | 25 | 16 | 7 | 8 |
| 61 | 90,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 4 | 29 | 12 | 7 | 9 |
| 61 | 88,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 5 | 28 | 2 | 8 | 7 | 11 |
| 61 | 85,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 5 | 29 | 3 | 6 | 4 | 14 |
| 61 | 86,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 29 | 2 | 1 | 3 | 8 | 14 |
| 61 | 84,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 27 | 4 | 1 | 4 | 9 | 12 |
| 61 | 80,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 3 | 21 | 2 | 3 | 4 | 8 | 3 | 17 |
| 61 | 81,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 26 | 3 | 1 | 3 | 4 | 3 | 5 | 12 |
| 61 | 81,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 5 | 29 | 2 | 2 | 2 | 1 | 4 | 4 | 12 |
| 61 | 75,38 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 28 | 2 | 1 | 2 | 9 | 4 | 10 |
| 61 | 74,75 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 22 | 2 | 2 | 2 | 2 | 6 | 4 | 17 |
| 61 | 76,76 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 20 | 4 | 2 | 4 | 2 | 4 | 2 | 21 |
| 61 | 78,01 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 3 | 20 | 5 | 2 | 6 | 2 | 4 | 2 | 17 |
| 61 | 77,75 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 4 | 16 | 3 | 11 | 4 | 4 | 3 | 16 |
| 61 | 78,31 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Partiernas starkaste valdistrikt i kommunfullmäktigevalet 2018[redigera | redigera wikitext]
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Jordbro V | 44,77 % | 25,87 % |
| M | Vendelsömalm-Ramsdalen | 37,89 % | 24,48 % |
| SD | Skogs-Ekeby m.fl | 26,92 % | 17,26 % |
| V | Brandbergen NÖ | 15,56 % | 7,04 % |
| L | Vega-Söderhagen | 15,51 % | 6,21 % |
| C | Muskö | 19,19 % | 5,98 % |
| MP | Vallaområdet V | 8,44 % | 4,76 % |
| KD | Västerhaninge | 7,27 % | 4,39 % |
| RS | Jordbro SV | 11,70 % | 2,79 % |
| FI | Brandbergen N | 1,04 % | 0,36 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Vänorter[redigera | redigera wikitext]
Haninge kommun har fem vänorter.[18]
Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]
Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]
Transporter[redigera | redigera wikitext]
I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av riksväg 73 och Nynäsbanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stopp i Vega, Handen, Jordbro, Västerhaninge, Krigslida, Tungelsta och Hemfosa.
I kommunens norra del korsas riksvägen av länsväg 260 och i de centrala delarna av kommunen av länsväg 259 (Haningeleden) som övergår i länsväg 227 (Dalarövägen). I höjd med Västerhaninge avtar länsväg 257 åt väster.
I Haninge kommun finns en av Sveriges längsta och djupaste vägtunnlar, Muskötunneln, mellan öarna Yxlö i Nynäshamns kommun och Muskö. Den är nästan 3 km lång och går som djupast 66 meter under havet.
Utbildning[redigera | redigera wikitext]
Det finns två kommunala gymnasier i kommunen Fredrika Bremergymnasiet och Riksäpplet. På dessa två gymnasier finns även Riksidrottsgymnasiet för Karate och som alternativ kan utbildningarna på dessa två skolor kombineras med andra nationellt godkända idrottsutbildningar. Därtill driver Region Stockholm Berga naturbruksgymnasium i Västerhaninge.[19]
För högre utbildning har Kungliga tekniska högskolan (KTH) filialer i kommunen.[12] År 2021 hade 20 procent av invånarna i åldersgruppen 25-64 år minst tre års eftergymnasial utbildning, vilket var lägre än genomsnittet för riket.[20]
Befolkning[redigera | redigera wikitext]
Demografi[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Haninge kommun 1970–2015[21] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 45 001 | |||
| 1975 | 50 295 | |||
| 1980 | 58 541 | |||
| 1985 | 61 166 | |||
| 1990 | 62 797 | |||
| 1995 | 65 706 | |||
| 2000 | 69 644 | |||
| 2005 | 71 837 | |||
| 2010 | 77 054 | |||
| 2015 | 83 866 | |||
Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 32 596, eller 36,22 % av befolkningen (hela befolkningen: 89 989 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 17 323, eller 24,43 % av befolkningen (hela befolkningen: 70 902 den 31 december 2002).[22] Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Haninge kommun 82 407 personer. Av dessa var 19 804 personer (24,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[23]
| Födelseland[23] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige |
62 603 |
| 2 |  Polen |
2 564 |
| 3 |  Finland |
2 316 |
| 4 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
2 212 |
| 5 | Asien: Övriga länder | 1 747 |
| 6 | Sydamerika | 1 742 |
| 7 |  Turkiet |
1 612 |
| 8 | Afrika: Övriga länder | 1 531 |
| 9 |  Irak |
762 |
| 10 | Europa utom EU: Övriga länder | 737 |
| 11 |  Iran |
733 |
| 12 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
626 |
| 13 | Nordamerika | 458 |
| 14 |  Bosnien och Hercegovina |
424 |
| 15 |  Thailand |
391 |
| 16 |  Tyskland |
346 |
| 17 |  Afghanistan |
306 |
| 18 |  Somalia |
290 |
| 19 |  Kina |
247 |
| 20 |  Syrien |
244 |
| 21 |  Norge |
236 |
| 22 |  Danmark |
126 |
| 23 |  Sovjetunionen |
69 |
| 24 | Oceanien | 40 |
| 25 |  Island |
29 |
| 26 | Okänt födelseland | 16 |
Kultur[redigera | redigera wikitext]
Haninge kulturhus erbjuder bibliotek med hembygdsrum, cafeteria, samlings- och utställningslokaler, samt studieplatser. Byggnaden är ritad av Thelaus/Michelsen.
