Bläcka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Bläcka är en äldre process där man skalar av barken på löv- och barrträd för att utvinna kåda innan den förädlas till harts, terpentin och dylikt i industriella sammanhang. Sedan kådan blivit insamlad efter den första bläckningen, utvidgas bläckorna (det avbarkade området) successivt åt sidorna för att utvinna mer kåda.

Bläckor eller bläckningar syftar även på ristningar på barkskalade träd som kan markera bland annat rågång och väg.

Blecka är också ett brännvinsmått, motsvarande jungfru, därav uttrycket ta sig en bläcka för att berusa sig.

Se även[redigera | redigera wikitext]