Biokol

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ett stycke träkol som också är biokol.

Biokol kallas produkter från biomassa, som torrefierats (förkolats, pyrolyserats) i olika grad. Genom olika grader av torrefiering kan man skapa biokolprodukter med olika halter av kol från biomassans relativt låga kolhalt upp mot höga kolhalter såsom i träkol. Härigenom kan biokolprodukterna anpassas efter förbrukarnas krav.

Ibland används termen biokol specifikt för material som används som markförbättring i växtbäddar och/eller som deponeras för lång tid för att minska koldioxidutsläpp i atmosfären i syfte att mildra klimatförändringar till följd av global uppvärmning.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Biokol framställs genom att organiskt material, exempelvis ved, trädgårdsrester eller matavfall, hettas upp till mellan 300 och 1000 °C i en ugn som inte släpper in något syre. Därmed avges flyktiga ämnen såsom metan, vätgas, vattenånga, kolmonoxid, kväveföreningar. Kvar blir träkol vid upphettning av ved eller svartkol vid upphettning av exempelvis halm. Processen kallas pyrolys, och den begränsade syretillgången skiljer pyrolys från vanlig förbränning med fri syretillförsel, där aska bildas istället för träkol eftersom allt kol avgår som koldioxid vid komplett förbränning.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Träkol har flera användningsområden såsom värmekälla för att tina tjäle, grilla eller rena järn vid stålframställning. Under senare år har intresset ökat för att tillföra träkol och svartkol till odlingsjord, varvid det ofta kallas biokol[1]. Biokol kan öka markens bördighet, särskilt vid varmt klimat och vid jordar med lågt pH-värde, öka jordbrukets produktivitet och ge skydd mot vissa blad- och jordburna sjukdomar. Biokol i jorden gör att det ofta växer bättre, tack vare stor porositet vilket ofta kan hålla mer vatten som växter och jordens mikroorganismer nyttjar. Markvattnet innehåller växtnäring och sidorna runt porerna kan skydda vissa mikroorganismer från deras fiender.

Genom att torrefieringen resulterar i förbättrad energitäthet i den förädlade produkten kan biokol komma att användas som ersättningsbränsle för kol i exempelvis kraftvärmeverk.

Kolsänka[redigera | redigera wikitext]

Biokol har stor stabilitet, ofta med halveringstider på över tusen år. Biokol har därför även uppmärksammats som en möjlig kolsänka, vilket innebär att koldioxid i luften samlas in av växter och via pyrolys omvandlas till biokol som deponeras i jorden för lång tid. Detta samtidigt som jordens bördighet ökar och läckage av växtnäring och därmed övergödning minskar.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Phosphorus availability in soils amended with wheat residue char [1] (engelska)
  2. ^ "Klimatnyttan med biokolen granskas, Ny Teknik 16 mars 2017"

Källor[redigera | redigera wikitext]