När August Strindberg skrev sin kända roman Hemsöborna använde han såväl folk, gårdar, som natur från Kymmendö. Flertalet öbor tog illa vid sig av detta och Strindberg var inte längre välkommen på ön.
I Brandbergen finns biografen Bio Cosmopolite.
Fornminnen[redigera | redigera wikitext]
Söder om Jordbro ligger Jordbro gravfält som anses vara Nordens största från äldre järnåldern. Området var bebott redan på stenåldern och har som synlig gravplats åtminstone nyttjats sen bronsåldern. De flesta gravarna tillkom dock under järnåldern och det upphörde i samband med vikingatidens kristnande. På åsen i gravfältets anslutning förlades, troligen på medeltiden, en avrättningsplats vid den så kallade Galgstenen. De som här mötte sitt öde dömdes i Tingshuset och kom från hela Sotholms härad.
I området runt Tornberget, som med sina 111 m. ö. h. är Stockholms läns högsta punkt, har man hittat ett stort antal lämningar efter flera tusen år gamla bosättningar. Överhuvudtaget är Haninge rikt på fornlämningar och i farvattnen utanför Dalarö finns ett flertal kända vrak som Regalskeppet Riksäpplet, Dalarövraket, Ingrid Horn och Jutholmsvraket.
Museer och hembygdsgårdar[redigera | redigera wikitext]
Det finns ett flertal museum i kommunen, varav de flesta är i hembygdsföreningarnas regi och visar hur livet i Haninge sett ut i svunna tider. Bland dessa återfinns Svartbäckens skolmuseum, Sportstugemuseet i Årsta Havsbad, Nationalparkernas hus i Tyresta, Tingshuset i Västerhaninge, Utö gruvmuseum, Dalarö museum i Tullhuset, Bygdemuseet Ornö sockenstuga, Handens museum och smedja, Grytholmens friluftsmuseum, Morarnas gård på Gålö[24] och Anders Franzéns sjöbod i Dalarö.
Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]
Blasonering: Sköld delad av guld, vari en röd tjädertupp, och av blått, vari ett ankare av guld.
Haninge kommunvapen fastställdes 1985 och innehåller en tjädertupp (hane) och ett ankare för Marinens verksamhet i kommunen. [25]
Efter kommunsammanslagningen 1971 tog kommunen fram ett nytt kommunvapen och utformningen beställdes från ett konsultföretag. Märket som föreställde en detalj av två kättinglänkar som samtidigt bildade ett stort H i färgerna silver på blå botten blev aldrig omtyckt och det kallades ofta för "korslagda korvmärket". Haninge kommun lät därför beställa ett nytt märke och denna gång från riksheraldikern som tog fram dagens version.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Jan Paul Strid (1981). Ortnamn i Huddinge. Huddinge kommun. sid. 1. ISBN 91-86286-00-5
- ^ Ortnamnsregistret: Haninge
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Förbundsordning 2009.3009: ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818162044/http://www.smohf.se/Documents/%C3%96vrigt/F%C3%B6rbundsordning%2010-01-01.pdf. Läst 16 september 2013.
- ^ ”Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Handens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 10 december 2014. https://web.archive.org/web/20141210185702/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=EF4E4D7DFF5DECB6F0CD654A58F91B59?dokumentId=21000001424780&thumbnail=false. Läst 16 juli 2013.
- ^ [a b] ”Haninge - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/haninge. Läst 14 maj 2022.
- ^ VATTENPLAN FÖR HANINGE KOMMUN. Haninge kommun. 2012. https://www.haninge.se/siteassets/bygga-bo-och-miljo/naturvard-och-parker/naturvard/vattenplan.pdf.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Haninge i siffror 2017”. https://www.haninge.se/globalassets/kommunens-publika-webbplats/kommun-och-politik/kommunfakta/statistik/haninge-i-siffror-2017.pdf. Läst 20 maj 2018.
- ^ Tätorter 2005, Statistiska meddelanden MI 38 SM 0601 Arkiverad 21 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Förtroendevalda i Haninge kommun, Kommunstyrelsen”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524183956/http://www.haninge.se/troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=Ks#. Läst 24 maj 2012.
- ^ Vänorter, Haninge kommuns webbplats Arkiverad 13 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Gymnasieskola”. Haninge kommun. https://www.haninge.se/forskola-och-skola/gymnasieskola/. Läst 14 maj 2022.
- ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 14 maj 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2013&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.[död länk]
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ ”Hembygdsmuseer”. Haninge kommun. https://www.haninge.se/uppleva-och-gora/besok-och-upplev-haninge/sevardheter/hembygdsmuseer/. Läst 14 maj 2022.
- ^ ”Kommunvapnet”. Haninge kommun. 11 januari 2013. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2013. https://archive.is/20130828164637/http://www.haninge.se/sv/Kommun-och-politik/Haningearkivet/Kommunvapnet/. Läst 28 augusti 2013.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Haninge kommun.- Haninge kommun
Wikimedia Commons har media som rör
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
