Stämpling (skogsbruk)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om skogsbrukstermen stämpling. För den juridiska termen, se stämpling. För stämpling inom sociologin, se stämplingsteorin.
Stämplad tall som blivit kvar. Märket från stämpelyxan syns fortfarande i den döda, torra stammen – en krona, som visar att trädet var statens.

Stämpling är inom skogsbruk att välja ut träd för avverkning. Det sker som regel inför försäljning av en rotpost och utförs genom att en förrättningsman mäter upp träden med en dataklave. Mätdata sammanställs i en stämplingsrapport eller stämplingslängd som skogsägaren kan lämna till potentiella virkesköpare för att dessa ska kunna lägga anbud.[1]

Ordet stämpling kan även användas för en grupp av stämplade träd, ofta synonymt med rotpost.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige infördes stämpling på Kronans skogar efter avvittringen i slutet av 1800-talet. Inför försäljningen av en rotpost märktes de träd som skulle avverkas med en särskild stämpelyxa som baktill var försedd med en vass stämpel. En bit av barken höggs bort med yxbladet, varefter man vände på yxan och slog in stämpelmärket i träet. I början av 1900-talet var nästan all skog som avverkades stämplad.

Arbetet skedde helst på barmark under sensommaren och hösten. Ett stämplingslag bestod oftast av tre-fyra personer: jägmästaren, som valde ut lämpliga träd, stämplaren, som bläckade träden, och prickaren som förde protokoll. Stämplaren bläckade trädet i brösthöjd och vid roten och slog själva stämpeln. Därefter beräknade jägmästaren den uppmätta skogen som skulle avverkas.[3]

År 1916 infördes den så kallade klappalätten för märkning av träd med rödfärg.[4]

Man kunde också tala om stämpling i samband med att avverkat timmer märktes med stämpelhammare eller stukyxa för att kunna identifieras vid flottning.[5]

Märkningarna låg förr i tiden till grund för ersättningen till huggare och hästkörare.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Rotpoststämpling”. S A Skogvaktare. http://www.skogvaktarn.se/index.php?id_content=13/. Läst 16 mars 2015. 
  2. ^ Skogsordlista: Forestry vocabulary : sv-en-de-fi. Tekniska nomenklaturcentralens publikationer, 0081-573X ; 96 ([3., omarb. och utök. utg.]). Danderyd: Sveriges skogsvårdsförbund. 1994. Libris 7620603. ISBN 91-7196-096-1 
  3. ^ Berg 2013, s. 68
  4. ^ Kardell, Lars; Wennerberg Annakarin (2004). Svenskarna och skogen. D. 2, Från baggböleri till naturvård. Jönköping: Skogsstyrelsens förlag. sid. 34. Libris 9649131. ISBN 91-88462-57-9 
  5. ^ ”Virkesdrivning”. Svenskt Lantbrukslexikon. http://runeberg.org/lantblex/1026.html. Läst 16 mars 2015. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]