Biörn Ivemark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Biörn Isaac Ivemark, ursprungligen Isaacsson, född 4 maj 1925 i Karlstad, död 8 maj 2005 i Carcassonne, Frankrike, var en svensk läkare och medicinsk forskare som bland annat upptäckte Ivemarks syndrom, som är medfödd mjältaplasi.[1][2]

Ivemark blev medicine licentiat vid Karolinska Institutet 1951, medicine doktor 1956,[3] var docent i patologi vid Karolinska Institutet 1956-1960, Research Fellow vid Children’s Hospital i Boston, Massachusetts, USA, 1953-1954, 1:e assist och biträdande lärare i pediatrisk patologi vid Karolinska Institutet 1954-1955, och blev 1960 laborator (t.f. 1959).[4]

Ivemark var ledamot av Lilla Sällskapet 1969-1979, och satt på stol nr 7.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Steadyhealth: Ivemark's syndrome Arkiverad 25 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine., läst 2011-08-11
  2. ^ Acta Paediatrica genom tiderna[död länk], läst 2011-08-11
  3. ^ Ivemark, Biörn I. (1955) (på eng). Implications of agenesis of the spleen on the pathogenesis of cono-truncus anomalies in childhood: An analysis of the heart malformations in the splenic agenesis syndrome, with fourteen new cases. Stockholm: [förf.]. Libris 1453830 
  4. ^ Ivemark, Biörn i Vem är det 1969
  5. ^ Lilla Sällskapet: Stolar, läst 2011-08-11